emailconfirmed
5 921
redigeringar
Jojje (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'left[[Fil:579px-Per Murén Svenska industriens män.jpg|right|thumb|400px|Per Murén (1805-1888) var borgmästare i Gävle, borgarståndets siste talman i st...') |
Jojje (diskussion | bidrag) |
||
(6 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 3: | Rad 3: | ||
==Borgmästare i Sverige== | ==Borgmästare i Sverige== | ||
Borgmästarämbetet infördes till Sverige från Tyskland, första belägget på en borgmästare är från Jönköping 1288, men beskrivs närmare först i ''Bjärköarätter'' från 1300-talet. Från att ursprungligen ha varit folkvald utsågs borgmästaren efter hand av rådet. Under 1500- och 1600-talet blev det allt vanligare att kungen själv tillsatte borgmästarna, vilket efter upprepade klagomål ledde till att man i lag fastslog, att magistraten och borgerskapet hade rätt att föreslå borgmästarkandidater.<ref>''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1932</ref> Enligt 1809 års regeringsform §31 utnämnde [[Kungl | Borgmästarämbetet infördes till Sverige från Tyskland, första belägget på en borgmästare är från Jönköping 1288, men beskrivs närmare först i ''Bjärköarätter'' från 1300-talet. Från att ursprungligen ha varit folkvald utsågs borgmästaren efter hand av rådet. Under 1500- och 1600-talet blev det allt vanligare att kungen själv tillsatte borgmästarna, vilket efter upprepade klagomål ledde till att man i lag fastslog, att magistraten och borgerskapet hade rätt att föreslå borgmästarkandidater.<ref>''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1932</ref> Enligt 1809 års regeringsform §31 utnämnde [[Kungl Maj:t]] till borgmästare en av de tre som föreslagits av stadens [[borgerskap]]. I Stockholm gällde det även [[rådman|rådmännen]] och magistratssekreteraren.<ref>Björn Asker: ''Hur riket styrdes'', Riksarkivet, Stockholm, 2007, ISBN 978-91-88366-77-1.</ref> | ||
Med tiden kom borgmästarämbetet att förlora sin karaktär av bisyssla för näringsidkande borgare i städerna, och övertogs av juridiskt utbildade personer. Först 1749 kom dock föreskrifter om att borgmästarkandidater med akademiskt betyg skull styrka sina juristkunskaper. Ända fram till 1830 medgavs dock undantag från bestämmelsen.<ref>''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1932</ref> | Med tiden kom borgmästarämbetet att förlora sin karaktär av bisyssla för näringsidkande borgare i städerna, och övertogs av juridiskt utbildade personer. Först 1749 kom dock föreskrifter om att borgmästarkandidater med akademiskt betyg skull styrka sina juristkunskaper. Ända fram till 1830 medgavs dock undantag från bestämmelsen.<ref>''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1932</ref> | ||
Titeln fanns i Sverige till 1970, men avsåg då en domartjänst: borgmästaren hade domarkompetens och var ordförande i stadens [[Magistraten|magistrat]] och [[rådhusrätt]]. Borgmästaren tillsattes av regeringen på förslag av | Titeln fanns i Sverige till 1970, men avsåg då en domartjänst: borgmästaren hade domarkompetens och var ordförande i stadens [[Magistraten|magistrat]] och [[rådhusrätt]]. Borgmästaren tillsattes av regeringen på förslag av ''drätselkammaren''. | ||
==== Olika slags borgmästare ==== | ==== Olika slags borgmästare ==== | ||
Rad 19: | Rad 19: | ||
==== Ämbetets avskaffande ==== | ==== Ämbetets avskaffande ==== | ||
Efter kommunalreformen 1863 minskade [[ | Efter kommunalreformen 1863 minskade [[magistraten]]s och därmed borgmästarens makt till förmån för den nyinrättade drätselkammaren, som successivt blev stadens egentliga styrelse. Under 1900-talet försvann allt fler borgmästartjänster i takt med att de mindre städerna lades under lands- och [[rådhusrätt]]erna därigenom indrogs (borgmästarna blev då i stället [[häradshövding]]ar). År 1956 förlorade borgmästaren sina resterande kommunala befogenheter och 1971 avskaffades ämbetet officiellt. Borgmästarna blev då istället [[lagman|lagmän]] i [[tingsrätt]]erna som ersatte rådhusrätterna. De borgmästare som då var i tjänst kunde hos justitiedepartementet anhålla om rätt att, i sin tjänst som lagman, parallellt även fortsättningsvis använda titeln borgmästare. Många av dem utnyttjade denna rätt. | ||
==Andra länder== | ==Andra länder== | ||
Borgmästarämbetet har tillämpats i en mängd länder. Titeln har varierat med språket, men uppdraget har oftast varit jämförligt. Följande titlar har i utlandet varit synonymt med borgmästare: ''Pormestari'' (Finland), ''borgermester'' (Norge), ''borgmester'' (Danmark), ''bürgermeister'' (tyskspråkiga länder), ''alcalde'' (spanskspråkiga länder), ''burgemeester'' (Nederländerna), ''mayor'' (engelskspråkiga länder), ''maire'' (franskspråkiga länder), osv. | Borgmästarämbetet har tillämpats i en mängd länder. Titeln har varierat med språket, men uppdraget har oftast varit jämförligt. Följande titlar har i utlandet varit synonymt med borgmästare: ''Pormestari'' (Finland), ''borgermester'' (Norge), ''borgmester'' (Danmark), ''bürgermeister'' (tyskspråkiga länder), ''alcalde'' (spanskspråkiga länder - från arabiskans قاضي alqáḍi =domare), ''burgemeester'' (Nederländerna), ''mayor'' (engelskspråkiga länder), ''maire'' (franskspråkiga länder), ''sindaco'' (Italien), osv. | ||
==Se även== | ==Se även== | ||
Rad 42: | Rad 42: | ||
[[Kategori:Släktforskarlexikon]] | [[Kategori:Släktforskarlexikon]] | ||
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]] | [[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]] | ||
[[Kategori:Yrken]] |