9
redigeringar
Bouppteckning: Skillnad mellan sidversioner
Bouppteckning (visa wikitext)
Versionen från 28 november 2010 kl. 10.04
, 28 november 2010 kl. 10.04→Historik
Jojje (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'En '''bouppteckning''' är en ''skriftlig handling som enligt lag skall redovisa samtliga tillgångar och skulder i samband med dödsfall'' och vid konkurs. Även ''aktiviteten ...') |
Bjornen (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 6: | Rad 6: | ||
Bouppteckningar skulle enligt 1734 års lag upprättas i samband med dödsfall. Det ålåg efterlevande man, hustru eller andra arvingar att uppteckna all egendom som fanns vid dödstillfället. Uppteckningen skulle ske inom tre månader efter dödsfallet och avskrift inlämnas till domstolen (häradsrätt eller rådhusrätt). I bouppteckningen finns förutom information om arvingars namn och bostadsort detaljerade uppgifter om boets fasta egendom och lösöre liksom fordringar och skulder. Bouppteckningarna återfinns oftast i särskilda volymer (serie F II) i domstolsarkiven men kan i vissa fall vara sammanbundna med småprotokollen. Sökingångar till bouppteckningarna är bouppteckningsprotokoll och person- och ortsregister som upprättats vid landsarkiven. Landsarkivet i Härnösand, t.ex. har överfört samtliga orts- och personregister över bouppteckningar ( - 1900) till en databas som man lämnar ut uppgifter från. | Bouppteckningar skulle enligt 1734 års lag upprättas i samband med dödsfall. Det ålåg efterlevande man, hustru eller andra arvingar att uppteckna all egendom som fanns vid dödstillfället. Uppteckningen skulle ske inom tre månader efter dödsfallet och avskrift inlämnas till domstolen (häradsrätt eller rådhusrätt). I bouppteckningen finns förutom information om arvingars namn och bostadsort detaljerade uppgifter om boets fasta egendom och lösöre liksom fordringar och skulder. Bouppteckningarna återfinns oftast i särskilda volymer (serie F II) i domstolsarkiven men kan i vissa fall vara sammanbundna med småprotokollen. Sökingångar till bouppteckningarna är bouppteckningsprotokoll och person- och ortsregister som upprättats vid landsarkiven. Landsarkivet i Härnösand, t.ex. har överfört samtliga orts- och personregister över bouppteckningar ( - 1900) till en databas som man lämnar ut uppgifter från. | ||
Bouppteckningar efter adliga personer finns i hovrättens arkiv, eftersom adeln fått sina ärenden angående arvstvister, testamenten och förmynderskap behandlade direkt av hovrätten. | För att den kvarvarande maken/makan skulle kunna gifta om sig och det fanns barn, krävdes att bouppteckningen uppvisades före vigsel och att barnen fått sig tilldelade sin rätt (gällde även före 1734). Därför kan ibland en kopia på bouppteckningar även finnas i kyrkoarkivet (t.ex. Malung). | ||
Bouppteckning eller snarare boteckning kunde även upprättas under livstiden, om gården skulle överlåtas till något barn. Därigenom betalades fattigprocenten redan då och vid senare dödsfall kunde boet vara tomt och ingen bouppteckning gjorde. Ibland förekommer också att en gemensam bouppteckningen gjordes i samband med den sista makens/makans död (oftast barnlösa par). | |||
Boteckning kunde även upprättas då något bolag övertog gården och förra ägaren blev landbonde på gården (även utan konkurs). | |||
Äldre bouppteckningar är oftast mera sumariska och inte så utförliga som efter 1734. | |||
Bouppteckningar efter adliga personer finns i hovrättens arkiv, eftersom adeln fått sina ärenden angående arvstvister, testamenten och förmynderskap behandlade direkt av hovrätten. | |||
==Nuvarande bestämmelser i Sverige== | ==Nuvarande bestämmelser i Sverige== | ||