Borgmästare: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
83 byte lades till ,  28 oktober 2013 kl. 15.11
(Skapade sidan med 'left[[Fil:579px-Per Murén Svenska industriens män.jpg|right|thumb|400px|Per Murén (1805-1888) var borgmästare i Gävle, borgarståndets siste talman i st...')
 
 
(6 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 3: Rad 3:


==Borgmästare i Sverige==
==Borgmästare i Sverige==
Borgmästarämbetet infördes till Sverige från Tyskland, första belägget på en borgmästare är från Jönköping 1288, men beskrivs närmare först i ''Bjärköarätter'' från 1300-talet. Från att ursprungligen ha varit folkvald utsågs borgmästaren efter hand av rådet. Under 1500- och 1600-talet blev det allt vanligare att kungen själv tillsatte borgmästarna, vilket efter upprepade klagomål ledde till att man i lag fastslog, att magistraten och borgerskapet hade rätt att föreslå borgmästarkandidater.<ref>''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1932</ref> Enligt 1809 års regeringsform §31 utnämnde [[Kungl. Maj:t]] till borgmästare en av de tre som föreslagits av stadens [[borgerskap]]. I Stockholm gällde det även [[rådman|rådmännen]] och magistratssekreteraren.<ref>Björn Asker: ''Hur riket styrdes'', Riksarkivet, Stockholm, 2007, ISBN 978-91-88366-77-1.</ref>
Borgmästarämbetet infördes till Sverige från Tyskland, första belägget på en borgmästare är från Jönköping 1288, men beskrivs närmare först i ''Bjärköarätter'' från 1300-talet. Från att ursprungligen ha varit folkvald utsågs borgmästaren efter hand av rådet. Under 1500- och 1600-talet blev det allt vanligare att kungen själv tillsatte borgmästarna, vilket efter upprepade klagomål ledde till att man i lag fastslog, att magistraten och borgerskapet hade rätt att föreslå borgmästarkandidater.<ref>''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1932</ref> Enligt 1809 års regeringsform §31 utnämnde [[Kungl Maj:t]] till borgmästare en av de tre som föreslagits av stadens [[borgerskap]]. I Stockholm gällde det även [[rådman|rådmännen]] och magistratssekreteraren.<ref>Björn Asker: ''Hur riket styrdes'', Riksarkivet, Stockholm, 2007, ISBN 978-91-88366-77-1.</ref>


Med tiden kom borgmästarämbetet att förlora sin karaktär av bisyssla för näringsidkande borgare i städerna, och övertogs av juridiskt utbildade personer. Först 1749 kom dock föreskrifter om att borgmästarkandidater med akademiskt betyg skull styrka sina juristkunskaper. Ända fram till 1830 medgavs dock undantag från bestämmelsen.<ref>''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1932</ref>
Med tiden kom borgmästarämbetet att förlora sin karaktär av bisyssla för näringsidkande borgare i städerna, och övertogs av juridiskt utbildade personer. Först 1749 kom dock föreskrifter om att borgmästarkandidater med akademiskt betyg skull styrka sina juristkunskaper. Ända fram till 1830 medgavs dock undantag från bestämmelsen.<ref>''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1932</ref>


Titeln fanns i Sverige till 1970, men avsåg då en domartjänst: borgmästaren hade domarkompetens och var ordförande i stadens [[Magistraten|magistrat]] och [[rådhusrätt]]. Borgmästaren tillsattes av regeringen på förslag av [[drätselkammare]]n.  
Titeln fanns i Sverige till 1970, men avsåg då en domartjänst: borgmästaren hade domarkompetens och var ordförande i stadens [[Magistraten|magistrat]] och [[rådhusrätt]]. Borgmästaren tillsattes av regeringen på förslag av ''drätselkammaren''.  


==== Olika slags borgmästare ====
==== Olika slags borgmästare ====
Rad 19: Rad 19:


==== Ämbetets avskaffande ====
==== Ämbetets avskaffande ====
Efter kommunalreformen 1863 minskade [[magistratens]] och därmed borgmästarens makt till förmån för den nyinrättade [[drätselkammare]]n, som successivt blev stadens egentliga styrelse. Under 1900-talet försvann allt fler borgmästartjänster i takt med att de mindre städerna lades under lands- och [[rådhusrätt]]erna därigenom indrogs (borgmästarna blev då i stället [[häradshövding]]ar). År 1956 förlorade borgmästaren sina resterande kommunala befogenheter och 1971 avskaffades ämbetet officiellt. Borgmästarna blev då istället [[lagman|lagmän]] i [[tingsrätt]]erna som ersatte rådhusrätterna. De borgmästare som då var i tjänst kunde hos justitiedepartementet anhålla om rätt att, i sin tjänst som lagman, parallellt även fortsättningsvis använda titeln borgmästare. Många av dem utnyttjade denna rätt.
Efter kommunalreformen 1863 minskade [[magistraten]]s och därmed borgmästarens makt till förmån för den nyinrättade drätselkammaren, som successivt blev stadens egentliga styrelse. Under 1900-talet försvann allt fler borgmästartjänster i takt med att de mindre städerna lades under lands- och [[rådhusrätt]]erna därigenom indrogs (borgmästarna blev då i stället [[häradshövding]]ar). År 1956 förlorade borgmästaren sina resterande kommunala befogenheter och 1971 avskaffades ämbetet officiellt. Borgmästarna blev då istället [[lagman|lagmän]] i [[tingsrätt]]erna som ersatte rådhusrätterna. De borgmästare som då var i tjänst kunde hos justitiedepartementet anhålla om rätt att, i sin tjänst som lagman, parallellt även fortsättningsvis använda titeln borgmästare. Många av dem utnyttjade denna rätt.


==Andra länder==
==Andra länder==
Borgmästarämbetet har tillämpats i en mängd länder. Titeln har varierat med språket, men uppdraget har oftast varit jämförligt. Följande titlar har i utlandet varit synonymt med borgmästare: ''Pormestari'' (Finland), ''borgermester'' (Norge), ''borgmester'' (Danmark), ''bürgermeister'' (tyskspråkiga länder), ''alcalde'' (spanskspråkiga länder), ''burgemeester'' (Nederländerna), ''mayor'' (engelskspråkiga länder), ''maire'' (franskspråkiga länder), osv.
Borgmästarämbetet har tillämpats i en mängd länder. Titeln har varierat med språket, men uppdraget har oftast varit jämförligt. Följande titlar har i utlandet varit synonymt med borgmästare: ''Pormestari'' (Finland), ''borgermester'' (Norge), ''borgmester'' (Danmark), ''bürgermeister'' (tyskspråkiga länder), ''alcalde'' (spanskspråkiga länder - från arabiskans قاضي alqáḍi =domare), ''burgemeester'' (Nederländerna), ''mayor'' (engelskspråkiga länder), ''maire'' (franskspråkiga länder), ''sindaco'' (Italien), osv.


==Se även==
==Se även==
Rad 42: Rad 42:
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Släktforskarlexikon]]
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]]
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]]
[[Kategori:Yrken]]
emailconfirmed
5 921

redigeringar

Navigeringsmeny