Bouppteckning: Skillnad mellan sidversioner

Förutom uppgifter om ''dödsbodelägarna'' (namn och ibland hemvist), dvs. änkan/änkemannen, barnen eller närmaste anhöriga, så får man en bra bild över hur hemmet såg ut under en viss tid. Här förekommer noga specificerat föremål efter föremål, som t.ex. ''kläder'', ''redskap'', ''husgeråd'' av olika slag, vilket ger en levande bild av hur personerna i hushållet levde - om de var fattiga eller välbeställda, om de rökte eller hade bisysslor, ''kreatur'', ''fastigheter'', dvs jordegendomar och byggnader (ibland kan en uppgift om hel- eller delägarskap i fastighet på annan plats skvallra om okänt släktskap eller härkomst), ''fordringar'' eller ''skulder'' (vilket också kan avslöja släktskap eller härkomst), samt om man betalt sin ålagda fattigprocent (en form av skatt) eller ej. Kort sagt, bouppteckningen är den bästa källan till att komplettera de torra uppgifter om födelse-, vigsel- och dödsdatum, man annars får nöja sig med vad gäller förfädernas liv.

En lag om allmän bouppteckningsskyldighet stiftades 1734. Det upprättades dock bouppteckningar tidigare än så, särskilt i städerna. En av bouppteckningarnas historiska funktioner var att man utifrån behållningen i boet räknade ut hur mycket av kvarlåtenskapen som skulle tillfalla det allmänna.