emailconfirmed
5 921
redigeringar
Bouppteckning: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Bouppteckning (visa wikitext)
Versionen från 12 december 2012 kl. 09.38
, 12 december 2012 kl. 09.38kat.
Bjornen (diskussion | bidrag) |
Jojje (diskussion | bidrag) (kat.) |
||
| (7 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
==Historik== | ==Historik== | ||
Bouppteckningar skulle enligt 1734 års lag upprättas i samband med dödsfall. Det ålåg efterlevande man, hustru eller andra arvingar att uppteckna all egendom som fanns vid dödstillfället. Uppteckningen skulle ske inom tre månader efter dödsfallet och avskrift inlämnas till domstolen (häradsrätt eller rådhusrätt). I bouppteckningen finns förutom information om arvingars namn och bostadsort detaljerade uppgifter om boets fasta egendom och lösöre liksom fordringar och skulder. Bouppteckningarna återfinns oftast i särskilda volymer (serie F II) i | [[Fil:Bouppteckningssida.jpg|400px|right|Exempel på sida ur bouppteckning.]] | ||
Bouppteckningar skulle enligt 1734 års lag upprättas i samband med dödsfall. Det ålåg efterlevande man, hustru eller andra arvingar att uppteckna all egendom som fanns vid dödstillfället. Uppteckningen skulle ske inom tre månader efter dödsfallet och avskrift inlämnas till domstolen ([[häradsrätt]] eller [[rådhusrätt]]). I bouppteckningen finns förutom information om ''arvingars namn'' och ''bostadsort'' detaljerade ''uppgifter om boets fasta egendom och lösöre'' liksom ''fordringar och skulder''. Bouppteckningarna återfinns oftast i särskilda volymer (serie F II) i [[domstolsarkiv]]en men kan i vissa fall vara sammanbundna med [[småprotokoll]]en. Sökingångar till bouppteckningarna är [[bouppteckningsprotokoll]] och person- och ortsregister som upprättats vid [[landsarkiv]]en. Landsarkivet i Härnösand, t.ex. har överfört samtliga orts- och personregister över bouppteckningar ( - 1900) till en databas som man lämnar ut uppgifter från. | |||
För att | För att en avlidens kvarvarande make/maka skulle kunna gifta om sig och det fanns barn, krävdes att bouppteckningen uppvisades före vigsel och att barnen fått sig tilldelade sin rätt genom s.k. ''avvittring'' (gällde även före 1734). Därför kan ibland en kopia på bouppteckningar även finnas i [[kyrkoarkiv]]et (t.ex. Malung, Mora, etc.). | ||
Bouppteckning eller snarare boteckning kunde även upprättas under livstiden, om gården skulle överlåtas till något barn. Därigenom betalades fattigprocenten redan då och vid senare dödsfall kunde boet vara tomt och ingen bouppteckning | |||
Bouppteckning eller snarare boteckning kunde även upprättas under livstiden, om gården skulle överlåtas till något barn. Därigenom betalades fattigprocenten redan då och vid senare dödsfall kunde boet vara tomt och ingen bouppteckning gjordes. Ibland förekommer också att en gemensam bouppteckningen gjordes i samband med den sista makens/makans död (oftast barnlösa par). | |||
Boteckning kunde även upprättas då något bolag övertog gården och förra ägaren blev landbonde på gården (även utan konkurs). | Boteckning kunde även upprättas då något bolag övertog gården och förra ägaren blev landbonde på gården (även utan konkurs). | ||
Äldre bouppteckningar är oftast mera sumariska och inte så utförliga som efter 1734. | Äldre bouppteckningar är oftast mera sumariska och inte så utförliga som efter 1734. | ||
Bouppteckningar efter adliga personer finns i | Bouppteckningar efter adliga personer finns i [[hovrätten]]s arkiv, eftersom adeln fått sina ärenden angående arvstvister, testamenten och förmynderskap behandlade direkt av hovrätten. | ||
==Nuvarande bestämmelser i Sverige== | ==Nuvarande bestämmelser i Sverige== | ||
| Rad 25: | Rad 27: | ||
==Bouppteckningens betydelse för släktforskaren== | ==Bouppteckningens betydelse för släktforskaren== | ||
(Här | Förutom uppgifter om ''dödsbodelägarna'' (namn och ibland hemvist), dvs. änkan/änkemannen, barnen eller närmaste anhöriga, så får man en bra bild över hur hemmet såg ut under en viss tid. Här förekommer noga specificerat föremål efter föremål, som t.ex. ''kläder'', ''redskap'', ''husgeråd'' av olika slag, vilket ger en levande bild av hur personerna i hushållet levde - om de var fattiga eller välbeställda, om de rökte eller hade bisysslor, ''kreatur'', ''fastigheter'', dvs jordegendomar och byggnader (ibland kan en uppgift om hel- eller delägarskap i fastighet på annan plats skvallra om okänt släktskap eller härkomst), ''fordringar'' eller ''skulder'' (vilket också kan avslöja släktskap eller härkomst), samt om man betalt sin ålagda fattigprocent (en form av skatt) eller ej. Kort sagt, bouppteckningen är den bästa källan till att komplettera de torra uppgifter om födelse-, vigsel- och dödsdatum, man annars får nöja sig med vad gäller förfädernas liv. | ||
I nättidningen [[Rötter]] får vi följande motivering till bouppteckningarnas nytta för släktforskare: ''Bouppteckningarna var förr i tiden mycket mer detaljerade än dagens summariska redogörelser över en avlidens kvarlåtenskap. Nästan varenda pinal finns specificerad. Bilden av en förfader får onekligen skarpare konturer om man vet att han åkte till kyrkan i en "gammal skäskärra" bakom ett "gult sto", klädd i långbyxor, väst, kravatt, vantar och stövlar. Utanpå alltsammans hade han en "mörkblå kapprock", i västfickan satt ett av hans två "silfverfickur" och i mungipan hängde en "silfverbeslagen sjöskumspipa".'' | |||
==Fakta== | |||
En lag om allmän bouppteckningsskyldighet stiftades 1734. Det upprättades dock bouppteckningar tidigare än så, särskilt i städerna. En av bouppteckningarnas historiska funktioner var att man utifrån behållningen i boet räknade ut hur mycket av kvarlåtenskapen som skulle tillfalla det allmänna. | En lag om allmän bouppteckningsskyldighet stiftades 1734. Det upprättades dock bouppteckningar tidigare än så, särskilt i städerna. En av bouppteckningarnas historiska funktioner var att man utifrån behållningen i boet räknade ut hur mycket av kvarlåtenskapen som skulle tillfalla det allmänna. | ||
| Rad 34: | Rad 37: | ||
==Bouppteckning i andra länder== | ==Bouppteckning i andra länder== | ||
:* Engelska = Probate | :* Engelska = Probate | ||
:* Spanska = Expedientes sucesorios | :* Spanska = Expedientes sucesorios (Sucesión por causa de muerte) | ||
:* Finska = Perunkirjoitus | :* Finska = Perunkirjoitus | ||
:* Danska = Skifteprotokol<ref>[http://www.sa.dk/content/dk/mest_brugte_arkivalier/sadan_bruger_du_de_mest_brugte_arkivalier/skifteprotokoller_-_en_vejledning Skifteprotokoller - en vejledning, Statens Arkiver]</ref> | |||
:* Norska = Skifteprotokol | |||
:* Tyska = Nachlassgericht | |||
:* Franska = Déclaration de succession | |||
==Externa länkar== | ==Externa länkar== | ||
:* [http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=7899&ptid=0 Riksarkivet»Använd arkiven»Vad finns i arkiven?»Historier ur arkiven»Bouppteckningar] | |||
:* [http://www.genealogi.se/vastergotland/art104.htm Bouppteckningar och folkets näringar] | :* [http://www.genealogi.se/vastergotland/art104.htm Bouppteckningar och folkets näringar] | ||
==Att läsa== | ==Att läsa== | ||
:* '''Släktforskarens ordbok : nyckeln till bouppteckningar''' av Barbro Lunsjö (I Släktforskarens ordbok 1; nyckeln till bouppteckningar får du förklaringar till gamla ord som inte längre finns i vanliga ordböcker. Det är ord för föremål eller begrepp. Vissa ord har flera betydelser. Orden har valts med tanke på variationer i region, yrke, samhällsklass och dialekt de flesta med ursprung från 1700- och 1800-talen i Sverige och i det svenskspråkiga Finland.) | :* '''Släktforskarens ordbok : nyckeln till bouppteckningar''' av Barbro Lunsjö (I Släktforskarens ordbok 1; nyckeln till bouppteckningar får du förklaringar till gamla ord som inte längre finns i vanliga ordböcker. Det är ord för föremål eller begrepp. Vissa ord har flera betydelser. Orden har valts med tanke på variationer i region, yrke, samhällsklass och dialekt de flesta med ursprung från 1700- och 1800-talen i Sverige och i det svenskspråkiga Finland.) | ||
---- | |||
<references/> | |||
[[Kategori:Släktforskarlexikon]] | [[Kategori:Släktforskarlexikon]] | ||
[[Kategori:Källor att börja med]] | [[Kategori:Källor att börja med]] | ||
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]] | |||