Armenier: Skillnad mellan sidversioner

22 byte lades till ,  18 januari 2011 kl. 14.54
(Kompletterande länkar.)
(→‎I Turkiet: länk)
Rad 33: Rad 33:
Den turkiska invandringen i Mindre Asien på 1400-talet medförde att armenierna trängdes tillbaka. Det armeniska folket kom att leva som en av många folkgrupper i det stora ottomanska riket. Det kunde dock utöva sin religion och bevara sin kultur och sitt speciella skriftspråk, som på 400-talet skapats av munken Mesrop Mashtot. Under den ottomanska tiden diskriminerades dock armenierna på olika sätt. Man tvingades betala särskilda skatter till den ottomanska staten och man utsattes, liksom flera andra minoriteter, för återkommande pogromer.  
Den turkiska invandringen i Mindre Asien på 1400-talet medförde att armenierna trängdes tillbaka. Det armeniska folket kom att leva som en av många folkgrupper i det stora ottomanska riket. Det kunde dock utöva sin religion och bevara sin kultur och sitt speciella skriftspråk, som på 400-talet skapats av munken Mesrop Mashtot. Under den ottomanska tiden diskriminerades dock armenierna på olika sätt. Man tvingades betala särskilda skatter till den ottomanska staten och man utsattes, liksom flera andra minoriteter, för återkommande pogromer.  


I samband med det ottomanska rikets sammanbrott och skapandet av det moderna Turkiets framväxt utsattes armenierna för folkmord. Sammantaget mördades omkring 1,5 miljoner armenier och en halv miljon assyrier/syrianer under detta folkmord, som inleddes 1915 och inte var slut för än 1922. En del i massmordet bestod i att många fördrevs ut i den syriska öknen, där en stor del av dem dog av svält och törst. En spillra av dessa fördrivna lyckades dock överleva. Andra flydde till den armeniska delen av Ryssland. En del armenier som överlevde förföljelserna i Turkiet underkastade sig den turkiska överhögheten och assimilerades. I dag finns det bara omkring 50 000 armenier i Turkiet.
I samband med det ottomanska rikets sammanbrott och skapandet av det moderna Turkiets framväxt utsattes armenierna för folkmord. Sammantaget mördades omkring 1,5 miljoner armenier och en halv miljon [[Assyrier/Syrianer|assyrier/syrianer]] under detta folkmord, som inleddes 1915 och inte var slut för än 1922. En del i massmordet bestod i att många fördrevs ut i den syriska öknen, där en stor del av dem dog av svält och törst. En spillra av dessa fördrivna lyckades dock överleva. Andra flydde till den armeniska delen av Ryssland. En del armenier som överlevde förföljelserna i Turkiet underkastade sig den turkiska överhögheten och assimilerades. I dag finns det bara omkring 50 000 armenier i Turkiet.


De armenier som har utvandrat från [[Turkiet]] bör teoretiskt kunna återfinna sina förfäder i folkbokföringen MERNIS<ref>Turkiska statens egen web-info (engelska): http://www.nvi.gov.tr/English/Mernis_EN,Mernis_En.html</ref>, där de turkiska medborgarna registrerats sedan bildandet av republiken 1923. [[Folkräkning|Folkräkningar]] har genomförts ännu tidigare, den första 1904, och bör inkludera många personer som föddes under den andra halvan av 1800-talet. En betydande del av den armeniska befolkningen utraderades dock under det ''armeniska folkmordet''<ref>Av Sveriges Riksdag 2009 erkänt osmanskt folkmord på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker under första världskriget.</ref>, mitt under det pågående ''första världskriget'', då det Osmanska riket passade på att utföra etniska rensningar riktade mot de kristna minoriteterna. Detta, och det faktum att folkmordet fortfarande förnekas av Turkiet, kan försvåra sökandet efter kristna förfäder. Ett visst hopp står dock att finna i det faktum att Turkiet ansökt om att få komma med i EU, vilket gynnar demokratiseringen av landet.
De armenier som har utvandrat från [[Turkiet]] bör teoretiskt kunna återfinna sina förfäder i folkbokföringen MERNIS<ref>Turkiska statens egen web-info (engelska): http://www.nvi.gov.tr/English/Mernis_EN,Mernis_En.html</ref>, där de turkiska medborgarna registrerats sedan bildandet av republiken 1923. [[Folkräkning|Folkräkningar]] har genomförts ännu tidigare, den första 1904, och bör inkludera många personer som föddes under den andra halvan av 1800-talet. En betydande del av den armeniska befolkningen utraderades dock under det ''armeniska folkmordet''<ref>Av Sveriges Riksdag 2009 erkänt osmanskt folkmord på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker under första världskriget.</ref>, mitt under det pågående ''första världskriget'', då det Osmanska riket passade på att utföra etniska rensningar riktade mot de kristna minoriteterna. Detta, och det faktum att folkmordet fortfarande förnekas av Turkiet, kan försvåra sökandet efter kristna förfäder. Ett visst hopp står dock att finna i det faktum att Turkiet ansökt om att få komma med i EU, vilket gynnar demokratiseringen av landet.
emailconfirmed
5 921

redigeringar