emailconfirmed
5 921
redigeringar
Bonde: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
ingen redigeringssammanfattning
Jojje (diskussion | bidrag) (kategori) |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (6 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
==Bonden== | ==Bonden== | ||
Bonde (isländska ''buandi'', ''bondi'', fsv. ''boandi'', bondi, egentl, partic. presens av bua, boa; boende, bofast), en person, som tillhör den på landet bosatta, med jordbruket eller dess binäringar sysslande, i klädedräkt och skick från stadsborna avvikande stora massan av folket, även kallad [[allmoge]] oavsett om han är jordägare, arrendator, tjänare, torpare eller dylikt. Ordet betecknar således en motsats till stadsbo och "herreman". | Bonde (isländska ''buandi'', ''bondi'', fsv. ''boandi'', bondi, egentl, partic. presens av bua, boa; boende, bofast), en person, som tillhör den på landet bosatta, med jordbruket eller dess binäringar sysslande, i klädedräkt och skick från stadsborna avvikande stora massan av folket, även kallad [[allmoge]] oavsett om han är jordägare, [[arrendator]], tjänare, [[torpare]] eller dylikt. Ordet betecknar således en motsats till stadsbo och "herreman". | ||
Men bonde kallades förr och kallas ännu i dag, i synnerhet bland allmogen själv, i trängre mening den, som antingen äger eller med stadgad [[åborätt]] innehar och själv jämte sin familj brukar så mycket i [[mantal]] satt jord, att han därmed åtminstone kan bereda sig tillräcklig utkomst. I denna mening betecknar ordet således de mindre jordinnehavarna ("hemmansägarna" och dylika) i motsats till såväl innehavare av större egendomar ("[[godsägare]]", "[[possessionat]]er", "[[patroner]]") som den stora massan av jordbruksarbetare. Det är i den senare meningen ordet tages i denna artikel. | Men bonde kallades förr och kallas ännu i dag, i synnerhet bland allmogen själv, i trängre mening den, som antingen äger eller med stadgad [[åborätt]] innehar och själv jämte sin familj brukar så mycket i [[mantal]] satt jord, att han därmed åtminstone kan bereda sig tillräcklig utkomst. I denna mening betecknar ordet således de mindre jordinnehavarna ("hemmansägarna" och dylika) i motsats till såväl innehavare av större egendomar ("[[godsägare]]", "[[possessionat]]er", "[[patroner]]") som den stora massan av jordbruksarbetare. Det är i den senare meningen ordet tages i denna artikel. | ||
| Rad 25: | Rad 25: | ||
I Latinamerika används benämningen ''campesinos'' (spanska för ''person på landsbygden''), men huruvida det ska användas i betydelsen bonde eller lantbrukare är omtvistat.<ref>William M. Loker. [http://209.85.135.104/search?q=cache:cwz7pvASyH4J:jpe.library.arizona.edu/volume_3/7LOKER.PDF University of Arizona - “Campesinos” and the crisis of modernization in Latin America] (även som [http://jpe.library.arizona.edu/volume_3/7LOKER.PDF PDF-dokument])</ref> | I Latinamerika används benämningen ''campesinos'' (spanska för ''person på landsbygden''), men huruvida det ska användas i betydelsen bonde eller lantbrukare är omtvistat.<ref>William M. Loker. [http://209.85.135.104/search?q=cache:cwz7pvASyH4J:jpe.library.arizona.edu/volume_3/7LOKER.PDF University of Arizona - “Campesinos” and the crisis of modernization in Latin America] (även som [http://jpe.library.arizona.edu/volume_3/7LOKER.PDF PDF-dokument])</ref> | ||
==Olika slags bönder i Sverige== | |||
===Skattebonde=== | ===Skattebonde=== | ||
Skattebonde betecknade förr i Sverige en självägande hemmansägare och brukare av skattejord ([[skattehemman]]) som betalade årlig ränta (skatt) till [[kronan]], det vill säga svenska staten. Kronan beskattade redan under medeltiden den jord som bönderna odlat upp och betraktade som sin. De kunde fram till [[Ständiga knektehållet|knekthållets]] införande på 1600-talet utsättas för utskrivning. | Skattebonde betecknade förr i Sverige en <u>självägande</u> hemmansägare och brukare av skattejord ([[skattehemman]]) som betalade årlig ränta (skatt) till [[kronan]], det vill säga svenska staten. Kronan beskattade redan under medeltiden den jord som bönderna odlat upp och betraktade som sin. De kunde fram till [[Ständiga knektehållet|knekthållets]] införande på 1600-talet utsättas för utskrivning. | ||
===Frälsebonde=== | ===Frälsebonde=== | ||
| Rad 35: | Rad 36: | ||
===Kronobonde=== | ===Kronobonde=== | ||
Kronobonde var förr en bonde som inte ägde den jord han brukade, utan arrenderade den av [[kronan]]. Sådana statliga hemman kallas för [[kronohemman]]. Kronobönderna arrenderade oftast jorden under sexårsperioder, med en årligen återkommande betalning i form av [[avrad]]. I slutet av 1600-talet förändrades de flesta kronobönders juridiska rättighet till jorden; man hade nu en [[besittningsrätt]] som var ärftlig. År 1789 stärktes denna besittningsrätt, och gick numera under namnet stadgad [[åborätt]]. I början av 1700-talet genomfördes en rad förordningar som gav kronobonden förköpsrätt till jorden. | Kronobonde var förr en bonde som inte ägde den jord han brukade, utan arrenderade den av [[kronan]]. Sådana statliga hemman kallas för [[kronohemman]]. Kronobönderna arrenderade oftast jorden under sexårsperioder, med en årligen återkommande betalning i form av [[avrad]]. I slutet av 1600-talet förändrades de flesta kronobönders juridiska rättighet till jorden; man hade nu en [[besittningsrätt]] som var ärftlig. År 1789 stärktes denna besittningsrätt, och gick numera under namnet stadgad [[åborätt]]. I början av 1700-talet genomfördes en rad förordningar som gav kronobonden förköpsrätt till jorden. | ||
===Kyrkobonde=== | |||
Såväl biskopar, [[kloster]] som stads- och sockenkyrkor ägde en hel del jord under medeltiden. De bönder som brukade denna jord kallades för biskopsbönder, klosterbönder eller kyrkobönder. De hyrde, arrenderade, sin gård av biskopen, klostret eller kyrkan och betalade en årlig avgift. Denna typ av bonde försvann efter Gustav Vasas expropiering av kyrkans egendomar. | |||
===Bruksbonde=== | |||
Den bonde som under liknande förhållanden som frälse- och kronobönderna arrenderade jorden av ett bruk, som ofta hade köpt upp gårdarna. Den tidigare gårdsägaren eller någon annan fick sedan bruka gården och som [[arrende]] skulle landbonden till bruket leverera en viss mängd färdig träkol vid bruket. Alltså hugga, [[kolare|kola]] och transportera. | |||
==Se även:== | |||
* [[Åborätt]] | |||
* [[Avrad]] | |||
* [[Torpare]] | |||
* [[Arrende]] | |||
* [[Statare]] | |||
* [[Landbo]] | |||