emailconfirmed
5 921
redigeringar
Borgare: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
ingen redigeringssammanfattning
Cognatus (diskussion | bidrag) m (Återställde redigeringar av Cognatus (användardiskussion) till senaste versionen av Jojje) |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Quentin Massys 001.jpg|right|thumb|300px|"Penningväxlaren och hans hustru" av flamländaren Quinten Matsys (1514).]] | [[Fil:Quentin Massys 001.jpg|right|thumb|300px|"Penningväxlaren och hans hustru" av flamländaren Quinten Matsys (1514).]] | ||
'''Borgare''' var ursprungligen personer med [ | '''Borgare''' var ursprungligen personer med ''burskap''<ref>[http://sv.wikipedia.org/wiki/Burskap Sv. Wikipedia: Burskap]</ref>, det vill säga som hade ''rätt att bedriva näringsverksamhet, hantverk och handel i [[stad]]en'' som de var verksamma i. Vilka näringar staden hade, om utrikeshandel fick bedrivas och vilka borgarna fick upphandla av, reglerades av [[stadsprivilegier]]na. Borgarna lydde under stadslagar. | ||
Ordet borgare kommer troligen av medellågtyska ''borgere'' 'stadsbo', "borginvånare". Under medeltiden använde man i stället oftast begreppet byaman. Den kvinnliga motsvarigheten till borgare är borgerska. Dessa borgare kunde vara fiskarborgare, köpmän eller hantverkare. | Ordet borgare kommer troligen av medellågtyska ''borgere'' 'stadsbo', "borginvånare". Under medeltiden använde man i stället oftast begreppet byaman. Den kvinnliga motsvarigheten till borgare är borgerska. Dessa borgare kunde vara fiskarborgare, köpmän eller hantverkare. | ||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
===Gillen och skråväsende=== | ===Gillen och skråväsende=== | ||
Borgerskapet i städerna organiserade sig i [[gillen]] bestående av yrkesbröder som organiserade sig för ömsesidig nytta och skydd samt med särskilda privilegier som innebar ett visst monopol inom deras arbete. Senare kom gillena att formaliseras och kallades [[skrån]]. Gillena kom också att inneha en betydande politisk betydelse i städerna. | Borgerskapet i städerna organiserade sig i [[gillen]] bestående av yrkesbröder som organiserade sig för ömsesidig nytta och skydd samt med särskilda privilegier som innebar ett visst monopol inom deras arbete. Senare kom gillena att formaliseras och kallades [[skrån]]. Gillena kom också att inneha en betydande politisk betydelse i städerna. | ||
==="Borgerligt"=== | |||
Ordet borgerligt används i många sammanhang för att beskriva ickereligiösa sammanhang, också kallade ''civila'' i många andra länder. Det finns såväl borgerliga [[Borgerligt äktenskap|äktenskap]], begravningar, samt [[Sekularisering|sekulära]] ritualer för dop, konfirmationer och liknande. I politiska sammanhang har ''borgerligheten'' uppstått ur samhällsklassen ''bourgeoisien'' i framför allt Frankrike, som tog makten i och med den ''franska revolutionen'' och införde en mängd ickereligiösa begrepp. I modern tid kallas politiska partier som är emot socialism och har konservativa eller liberala idéer för borgerliga partier. | |||
------- | |||
<references/> | |||
[[Kategori:Yrken]] | [[Kategori:Yrken]] | ||
[[Kategori:Släktforskarlexikon]] | [[Kategori:Släktforskarlexikon]] | ||
[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]] | [[Kategori:Släktforskning för nybörjare]] | ||