emailconfirmed
5 921
redigeringar
Bibliotek: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
→Historia
Jojje (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Bibliotek''' (grekiska ''βιβλιοθήκη'') betyder "boksamling" och det kan finnas i enskild och offentlig miljö. Ett offentligt bibliotek tillhandahåller utöver böc...') |
Jojje (diskussion | bidrag) |
||
| (16 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Bibliotek''' (grekiska ''βιβλιοθήκη'') betyder "boksamling" och det kan finnas i enskild och offentlig miljö. Ett offentligt bibliotek tillhandahåller utöver böcker numera de flesta typer av media såsom tidningar, tidskrifter, talböcker, ljudböcker, e-böcker, cd, video, dvd, noter och | '''Bibliotek''' (grekiska ''βιβλιοθήκη'') betyder "boksamling" och det kan finnas i enskild och offentlig miljö. Ett offentligt bibliotek tillhandahåller utöver böcker numera de flesta typer av media såsom tidningar, tidskrifter, talböcker, ljudböcker, e-böcker, cd, video, dvd, noter och ''Internet''. Dessa böcker och de andra medierna finns ibland endast till förfogande för att läsas eller lyssnas på på plats och kallas då ''referensmaterial''. Vanligt är dock att biblioteksanvändaren även får låna hem medierna utan kostnad och för en begränsad tid. De svenska kommun- och folkbibliotekens verksamhet regleras genom ''bibliotekslagen''<ref>Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) är en svensk lag som stiftades 1996. Den tillförsäkrar varje invånare i Sverige tillgång till bibliotek med avgiftsfria boklån. Lagen förpliktar även de svenska biblioteken att samverka. [http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1996:1596 Bibliotekslagen i fulltext.]</ref>. Det vetenskapliga studiet av bibliotek och dess verksamhet sker i det tvärvetenskapliga ämnet ''biblioteks- och informationsvetenskap''. | ||
==Historia== | ==Historia== | ||
[[Fil:Bibliotek.jpg|right]] | [[Fil:Bibliotek.jpg|right|thumb|400px|The Long Room, Trinity College, Dublin, Irland]] | ||
De äldsta kända biblioteken var delvis bibliotek, delvis arkiv. Tempelrum fulla med lertavlor täckta av kilskrift har hittats vid arkeologiska utgrävningar i sumeriska stadsstater. Dessa arkiv utgjordes nästan helt av dokumentation av ekonomiska transaktioner eller inventarielistor, endast en bråkdel av materialet utgörs av teologiska eller mytologiska skrifter. Samma förhållande gäller även papyrussamlingarna från Egypten. | De äldsta kända biblioteken var delvis bibliotek, delvis [[arkiv]]. Tempelrum fulla med lertavlor täckta av kilskrift har hittats vid arkeologiska utgrävningar i sumeriska stadsstater. Dessa arkiv utgjordes nästan helt av dokumentation av ekonomiska transaktioner eller inventarielistor, endast en bråkdel av materialet utgörs av teologiska eller mytologiska skrifter. Samma förhållande gäller även papyrussamlingarna från Egypten. | ||
Det äldsta kända privatarkivet förvarades i Ugarit. Förutom korrespondens och inventarieförteckningar fanns där även religiösa texter som kan ha utgjort undervisningsmaterial för blivande skrivare. | Det äldsta kända privatarkivet förvarades i Ugarit. Förutom korrespondens och inventarieförteckningar fanns där även religiösa texter som kan ha utgjort undervisningsmaterial för blivande skrivare. | ||
| Rad 23: | Rad 23: | ||
Konsten att framställa papper hade importerats från Kina på 700-talet, först av iranier och sedan av araber. Tillverkning av papper fanns i Bagdad 794. Under 800-talet öppnades offentliga bibliotek i många islamiska städer, så kallade dar al-'ilm (vetenskapssalar). De kontrollerades av religiösa grupper i avsikt att sprida dels deras egna dokument men också sekulär bildning. Biblioteken hade ofta många anställda översättare och skrivare för att översätta klassiska verk från latin, persiska och grekiska till arabiska. Ett fåtal av dessa bibliotek finns kvar; biblioteket i Chinguetti i Västafrika är ett exempel. Astan Quds Razavis centralbibliotek i Mashhad i Iran som har funnits i över 600 år är ett annat exempel. | Konsten att framställa papper hade importerats från Kina på 700-talet, först av iranier och sedan av araber. Tillverkning av papper fanns i Bagdad 794. Under 800-talet öppnades offentliga bibliotek i många islamiska städer, så kallade dar al-'ilm (vetenskapssalar). De kontrollerades av religiösa grupper i avsikt att sprida dels deras egna dokument men också sekulär bildning. Biblioteken hade ofta många anställda översättare och skrivare för att översätta klassiska verk från latin, persiska och grekiska till arabiska. Ett fåtal av dessa bibliotek finns kvar; biblioteket i Chinguetti i Västafrika är ett exempel. Astan Quds Razavis centralbibliotek i Mashhad i Iran som har funnits i över 600 år är ett annat exempel. | ||
Munkar i gränsområdena mellan islam och kristendom (framför allt Sicilien och Spanien) översatte och kopierade stora delar av den islamiska litteraturens corpus och därifrån spreds den senare till resten av det kristna Europa. Tillsammans med en mindre mängd direkt bevarade romerska och grekiska original (eller avskrifter därav) samt verk kopierade eller översatta i Konstantinopel utgör de alltjämt grunden för moderna västerländska bibliotek. | Munkar i gränsområdena mellan [[islam]] och kristendom (framför allt Sicilien och Spanien) översatte och kopierade stora delar av den islamiska litteraturens corpus och därifrån spreds den senare till resten av det kristna Europa. Tillsammans med en mindre mängd direkt bevarade romerska och grekiska original (eller avskrifter därav) samt verk kopierade eller översatta i Konstantinopel utgör de alltjämt grunden för moderna västerländska bibliotek. | ||
Under medeltiden var fortfarande bokkopiering en arbetsintensiv verksamhet och böcker betraktades som värdeföremål, och biblioteket utformades med säkerhetskrav i åtanke. Böcker kedjades vid hyllor och väggar för att förhindra stöld. Inom klostervärlden var dock utlåningen (klostren sinsemellan) intensiv. | Under medeltiden var fortfarande bokkopiering en arbetsintensiv verksamhet och böcker betraktades som värdeföremål, och biblioteket utformades med säkerhetskrav i åtanke. Böcker kedjades vid hyllor och väggar för att förhindra stöld. Inom klostervärlden var dock utlåningen (klostren sinsemellan) intensiv. | ||
| Rad 36: | Rad 36: | ||
=== Privatbibliotek === | === Privatbibliotek === | ||
[[Fil:Biblioteket.jpg|right|300px|"Biblioteket i eftermiddagsljus" (Tina Lintrup Thagesson, 2014)]] | |||
''Privatbibliotek'' har alltsedan antiken funnits vid sidan om de mer eller mindre offentliga institutionsbiblioteken. Större samlingar av böcker var långt fram i tiden något som bara relativt förmögna människor kunde kosta på sig. I Sverige samlades de största och viktigaste privatbiblioteken av kungligheter, godsherrar, präster och universitetsfolk. Dagens offentliga bibliotek baserar nästan uteslutande sina äldre samlingar på donationer från sådana privatbibliotek. | ''Privatbibliotek'' har alltsedan antiken funnits vid sidan om de mer eller mindre offentliga institutionsbiblioteken. Större samlingar av böcker var långt fram i tiden något som bara relativt förmögna människor kunde kosta på sig. I Sverige samlades de största och viktigaste privatbiblioteken av kungligheter, godsherrar, präster och universitetsfolk. Dagens offentliga bibliotek baserar nästan uteslutande sina äldre samlingar på donationer från sådana privatbibliotek. | ||
| Rad 41: | Rad 42: | ||
=== Föreningsbibliotek === | === Föreningsbibliotek === | ||
''Föreningsbibliotek'', är benämningen på en boksamling som innehas av en förening. Det kan röra sig om allt från någon enstaka hylla med genealogisk referenslitteratur, till stora samlingar genealogica och biografica som föreningar inköpt eller erhållit som donationer. Den sannolikt största svenska föreningsbiblioteket av intresse för släktforskare innehas av [[Genealogiska Föreningen]] i | ''Föreningsbibliotek'', är benämningen på en boksamling som innehas av en förening. Det kan röra sig om allt från någon enstaka hylla med genealogisk referenslitteratur, till stora samlingar genealogica och biografica som föreningar inköpt eller erhållit som donationer. Den sannolikt största svenska föreningsbiblioteket av intresse för släktforskare innehas av [[Genealogiska Föreningen]] i Solna med cirka 40 000 volymer<ref>''Chris Henning'' muntligt febr. 2011.</ref>. | ||
<center> | |||
<table border=0 cellpadding=6 cellspacing=0 width=100%> | |||
<tr height=100%> | |||
<td width=100% bgcolor=#cdcdc1> | |||
[[Fil:Forskarsalen1.jpg|400px]] [[Fil:Forskarsalen4.jpg|400px]]<br> | |||
'''P-G Lindquists forskarsal''', som ligger i direkt anslutning till ''Mora folkbibliotek'' i ''Mora kulturhus'', är ett exempel på ett ''föreningsbibliotek''. Lokalen, som består av forskarsalen samt ett intilliggande förråd där man förvarar resten av föreningens omfattande bok- och mikrofilmssamling, hyrs och drivs av föreningen [[Ovansiljans Släktforskare]] som bedriver sin släktforskningsverksamhet här. Salen har under många år varit ett samarbetsprojekt mellan kulturförvaltningen och föreningen, och har disponerats kostnadsfritt av föreningen mot att den och dess inventarier varit tillgängliga för allmänheten. Samarbetet resulterade i att Mora folkbibliotek erhöll ''Släktforskarförbundets bibliotekspris'' år 2006 (se nedan). Kulturförvaltningen har dock senare beslutat att börja ta upp en månadshyra av föreningen, som hittills kunnat lägga sina medlemsavgifter på inköp av material. I förlängningen kan det leda till att föreningen betraktar salen som en ren föreningslokal, varvid det fruktsamma samarbetet går om intet. | |||
Förutom ren släktforskning bedrivs släktforskningskurser i salen kvällstid, och bygdearkivet som ligger i samma korridor utgör även den en viktig resurs för norra Dalarnas släktforskare. Där finns till exempel ett stort [http://62.101.38.130/index.html fotoarkiv] med bland annat den kände fotografen [http://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_L%C3%A4rka Karl Lärkas] hela livsverk. De tre datorerna som står i forskarsalen innehåller alla upptänkliga släktforskningsresurser, dessutom finns möjlighet att koppla upp sin egen bärbara dator till det sladdlösa nätverk förvaltningen står för. I ett tidningsställ står utbytestidskrifter från föreningar i hela Sverige. Salen är sannolikt representativ för hur de allra flesta välorganiserade föreningar har arrangerat sin verksamhet. | |||
</td> | |||
</tr> | |||
</table> | |||
</center> | |||
=== Folkbibliotek === | === Folkbibliotek === | ||
| Rad 49: | Rad 63: | ||
=== Skolbibliotek === | === Skolbibliotek === | ||
''Skolbibliotek'' finns vid olika typer av | ''Skolbibliotek'' finns vid olika typer av skolor: grundskolor, gymnasieskolor, och folkhögskolor. Uppskattningsvis finns ca 4 000 skolbibliotek i Sverige, men omfattning, bemanning och öppettider varierar starkt. Enligt statistik från Kulturrådet (2003) har drygt hälften av grundskoleeleverna tillgång till ett bibliotek som är bemannat sex timmar i veckan eller mer. För gymnasieelever är motsvarande siffra 90%. För elever i friskolor är tillgången till skolbibliotek sämre. I dessa skolor kan dock ett litet, obemannat "bibliotek" finnas till elevernas förfogande. Ibland rör det sig om bara några bokhyllor. Vissa skolbibliotek är integrerade med ett kommunalt folkbibliotek. | ||
Skollagen kräver att skolan ska ge eleverna de färdigheter som krävs för ett livslångt lärande och för att kunna ta del i samhället. De internationella organen UNESCO och IFLA har också dragit upp "riktlinjer för skolbibliotek", där skolbibliotekens betydelse för att ge eleverna dessa färdigheter slås fast. | |||
=== Länsbibliotek/Regionbibliotek === | === Länsbibliotek/Regionbibliotek === | ||
| Rad 57: | Rad 71: | ||
Länsbiblioteken är de bibliotek som oftast tillhandahåller de allra bästa resurserna för släktforskning. Traditionellt sett har de sedan länge innehaft mikrofilmat material, t.ex. mikrofilmade [[kyrkböcker]], omfattande hela länet. Man har också omfattande genealogiskt material av regional betydelse, liksom omfattande [[topografi]]ska samlingar som är mycket användbara för släktforskare. Många länsbibliotek har omfattande genealogiska, [[biografi]]ska och lokalhistoriska samlingar, bl.a. privata donationer men även innehav man ärvt från ursprungsbibliotek, t.ex. stiftsbibliotek, ibland samlade i omfattande egna arkiv. | Länsbiblioteken är de bibliotek som oftast tillhandahåller de allra bästa resurserna för släktforskning. Traditionellt sett har de sedan länge innehaft mikrofilmat material, t.ex. mikrofilmade [[kyrkböcker]], omfattande hela länet. Man har också omfattande genealogiskt material av regional betydelse, liksom omfattande [[topografi]]ska samlingar som är mycket användbara för släktforskare. Många länsbibliotek har omfattande genealogiska, [[biografi]]ska och lokalhistoriska samlingar, bl.a. privata donationer men även innehav man ärvt från ursprungsbibliotek, t.ex. stiftsbibliotek, ibland samlade i omfattande egna arkiv. | ||
=== Institutioners referensbibliotek === | |||
De allra flesta institutioner, såsom arkiv, t.ex. [[landsarkiv]]en, [[Riksarkivet]], [[Krigsarkivet]], samt muséer, t.ex. länsmuséer, [[Forskarcentrum|forskarcentra]] och liknande institutioner, t.ex. [[Svenska Emigrantinstitutet]], har egna referensbibliotek med specialinriktad litteratur. Dessa är mycket viktiga för släktforskarna. | |||
=== Universitetsbibliotek === | === Universitetsbibliotek === | ||
| Rad 77: | Rad 94: | ||
=== Myndighetsbibliotek === | === Myndighetsbibliotek === | ||
Ett myndighetsbibliotek är knutet till en (oftast) statlig myndighet och har som primär uppgift att ge biblioteks- och informationsservice till myndighetens tjänstemän. Vissa myndighetsbibliotek är även tillgängliga för allmänheten. | Ett myndighetsbibliotek är knutet till en (oftast) statlig myndighet och har som primär uppgift att ge biblioteks- och informationsservice till myndighetens tjänstemän. Vissa myndighetsbibliotek är även tillgängliga för allmänheten. | ||
=== Referensbibliotek === | |||
Referensbibliotek kallas ett bestånd av uppslagsböcker och handböcker, oftast ingående i ett allmänt bibliotek eller i någon institutions läsesal. Böckerna i referensbiblioteken är avsedda att användas på plats och lånas inte ut. Förleden referens pekar här på böckernas användning som källa. I allmänhet förvaras de i bibliotekens läsrum. Ett exempel på referensbibliotek är [[Krigsarkivet]]s bibliotek. | |||
== Sveriges Släktforskarförbunds bibliotekspris== | == Sveriges Släktforskarförbunds bibliotekspris== | ||
'''Sveriges Släktforskarförbunds Bibliotekspris''' var ett pris som delades ut till ''"Årets bibliotek ur släktforskarperspektiv"'' mellan 2001 och 2006. Tanken med priset var att uppmärksamma goda exempel på vad biblioteken kunde göra för att främja släktforskningen. Priset utgjordes av litteratur, mikrokort/mikrofilm, register, databaser eller utrustning för läsesalen/forskarrummet till ett värde motsvarande 10.000 kr, och delades ut på ''Bok- och biblioteksmässan'' i Göteborg varje år. Då förbundets deltagande i Bok- och biblioteksmässan drunknade det enorma utbudet av mediauppmärksamhet kring internationella författare och förlagsdrakar, beslöt man att avsluta sitt deltagande. Mora folkbibliotek blev den sista pristagaren att erhålla priset. | '''Sveriges Släktforskarförbunds Bibliotekspris''' var ett pris som delades ut till ''"Årets bibliotek ur släktforskarperspektiv"'' mellan 2001 och 2006. Tanken med priset var att uppmärksamma goda exempel på vad biblioteken kunde göra för att främja släktforskningen. Priset utgjordes av litteratur, mikrokort/mikrofilm, register, databaser eller utrustning för läsesalen/forskarrummet till ett värde motsvarande 10.000 kr, och delades ut på ''Bok- och biblioteksmässan'' i Göteborg varje år. Då förbundets deltagande i Bok- och biblioteksmässan drunknade i det enorma utbudet av mediauppmärksamhet kring internationella författare och förlagsdrakar, beslöt man att avsluta sitt deltagande. Mora folkbibliotek (se ovan) blev den sista pristagaren att erhålla priset. | ||
== Se även == | == Se även == | ||
* [[Kungliga biblioteket]] | * [[Kungliga biblioteket]] | ||
* [[Uppsala universitetsbibliotek]] | * [[Carolina Rediviva - Uppsala universitetsbibliotek]] | ||
* [[Stockholms universitetsbibliotek]] | * [[Stockholms universitetsbibliotek]] | ||
* [[Stockholms stadsbibliotek]] | * [[Stockholms stadsbibliotek]] | ||
== Externa länkar == | |||
* [http://www.ssa.stockholm.se/sv/Om-Stadsarkivet/Stadsarkivets-bibliotek/ Stockholms Stadsarkivs bibliotek] | |||