emailconfirmed
5 921
redigeringar
Armenier: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
ingen redigeringssammanfattning
Jojje (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '200px|right|Armeniska flaggan Historiska gränser Armenien|right|thumb|300px [[Fil:ArmenianDiaspora.png|30...') |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (5 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Armeniska flaggan.gif|200px|right|Armeniska flaggan]] | [[Fil:Armeniska flaggan.gif|200px|right|Armeniska flaggan]] | ||
'''Armenier''' har en rik historisk närvaro i Sverige sedan 1500-talet. De har uppfört byggnader, [[adel|adlats]] och utgjort viktiga delar av svensk politik, kultur och idrott. De första armenierna har dock kommit på medeltiden som enskilda personer. Det finns även flera svenska böcker från 1800-talet och framåt om armenier och det armeniska folkmordet. I Sverige finns det idag flera olika armeniska organisationer, föreningar och scouter. Den största organisationen är Armeniska Riksförbundet i Sverige som har flera medlemsföreningar. | '''Armenier''' har en rik historisk närvaro i Sverige sedan 1500-talet. De har uppfört byggnader, [[adel|adlats]] och utgjort viktiga delar av svensk politik, kultur och idrott. De första armenierna har dock kommit på medeltiden som enskilda personer. Det finns även flera svenska böcker från 1800-talet och framåt om armenier och det armeniska folkmordet. I Sverige finns det idag flera olika armeniska organisationer, föreningar och scouter. Den största organisationen är Armeniska Riksförbundet i Sverige som har flera medlemsföreningar. | ||
Den moderna [[invandring]]en av armenier till Sverige har ägt rum i etapper. I början av 1950-talet kom några armeniska familjer till Stockholmsområdet. De kom huvudsakligen från Istanbul i [[Turkiet]] och hade kvalificerade yrkeskunskaper såsom läkare, tandläkare och ingenjörer. Från 1975 ökade invandringen kraftigt från Turkiet och inbördeskrigets [[Libanon]]. Efter 1979 började armenier dessutom anlända från [[Iran]].<ref>[http://www.immi.se/alfa/ar.htm | Den moderna [[invandring]]en av armenier till Sverige har ägt rum i etapper. I början av 1950-talet kom några armeniska familjer till Stockholmsområdet. De kom huvudsakligen från Istanbul i [[Turkiet]] och hade kvalificerade yrkeskunskaper såsom läkare, tandläkare och ingenjörer. Från 1975 ökade invandringen kraftigt från Turkiet och inbördeskrigets [[Libanon]]. Efter 1979 började armenier dessutom anlända från [[Iran]].<ref>[http://www.immi.se/alfa/ar.htm Immigrant-institutet IMMI] (hemsida)</ref> | ||
[[Fil:ArmenianDiaspora.png|300px|right|thumb|Armeniska diasporan]] | |||
'''Armeniernas antal i Sverige utgör idag närmare 1500'''<ref>[http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Visavar.asp?yp=tansss&xu=C9233001&huvudtabell=UtrikesFoddaR&deltabell=02&deltabellnamn=Utrikes+f%F6dda+i+riket+efter+f%F6delseland+och+k%F6n%2E+%C5r&omradekod=BE&omradetext=Befolkning&preskat=O&innehall=UtrikesFodda&starttid=2000&stopptid=2007&Prodid=BE0101&fromSok=&Fromwhere=S&lang=1&langdb=1 Statistiska Centralbyrån - utrikes födda i riket efter födelseland]</ref> (antalet personer med armeniska anor är dock mångdubbelt högre). Huvudparten bor i Stockholmsområdet och i Uppsala. En växande grupp kommer från Iran. I Uppsala bor 500 armenier varav majoriteten kommer från Iran. Ett tjugotal familjer är bosatta i Malmö och kommer från Irak och Syrien. Språkmässigt är armenierna delade i två dialekter alltefter ursprungsland. De med bakgrund i Iran talar östarmeniska medan de med bakgrund i Turkiet talar västarmeniska. | '''Armeniernas antal i Sverige utgör idag närmare 1500'''<ref>[http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Visavar.asp?yp=tansss&xu=C9233001&huvudtabell=UtrikesFoddaR&deltabell=02&deltabellnamn=Utrikes+f%F6dda+i+riket+efter+f%F6delseland+och+k%F6n%2E+%C5r&omradekod=BE&omradetext=Befolkning&preskat=O&innehall=UtrikesFodda&starttid=2000&stopptid=2007&Prodid=BE0101&fromSok=&Fromwhere=S&lang=1&langdb=1 Statistiska Centralbyrån - utrikes födda i riket efter födelseland]</ref> (antalet personer med armeniska anor är dock mångdubbelt högre). Huvudparten bor i Stockholmsområdet och i Uppsala. En växande grupp kommer från Iran. I Uppsala bor 500 armenier varav majoriteten kommer från Iran. Ett tjugotal familjer är bosatta i Malmö och kommer från Irak och Syrien. Språkmässigt är armenierna delade i två dialekter alltefter ursprungsland. De med bakgrund i Iran talar östarmeniska medan de med bakgrund i Turkiet talar västarmeniska. | ||
Den större delen av armenierna, runt 4,8 miljoner, är spridda över världen och brukar benämnas som den armeniska [[diaspora]]n. Enligt olika uppgifter beräknas armenierna vara 8 miljoner. Endast 3,2 miljoner är medborgare i Republiken Armenien.<ref>[http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/6382703.stm Armenia seeks to boost population - BBC News]</ref> | Den större delen av armenierna, runt 4,8 miljoner, är spridda över världen och brukar benämnas som den armeniska [[diaspora]]n. Enligt olika uppgifter beräknas armenierna vara 8 miljoner. Endast 3,2 miljoner är medborgare i Republiken Armenien.<ref>[http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/6382703.stm Armenia seeks to boost population - BBC News]</ref> | ||
[[Fil:Byggskylt.jpg]] | |||
==Historia== | ==Historia== | ||
[[File:Historiska gränser Armenien.gif|Historiska gränser Armenien|right|thumb|300px]] | |||
Armenier är ett mycket gammalt indoeuropeiskt folk vars ursprung traditionellt förläggs till det historiska Armenien, som till stor del utgörs av dagens östra [[Turkiet]]. Ett stort antal finns kvar i landet Armenien, men den större delen av armenierna är spridda över världen och brukar benämnas som den armeniska [[diaspora]]n. En av anledningarna till spridningen var det ''armeniska folkmordet''. Armenier har genom historien varit ett handelsfolk närvarande längst Sidenvägen från Ryssland och mindre Asien genom Persien bort till Centralasien och Kina. Armenier har även funnits närvarande i Afrika. <ref>Armenia - Sweden; Historical and Cultural Relations, Artsvi Bakhchinyan (Yerevan 2006), ISBN 99930-4-537-3.</ref> | Armenier är ett mycket gammalt indoeuropeiskt folk vars ursprung traditionellt förläggs till det historiska Armenien, som till stor del utgörs av dagens östra [[Turkiet]]. Ett stort antal finns kvar i landet Armenien, men den större delen av armenierna är spridda över världen och brukar benämnas som den armeniska [[diaspora]]n. En av anledningarna till spridningen var det ''armeniska folkmordet''. Armenier har genom historien varit ett handelsfolk närvarande längst Sidenvägen från Ryssland och mindre Asien genom Persien bort till Centralasien och Kina. Armenier har även funnits närvarande i Afrika. <ref>Armenia - Sweden; Historical and Cultural Relations, Artsvi Bakhchinyan (Yerevan 2006), ISBN 99930-4-537-3.</ref> | ||
| Rad 32: | Rad 33: | ||
Den turkiska invandringen i Mindre Asien på 1400-talet medförde att armenierna trängdes tillbaka. Det armeniska folket kom att leva som en av många folkgrupper i det stora ottomanska riket. Det kunde dock utöva sin religion och bevara sin kultur och sitt speciella skriftspråk, som på 400-talet skapats av munken Mesrop Mashtot. Under den ottomanska tiden diskriminerades dock armenierna på olika sätt. Man tvingades betala särskilda skatter till den ottomanska staten och man utsattes, liksom flera andra minoriteter, för återkommande pogromer. | Den turkiska invandringen i Mindre Asien på 1400-talet medförde att armenierna trängdes tillbaka. Det armeniska folket kom att leva som en av många folkgrupper i det stora ottomanska riket. Det kunde dock utöva sin religion och bevara sin kultur och sitt speciella skriftspråk, som på 400-talet skapats av munken Mesrop Mashtot. Under den ottomanska tiden diskriminerades dock armenierna på olika sätt. Man tvingades betala särskilda skatter till den ottomanska staten och man utsattes, liksom flera andra minoriteter, för återkommande pogromer. | ||
I samband med det ottomanska rikets sammanbrott och skapandet av det moderna Turkiets framväxt utsattes armenierna för folkmord. Sammantaget mördades omkring 1,5 miljoner armenier och en halv miljon assyrier/syrianer under detta folkmord, som inleddes 1915 och inte var slut för än 1922. En del i massmordet bestod i att många fördrevs ut i den syriska öknen, där en stor del av dem dog av svält och törst. En spillra av dessa fördrivna lyckades dock överleva. Andra flydde till den armeniska delen av Ryssland. En del armenier som överlevde förföljelserna i Turkiet underkastade sig den turkiska överhögheten och assimilerades. I dag finns det bara omkring 50 000 armenier i Turkiet. | I samband med det ottomanska rikets sammanbrott och skapandet av det moderna Turkiets framväxt utsattes armenierna för folkmord. Sammantaget mördades omkring 1,5 miljoner armenier och en halv miljon [[Assyrier/Syrianer|assyrier/syrianer]] under detta folkmord, som inleddes 1915 och inte var slut för än 1922. En del i massmordet bestod i att många fördrevs ut i den syriska öknen, där en stor del av dem dog av svält och törst. En spillra av dessa fördrivna lyckades dock överleva. Andra flydde till den armeniska delen av Ryssland. En del armenier som överlevde förföljelserna i Turkiet underkastade sig den turkiska överhögheten och assimilerades. I dag finns det bara omkring 50 000 armenier i Turkiet. | ||
De armenier som har utvandrat från [[Turkiet]] bör teoretiskt kunna återfinna sina förfäder i folkbokföringen MERNIS<ref>Turkiska statens egen web-info (engelska): http://www.nvi.gov.tr/English/Mernis_EN,Mernis_En.html</ref>, där de turkiska medborgarna registrerats sedan bildandet av republiken 1923. [[Folkräkning|Folkräkningar]] har genomförts ännu tidigare, den första 1904, och bör inkludera många personer som föddes under den andra halvan av 1800-talet. En betydande del av den armeniska befolkningen utraderades dock under det ''armeniska folkmordet''<ref>Av Sveriges Riksdag 2009 erkänt osmanskt folkmord på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker under första världskriget.</ref>, mitt under det pågående ''första världskriget'', då det Osmanska riket passade på att utföra etniska rensningar riktade mot de kristna minoriteterna. Detta, och det faktum att folkmordet fortfarande förnekas av Turkiet, kan försvåra sökandet efter kristna förfäder. Ett visst hopp står dock att finna i det faktum att Turkiet ansökt om att få komma med i EU, vilket gynnar demokratiseringen av landet. | De armenier som har utvandrat från [[Turkiet]] bör teoretiskt kunna återfinna sina förfäder i folkbokföringen MERNIS<ref>Turkiska statens egen web-info (engelska): http://www.nvi.gov.tr/English/Mernis_EN,Mernis_En.html</ref>, där de turkiska medborgarna registrerats sedan bildandet av republiken 1923. [[Folkräkning|Folkräkningar]] har genomförts ännu tidigare, den första 1904, och bör inkludera många personer som föddes under den andra halvan av 1800-talet. En betydande del av den armeniska befolkningen utraderades dock under det ''armeniska folkmordet''<ref>Av Sveriges Riksdag 2009 erkänt osmanskt folkmord på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker under första världskriget.</ref>, mitt under det pågående ''första världskriget'', då det Osmanska riket passade på att utföra etniska rensningar riktade mot de kristna minoriteterna. Detta, och det faktum att folkmordet fortfarande förnekas av Turkiet, kan försvåra sökandet efter kristna förfäder. Ett visst hopp står dock att finna i det faktum att Turkiet ansökt om att få komma med i EU, vilket gynnar demokratiseringen av landet. | ||
===Resurser hos FamilySearch (mormonerna)=== | |||
Mormonerna har mikrofilmat och digitaliserat delar av det kyrkliga material som finns bevarat från den armeniska apostoliska kyrkan. Dessa resurser kan återfinnas under FamilySearch's egen wiki: https://wiki.familysearch.org/en/Armenia eller https://wiki.familysearch.org/en/Category:Armenia (kategorin Armenien). | |||
==Släktforskning i Republiken Armenien== | ==Släktforskning i Republiken Armenien== | ||
| Rad 41: | Rad 45: | ||
Dagens självständiga stat framkom första gången 1918, efter den ''ryska revolutionen'', men blev 1920 återigen ryskt, denna gång som ''sovjetisk delrepublik''. Vid Sovjetunionens sönderfall var Armenien och de baltiska staterna först bland tidigare delrepubliker att deklarera sin självständighet 1991. | Dagens självständiga stat framkom första gången 1918, efter den ''ryska revolutionen'', men blev 1920 återigen ryskt, denna gång som ''sovjetisk delrepublik''. Vid Sovjetunionens sönderfall var Armenien och de baltiska staterna först bland tidigare delrepubliker att deklarera sin självständighet 1991. | ||
===Civilregister | ==Armeniska Nationalbiblioteket== | ||
Sökningar efter armeniska födelse- vigsel- och dödscertifikat | :'''Armyanskaya Biblioteka''' | ||
:ul. Teriana 72 | |||
:Yerevan, 375009 | |||
==Civilregister== | |||
Sökningar efter armeniska födelse- vigsel- och dödscertifikat kan göras i: | |||
:'''Department of Civil Registry''' | :'''Department of Civil Registry''' | ||
:Ministry of Justice | :Ministry of Justice | ||
| Rad 60: | Rad 68: | ||
* [http://www.feefhs.org/links/armenia/parish/aafn-mfn.html Armenian State Historical Archive "Archive Number" vs. FHL Microfilm Number] | * [http://www.feefhs.org/links/armenia/parish/aafn-mfn.html Armenian State Historical Archive "Archive Number" vs. FHL Microfilm Number] | ||
* [http://www.feefhs.org/links/armenia/parish/APR-AA.HTML Locality Index A-A to Armenian Parish Registers] | * [http://www.feefhs.org/links/armenia/parish/APR-AA.HTML Locality Index A-A to Armenian Parish Registers] | ||
* [http://www.familysearch.org/Eng/Library/fhlcatalog/supermainframeset.asp?display=titlehitlist&columns=*,0,0&keyword=Armenia+Civil+Registration&prekeyword=Armenia+Civil+Registration FamilySearch's armeniska kyrkböcker] från bl.a. Honduras, Mexiko, El Salvador, m.fl. länder | |||
* [http://www.armenianlinks.com/History/Genealogy/ Armenian Links] (genealogy) | * [http://www.armenianlinks.com/History/Genealogy/ Armenian Links] (genealogy) | ||
* [http://www.armenianfamilytree.com/ Armenian Family Tree] | * [http://www.armenianfamilytree.com/ Armenian Family Tree] | ||
---- | ---- | ||
Referenser: <references> | Referenser: <references/> | ||
[[Kategori:Etniciteter]] | [[Kategori:Etniciteter]] | ||