emailconfirmed
5 921
redigeringar
Borgare: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
ingen redigeringssammanfattning
Jojje (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'right|thumb|300px|"Penningväxlaren och hans hustru" av flamländaren Quinten Matsys (1514). '''Borgare''' var ursprungligen personer med [[burskap...') |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (5 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Quentin Massys 001.jpg|right|thumb|300px|"Penningväxlaren och hans hustru" av flamländaren Quinten Matsys (1514).]] | [[Fil:Quentin Massys 001.jpg|right|thumb|300px|"Penningväxlaren och hans hustru" av flamländaren Quinten Matsys (1514).]] | ||
'''Borgare''' var ursprungligen personer med [ | '''Borgare''' var ursprungligen personer med ''burskap''<ref>[http://sv.wikipedia.org/wiki/Burskap Sv. Wikipedia: Burskap]</ref>, det vill säga som hade ''rätt att bedriva näringsverksamhet, hantverk och handel i [[stad]]en'' som de var verksamma i. Vilka näringar staden hade, om utrikeshandel fick bedrivas och vilka borgarna fick upphandla av, reglerades av [[stadsprivilegier]]na. Borgarna lydde under stadslagar. | ||
Ordet borgare kommer troligen av medellågtyska ''borgere'' 'stadsbo', "borginvånare". Under medeltiden använde man i stället oftast begreppet byaman. Den kvinnliga motsvarigheten till borgare är borgerska. Dessa borgare kunde vara fiskarborgare, köpmän eller hantverkare. | Ordet borgare kommer troligen av medellågtyska ''borgere'' 'stadsbo', "borginvånare". Under medeltiden använde man i stället oftast begreppet byaman. Den kvinnliga motsvarigheten till borgare är borgerska. Dessa borgare kunde vara fiskarborgare, köpmän eller hantverkare. | ||
Borgaren hade rätt att delta i stadens beslutande organ, som leddes av [[borgmästare]]n och [[stadsråd]]et, och dömas efter stadslagen i Rådhusrätt|rådhus- och [[ | Borgaren hade rätt att delta i stadens beslutande organ, som leddes av [[borgmästare]]n och [[stadsråd]]et, och dömas efter stadslagen i [[Rådhusrätt|rådhus-]] och [[kämnärsrätt]]er. De förvaltade dessutom kyrkan, betalade förmögenhetsskatt, borgerlig tunga, men organiserade också stadens brandskydd, nattvakt och försvar. | ||
===Borgarståndet=== | ===Borgarståndet=== | ||
Borgarna utgjorde i de flesta europeiska stater ett av [[Stånd (samhällsklass)|stånden]], borgarståndet. | Borgarna utgjorde i de flesta europeiska stater ett av [[Stånd (samhällsklass)|stånden]], borgarståndet. | ||
| Rad 13: | Rad 12: | ||
Vid industrialiseringen blev borgerskapet allt rikare och fick mer makt. På 1800-talet infördes näringsfrihet i Sverige. | Vid industrialiseringen blev borgerskapet allt rikare och fick mer makt. På 1800-talet infördes näringsfrihet i Sverige. | ||
===Gillen och skråväsende=== | |||
Borgerskapet i städerna organiserade sig i [[gillen]] bestående av yrkesbröder som organiserade sig för ömsesidig nytta och skydd samt med särskilda privilegier som innebar ett visst monopol inom deras arbete. Senare kom gillena att formaliseras och kallades [[skrån]]. Gillena kom också att inneha en betydande politisk betydelse i städerna. | |||
------- | |||
<references/> | |||
[[Kategori:Yrken]] | [[Kategori:Yrken]] | ||
[[Kategori:Släktforskarlexikon]] | [[Kategori:Släktforskarlexikon]] | ||
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]] | |||