556
redigeringar
Bergsstaten: Skillnad mellan sidversioner
m
stavfel
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
m (stavfel) |
||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
*Varje bergmästardöme leddes av en bergmästare, även kallad bergshauptman. Hans uppgift var att se till att gällande lagar och förordningar rörande bergshanteringen upprätthölls och respekterades. Han administrerade och utförde också undersökningar av malmstreck och vid upptagande av nya gruvor, samt var domare vid bergstingsrätten och gruvrätten. | *Varje bergmästardöme leddes av en bergmästare, även kallad bergshauptman. Hans uppgift var att se till att gällande lagar och förordningar rörande bergshanteringen upprätthölls och respekterades. Han administrerade och utförde också undersökningar av malmstreck och vid upptagande av nya gruvor, samt var domare vid bergstingsrätten och gruvrätten. | ||
*Bergsfögderierna förestods av bergsfogdar, som skötte kronans uppbörd från bergshanteringen, deltog vid bergstingen och verkställde domarna. På flera sätt var bergsfogden en motsvarighet till kronofogden. Bergsfögderierna upphörde år 1851 och bergsfogdens sysslor fördelades på bergmästarna och kronofogdarna. | *Bergsfögderierna förestods av bergsfogdar, som skötte kronans uppbörd från bergshanteringen, deltog vid bergstingen och verkställde domarna. På flera sätt var bergsfogden en motsvarighet till kronofogden. Bergsfögderierna upphörde år 1851 och bergsfogdens sysslor fördelades på bergmästarna och kronofogdarna. | ||
*Bergväsendet hade sin egen domstolsorganisation, där högsta instans utgjordes av Bergskollegium och därunder fanns i bergmästardistrikten ''bergstingsrätter'' med bergmästaren som domare och bergsnämndemän. Vid Sala silvergruva och Stora Kopparbergget fanns ''gruvrätter''. Dessa domstolar handlade mål rörande bergsbruket. Det innefattade även mål rörande de anställdas vandel och | *Bergväsendet hade sin egen domstolsorganisation, där högsta instans utgjordes av Bergskollegium och därunder fanns i bergmästardistrikten ''bergstingsrätter'' med bergmästaren som domare och bergsnämndemän. Vid Sala silvergruva och Stora Kopparbergget fanns ''gruvrätter''. Dessa domstolar handlade mål rörande bergsbruket. Det innefattade även mål rörande de anställdas vandel och villkor. | ||
Bergskollegiets dömande funktioner överfördes år 1828 till hovrätterna. Bergstingsrätter och gruvrätter upphörde år 1851 .<ref>Asker: Hur riket styrdes sid. 118ff</ref> | Bergskollegiets dömande funktioner överfördes år 1828 till hovrätterna. Bergstingsrätter och gruvrätter upphörde år 1851 .<ref>Asker: Hur riket styrdes sid. 118ff</ref> | ||