Österrike: Skillnad mellan sidversioner

Österrike (visa wikitext)

Versionen från 20 oktober 2010 kl. 14.59

22 byte lades till , 20 oktober 2010 kl. 14.59

Kompletterande länkar.

Jojje

emailconfirmed

5 921

redigeringar

@@ Rad 4: / Rad 4: @@
 ==Släktforskning i Österrike==
-Man bör alltid börja sin forskning i den personliga miljön för att om möjligt hitta dokument eller annat som innehåller uppgifter om förfäder och släktingar. Det kan vara [[dopattester]], [[vigselbevis]] eller [[dödsattester]], men även andra dokument kan vara av intresse för släktforskning (foton, personliga anteckningar, handlingar rörande markinnehav). Genom att komplettera med berättelser från anhöriga kan man på det sättet oftast skapa en tillfredsställande [[stamtavla]] som utgångspunkt.
+Man bör alltid börja sin forskning i den personliga miljön för att om möjligt hitta dokument eller annat som innehåller uppgifter om förfäder och släktingar. Det kan vara [[dopattest]]er, [[vigselbevis]] eller [[dödsattest]]er, men även andra dokument kan vara av intresse för släktforskning (foton, personliga anteckningar, handlingar rörande markinnehav). Genom att komplettera med berättelser från anhöriga kan man på det sättet oftast skapa en tillfredsställande [[stamtavla]] som utgångspunkt.
 ===Släktforskning i kyrkböcker<ref>''Fritt översatt från hemsidan för'' '''Diözesanarchiv St. Pölten''': http://dasp.kirche.at/einfuehrung</ref>===
-Den mest värdefulla källan för släktforskning är '''[[kyrkböcker]]na''' ''(Kirchenbücher)'', där kyrkans ceremonier för dop, vigsel och begravning dokumenterades. Dop- och vigselböckerna började föras enligt bestämmelserna i Rådet av Trent (1545-1563), medan '''[[dödböcker]]na''' ''(Sterbebücher)'' går tillbaka till ''"Roman Ritual"'' av 1614. Endast i mycket få fall har uppgifter från 1500-talet överlevt, förutom inkonsekvent skrivning av respektive församlingspräster i början har också krigiska händelser och bränder orsakat ofullständig dokumentation. Fullständiga kyrkböcker finns därför i Österrike först från början av 1600-talet.
+Den mest värdefulla källan för släktforskning är '''[[kyrkböcker]]na''' ''(Kirchenbücher)'', där kyrkans ceremonier för dop, vigsel och begravning dokumenterades. Dop- och vigselböckerna började föras enligt bestämmelserna i Rådet av Trent (1545-1563), medan '''[[Dödbok|dödböckerna]]''' ''(Sterbebücher)'' går tillbaka till ''"Roman Ritual"'' av 1614. Endast i mycket få fall har uppgifter från 1500-talet överlevt, förutom inkonsekvent skrivning av respektive församlingspräster i början har också krigiska händelser och bränder orsakat ofullständig dokumentation. Fullständiga kyrkböcker finns därför i Österrike först från början av 1600-talet.
 Uppgifterna i kyrkböckerna är olika i stil, eftersom - främst i början - det inte fanns enhetliga riktlinjer; kortfattade och enkla skrivningar dominerade därför i början. Det bör även påpekas att i de två första århundradena av registrering (nästan enbart) dop- och begravningsdatum, men inte födelse- och dödsdatum togs med, det infördes ca 1770/1780. Vid den tiden gavs även kyrkböckerna en ny form där de olika uppgifterna delades upp i sektioner. Intressant för släkthistoriker är att ''kejsarinnan Maria Theresa'' år 1770 ledde införandet av '''Hus-(släkt)nummer''' som från det datumet också finns i '''''Matriks''''' ''(kyrkoböcker)''.
 Det är värt att nämna det faktum att böckerna under 2: a hälften av 1700-talet delvis fördes efter plats eller '''Rotten'''.(rote?)
-I bästa fall innehåller [[dopregistren]] uppgifter om födelse- och/eller dop av barnet och dess föräldrar och [[faddrar]] (namn, adress och yrke). [[Vigselböcker]] berättar om hustrun (hemvist, yrke, ålder), hennes föräldrar och vittnen och äktenskapet i sig, [[dödböcker]] däremot om den avlidne (dödsorsak, ålder, bosättning, plats för begravningen). I de flesta fall omnämns också den/de präster som officierar.
+I bästa fall innehåller dopregistren uppgifter om födelse- och/eller dop av barnet och dess föräldrar och [[faddrar]] (namn, adress och yrke). [[Vigselbok|Vigselböcker]] berättar om hustrun (hemvist, yrke, ålder), hennes föräldrar och vittnen och äktenskapet i sig, [[dödbok|dödböcker]] däremot om den avlidne (dödsorsak, ålder, bosättning, plats för begravningen). I de flesta fall omnämns också den/de präster som officierar.
 Sedan början av 1900-talet anges regelbundet i [[dopbok]]en även iakttagelser som gjorts på andra håll, t.ex. om en vigsel eller att en person avlider; tidigare finner man inte några anteckningar om barnets senare liv.