Arkiv: Skillnad mellan sidversioner

1 607 byte lades till ,  4 februari 2011 kl. 13.04
bygget fortsätter
(bevarande)
(bygget fortsätter)
Rad 15: Rad 15:
För Sverige finns en [[Nationella arkivdatabasen|nationell arkivdatabas]] (NAD) utgiven på CDROM och tillgänglig över webben, som förtecknar arkivinstitutioner och deras bestånd, men däremot inga detaljer om dokumenten inom varje samling. På NAD återfinns huvudsakligen de statliga arkivinstitutionerna. För Finland finns motsvarande arkivdatabas för det finländska Riksarkivet och landsarkiven, den heter VAKKA.
För Sverige finns en [[Nationella arkivdatabasen|nationell arkivdatabas]] (NAD) utgiven på CDROM och tillgänglig över webben, som förtecknar arkivinstitutioner och deras bestånd, men däremot inga detaljer om dokumenten inom varje samling. På NAD återfinns huvudsakligen de statliga arkivinstitutionerna. För Finland finns motsvarande arkivdatabas för det finländska Riksarkivet och landsarkiven, den heter VAKKA.


== Olika arkivtyper av betydelse för släktforskning ==
== Olika arkivtyper i Sverige av betydelse för släktforskning ==


=== Enskilda arkiv ===
=== Enskilda arkiv ===
Rad 36: Rad 36:
'''Föreningsarkiv''' och ''organisationsarkiv'' är i ordets betydelse:  
'''Föreningsarkiv''' och ''organisationsarkiv'' är i ordets betydelse:  
:1. de handlingar som en förening eller annan typ av organisation skapar i sin verksamhet och bevarar. Exempel: [[Släktforskarnas arkiv]] hos [[Genealogiska Föreningen]].  
:1. de handlingar som en förening eller annan typ av organisation skapar i sin verksamhet och bevarar. Exempel: [[Släktforskarnas arkiv]] hos [[Genealogiska Föreningen]].  
:2. en institution som är en depå för föreningar. Ofta är de i Sverige organiserade länsvis. Föreningars äldre arkiv förvaras vanligen hos gemensamma folkrörelsearkiv. Exempel: Föreningsarkivet i Jämtlands län.
:2. en institution som är en depå för föreningar. Ofta är de i Sverige organiserade länsvis. Föreningars äldre arkiv förvaras vanligen hos gemensamma folkrörelsearkiv. (Se rubriken '''''Föreningsarkiv''''' nedan!)


<center>
<center>
Rad 43: Rad 43:
<td width=100% bgcolor=#eedc82>
<td width=100% bgcolor=#eedc82>
[[Fil:Projekt-sodergatan-1.jpg|300px]] [[Fil:Jp-bjare-slaktring-1.jpg|300px]]<br>''Gunilla Persson Aretoft och Christina Nygren i Helsingborgs släktforskare- och bygdeförening, samt Britt Bengtsson i Bjäre släktrings lokal i Förslöv; två exempel på föreningsarkiv i den svenska släktforskarrörelsen. (Foto: Fredrik Johansson och Johan Persson)''<br>
[[Fil:Projekt-sodergatan-1.jpg|300px]] [[Fil:Jp-bjare-slaktring-1.jpg|300px]]<br>''Gunilla Persson Aretoft och Christina Nygren i Helsingborgs släktforskare- och bygdeförening, samt Britt Bengtsson i Bjäre släktrings lokal i Förslöv; två exempel på föreningsarkiv i den svenska släktforskarrörelsen. (Foto: Fredrik Johansson och Johan Persson)''<br>
=== Föreningsarkiven - fler och viktigare än man förväntar sig ===
=== Föreningars arkiv - fler och viktigare än man förväntar sig ===
Varje släktforskarförening med självaktning har en egen lokal där medlemmarna samlar allehanda material som anses vara till gagn för verksamheten. Ofta har föreningen genomfört registreringsprojekt i olika omgångar, eller så har man skrivit av lokala svårlästa kyrkböcker. Många enskilda medlemmar har skrivit ut sina forskningsresultat i listform, och med dagens dataprogram är det ingen match att fylla ett antal pärmar med anfäder eller ättlingaverk. En favoritsysselsättning bland släktforskare är att upprätta innehållsrika arbeten över invånarna i en by, eller en hel socken. Släktföreningar upprättar listor över någon persons alla ättlingar, och de hamnar ofta i hyllan hos släktforskarföreningen. Också samlingar med mikrokort, listor på emigranter, beskrivningar av gårdar och torp, gravstensinventeringar, tidskriftssamlingar, inlämnade utredningar, soldatinventeringar, osv.
Varje släktforskarförening med självaktning har en egen lokal där medlemmarna samlar allehanda material som anses vara till gagn för verksamheten. Ofta har föreningen genomfört registreringsprojekt i olika omgångar, eller så har man skrivit av lokala svårlästa kyrkböcker. Många enskilda medlemmar har skrivit ut sina forskningsresultat i listform, och med dagens dataprogram är det ingen match att fylla ett antal pärmar med anfäder eller ättlingaverk. En favoritsysselsättning bland släktforskare är att upprätta innehållsrika arbeten över invånarna i en by, eller en hel socken. Släktföreningar upprättar listor över någon persons alla ättlingar, och de hamnar ofta i hyllan hos släktforskarföreningen. Också samlingar med mikrokort, listor på emigranter, beskrivningar av gårdar och torp, gravstensinventeringar, tidskriftssamlingar, inlämnade utredningar, soldatinventeringar, osv.
</td>
</td>
Rad 67: Rad 67:
[[Riksarkivet]]s avdelningar Marieberg/Arninge, [[Krigsarkivet]] och [[landsarkiv]]en tar emot ''enskilda arkiv''<ref>[http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=1718 Riksarkivet: Leverera enskilda arkiv]</ref>. Med enskilda arkiv menas person-, släkt-, gods- och gårdsarkiv, förenings- och organisationsarkiv, företagsarkiv, arkiv efter tidningar, föreningar och företag inom pressen, stiftelser och akademiers arkiv med flera. De måste emellertid vara relevanta för det arkiv som tar emot dem. De olika avdelningarna inom Riksarkivet har olika ansvarsområden då det gäller vilka arkiv man tar emot. Marieberg/Arninge tar emot enskilda arkiv av ''riksintresse'', Krigsarkivet tar emot enskilda arkiv ''relaterade till försvaret'' och landsarkiven tar emot ''regionala enskilda arkiv''.
[[Riksarkivet]]s avdelningar Marieberg/Arninge, [[Krigsarkivet]] och [[landsarkiv]]en tar emot ''enskilda arkiv''<ref>[http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=1718 Riksarkivet: Leverera enskilda arkiv]</ref>. Med enskilda arkiv menas person-, släkt-, gods- och gårdsarkiv, förenings- och organisationsarkiv, företagsarkiv, arkiv efter tidningar, föreningar och företag inom pressen, stiftelser och akademiers arkiv med flera. De måste emellertid vara relevanta för det arkiv som tar emot dem. De olika avdelningarna inom Riksarkivet har olika ansvarsområden då det gäller vilka arkiv man tar emot. Marieberg/Arninge tar emot enskilda arkiv av ''riksintresse'', Krigsarkivet tar emot enskilda arkiv ''relaterade till försvaret'' och landsarkiven tar emot ''regionala enskilda arkiv''.


=== Arkiv-Centrum ===
=== Föreningsarkiv ===
'''ArkivCentrum i Örebro''': För en årsavgift på mellan 100 och 1000 kronor, beroende på medlemsantalet eller antalet anställda, erbjuds enskilda, föreningar och företag medlemskap med en rad möjligheter<ref>[http://www.arkivcentrum.t.se/medlem/medlem.htm Medlemsförmåner i ArkivCentrum, Örebro]</ref>. Bland annat att förvara sina arkiv i en trygg och säker miljö. Hyllplatsen kostar 125 kr/år per meter och debiteras utöver medlemsavgiften. Medlemmarna erhåller:
Med föreningsarkiv menas också '''en arkivinstitution som är en depå för föreningar'''. Offentliga myndigheter är enligt arkivlagen skyldiga att lämna in sina handlingar till arkiven. Något liknande regelverk finns inte för den enskilda sektorn, vilket alltför ofta leder till att material som kan vara värdefullt för forskningen försvinner eller förstörs. Där fyller föreningsarkiven en viktig uppgift genom att aktivt gå ut och söka upp, kartlägga och om möjligt samla in arkivhandlingar, göra intervjuer och minnesinsamlingar för att på så sätt belysa skeenden och förhållanden utanför den offentliga sektorn. Föreningsarkiven hjälper också gärna till med information om hur man sköter ett arkiv och ter emot "herrelösa" arkiv för förvaring.<ref>[http://www.foreningsarkivet.se/pdf%5Cordning%20och%20reda.pdf Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv] Några råd i skötsel av föreningshandlingar av Föreningsarkivet Västernorrland.</ref> Här nedan följer ett urval föreningsarkiv runt om i Sverige:
* Trygg och säker förvaring av det egna arkivmaterialet.
 
* Kompetent och kunnig hantering och sortering av arkivmaterialet.
*'''ArkivCentrum i Örebro''': För en årsavgift på mellan 100 och 1000 kronor, beroende på medlemsantalet eller antalet anställda, erbjuds enskilda, föreningar och företag medlemskap med en rad möjligheter<ref>[http://www.arkivcentrum.t.se/medlem/medlem.htm Medlemsförmåner i ArkivCentrum, Örebro]</ref>. Bland annat att förvara sina arkiv i en trygg och säker miljö. Hyllplatsen kostar 125 kr/år per meter och debiteras utöver medlemsavgiften. Medlemmarna erhåller:
* Rådgivning i arkiv- och dokumenthanteringsfrågor.
:* Trygg och säker förvaring av det egna arkivmaterialet.
* Möjlighet till vidareutbildning av de egna medlemmarna i arkiv- och dokumenthanteringsfrågor.
:* Kompetent och kunnig hantering och sortering av arkivmaterialet.
* Möjlighet att hyra Arkivcentrums lokaler för t ex styrelsemöten, egna föreläsningar eller dylikt.
:* Rådgivning i arkiv- och dokumenthanteringsfrågor.
* En medlemstidning, Aktstycket, som utkommer med 4 nummer per år.
:* Möjlighet till vidareutbildning av de egna medlemmarna i arkiv- och dokumenthanteringsfrågor.
:* Möjlighet att hyra Arkivcentrums lokaler för t ex styrelsemöten, egna föreläsningar eller dylikt.
:* En medlemstidning, Aktstycket, som utkommer med 4 nummer per år.
 
* [http://www.foreningsarkivet.se/index.html '''Föreningsarkivet Västernorrland''']
* [http://www.faj.se/ '''Föreningsarkivet i Jämtlands län''']
* [http://www.fa-s.se/omoss.html '''Föreningsarkivet Sörmland''']
* [http://www.arkivnamnden.org/goteborg/folk/folk.htm '''Region- och Stadsarkivet Göteborg med Folkrörelsernas Arkiv/Föreningsarkivet i Göteborg''']
* [http://www.alvsborgsarkiv.org/ '''Älvsborgs läns föreningsarkiv''']
* [http://www.foreningsarkiven.a.se/om.htm '''Föreningsarkiven i Stockholms län''']


=== Släktforskarföreningar ===
=== Släktforskarföreningar ===
emailconfirmed
5 921

redigeringar