Arkiv: Skillnad mellan sidversioner

# En '''arkivinstitution''', alltså en myndighet eller institution som handhar arkiv som överlämnats av den ursprungliga arkivbildaren. Exempel på sådana institutioner är [[Riksarkivet]] och [[landsarkiven]], ''stads- eller kommunarkiven'' och ''landstingsarkiven'', men det finns även fristående institutioner (privata och föreningar) som ''Arbetarrörelsens arkiv'' och bibliotek, ''Folkrörelsearkiv'' och ''Näringslivsarkiv''. Ett arkiv (i betydelsen 2) har i sin vård arkiv (i betydelsen 1) som skapats av andra.

Varje enskild släktforskare samlar på sig handlingar över de personer den forskat om. Ofta blir det ett större antal pärmar, och ibland hela hyllor fyllda med anteckningar, avskrifter, antavlor, ansedlar, kopior och dokument, som t.ex. gamla brev, vigselbevis, pass, ID-handlingar, körkort, betyg, [[fotografier]], dagböcker, tidningsurklipp (dödsannonser, nekrologer, bröllopsannonser, m.m.), [[bouppteckning]]ar, [[testamente]]n, [[gravbrev]], ljud- och filminspelningar, [[familjebibel|familjebiblar]], bankböcker, säkerhetskopior på databaser, kvitton, receptsamlingar, gästböcker, läkarintyg, kartor, lagfarter, egna inventeringar, brandförsäkringar, osv. Den ordningssamme sorterar sitt arkiv på ett sådant sätt att det går att hitta i det även efter det att man lämnar det ifrån sig. För detta ändamål finns bra information riktad till släktforskare, där man kan lära sig hur man lägger upp, förvarar och sköter ett privat arkiv. Häftet [[Arkiveringsguide för släktforskare]] av Elinor Elmborg<ref>Elinor Elmborg: Arkiveringsguide för släktforskare, Stockholm 2009, ISBN 978-91-633-4115-1</ref>, är en praktisk och lättläst bok på ämnet.