emailconfirmed
5 921
redigeringar
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Ättling''', eller '''avkomma''' (ibland också ''efterkomling''), betecknar motsatsen till [[ana]], dvs en persons barn, barnbarn, barnbarns barn, osv. i "rakt nedstigande led" till en anmoder eller anfader. En släkting som inte härstammar i "rakt nedstigande led", t.ex. ett syskons barn eller en makes barn, är inte en ättling. Det är avlett av substantivet <u>ätt</u>, som i fornsvenskan hade betydelsen äga. Det betyder alltså egentligen 'den som hör till en (person)'. Ordet är ett speciellt nordiskt uttryck och finns inte i engelskan och tyskan. I betydelsen 'efterkommande' finns det inte heller i isländskan, som här i stället använder ''afkomandi''. Liknande uttryck används även i de skandinaviska språken och i danskan ska ordet ''efterkommer'' vara det vanligaste. | '''Ättling''', eller '''avkomma''' (ibland också ''efterkomling''), betecknar motsatsen till [[ana]], dvs en persons barn, barnbarn, barnbarns barn, osv. i "rakt nedstigande led" till en anmoder eller anfader. En släkting som inte härstammar i "[[rakt nedstigande led]]", t.ex. ett syskons barn eller en makes barn, är inte en ättling. Det är avlett av substantivet <u>ätt</u>, som i fornsvenskan hade betydelsen äga. Det betyder alltså egentligen 'den som hör till en (person)'. Ordet är ett speciellt nordiskt uttryck och finns inte i engelskan och tyskan. I betydelsen 'efterkommande' finns det inte heller i isländskan, som här i stället använder ''afkomandi''. Liknande uttryck används även i de skandinaviska språken och i danskan ska ordet ''efterkommer'' vara det vanligaste. | ||
==På andra språk== | ==På andra språk== |