emailconfirmed
5 921
redigeringar
Adel: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
→Förhållanden
Jojje (diskussion | bidrag) (→Se även: länkar) |
Jojje (diskussion | bidrag) |
||
| (2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
:''(Se även artikel [[Svensk adel]] med information om förhållanden i Sverige.)'' | |||
[[Fil:Vapenrulla.jpg|right|thum|350px|Vapenrulla från Hyghalmen i Tyskland]] | [[Fil:Vapenrulla.jpg|right|thum|350px|Vapenrulla från Hyghalmen i Tyskland]] | ||
'''Adel,''' en samhällsgrupp som äger ''lagstadgade'', vanligtvis ''ärftliga'' ''privilegier'' av ekonomisk, politisk och social karaktär. Adelskapet kan vara förenat med titlar och särskilda [[Heraldik|heraldiska]] rangtecken. Adelsprivilegier kan vara mycket betydande och innebära till exempel skattefrihet och företräde till statliga ämbeten, främst inom militären. | '''Adel,''' en samhällsgrupp som äger ''lagstadgade'', vanligtvis ''ärftliga'' ''privilegier'' av ekonomisk, politisk och social karaktär. Adelskapet kan vara förenat med titlar och särskilda [[Heraldik|heraldiska]] rangtecken. Adelsprivilegier kan vara mycket betydande och innebära till exempel skattefrihet och företräde till statliga ämbeten, främst inom militären. | ||
| Rad 12: | Rad 13: | ||
=== Medeltiden === | === Medeltiden === | ||
På 800-talet under den europeiska medeltiden växte [[feodal]]stater fram i Europa. I början handlade det mest om att [[förläning]]ar av jord delades till riddare. Riddaren var | På 800-talet under den europeiska medeltiden växte [[feodal]]stater fram i Europa. I början handlade det mest om att [[förläning]]ar av jord delades till riddare. Riddaren var sedan oftast skyldig att ställa upp med soldater när fursten behövde det. När det frankiska riket uppstod under ledning av ett allt mäktigare kungadöme fick kungens tjänare snart en ansedd och upphöjd ställning och bildade så en tjänsteadel som sammansmälte med den gamla bördsadeln. Inom andra europeiska länder gjordes på samma sätt. Längre fram fanns länsväsendet, det vill säga en form av avlöning för krigstjänsten till häst, vilket utbredde sig till hela adeln. | ||
=== Förhållanden === | === Förhållanden === | ||
Adeln slapp ursprungligen att betala statlig skatt mot att man satte upp beridet krigsfolk åt kungen (staten). I vissa fall kunde adeln också själv driva in skatt till olika lokala ändamål. Adeln hade även andra privilegier. Tidvis var det bara adliga personer som kunde bli officerare i krigsmakten, varför förtjänta underofficerare som skulle höjas upp till officerare adlades till exempel Silfverlood på Västgöta Ryttare eller Erik Dahlberg. Adeln hade länge ensamrätt på jakt och fiske, något som kung Gustaf III ändrade på. I vissa byar så kunde bara adeln äga en kvarn som andra fick betala avgift för när de ville använda. | Adeln slapp ursprungligen att betala statlig skatt mot att man satte upp beridet krigsfolk åt kungen (staten). I vissa fall kunde adeln också själv driva in skatt till olika lokala ändamål. Adeln hade även andra privilegier. Tidvis var det bara adliga personer som kunde bli officerare i krigsmakten, varför förtjänta underofficerare som skulle höjas upp till officerare adlades, till exempel Silfverlood på Västgöta Ryttare eller Erik Dahlberg. Adeln hade länge ensamrätt på jakt och fiske, något som kung Gustaf III ändrade på. I vissa byar så kunde bara adeln äga en kvarn som andra fick betala avgift för när de ville använda. | ||
== Förändring == | == Förändring == | ||