Nya sidor

Nya sidor
Dölj registrerade användare | Dölj robotar | Visa omdirigeringar
(nyaste | äldsta) Visa ( | 50 äldre) (20 | 50 | 100 | 250 | 500)
  • 6 februari 2024 kl. 15.10Biologisk mor eller styvmor. Fallet Maria Fiorin och Sara Dryandra (historik | redigera) ‎[500 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Göran Sparrlöf '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 33-44 '''Beskrivning:''' Kontraktsprosten Magnus Fiorin i Tolg i Kategori:Småland avled 1712 och efterlämnade flera barn i två giften. Men att reda ut i vilket gifte dottern Maria var född visade sig vara en spännande utmaning. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kateg...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.10Det läste jag i tidningen! (historik | redigera) ‎[510 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Elisabeth Thorsell '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 45-62 '''Beskrivning:''' Äldre dagstidningar är en underskattad källa för släktforskaren. Det gäller också för den som söker emigranter. Här får vi exempel på vilken guldgruva svenskamerikanska tidningar kan vara. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Emigr...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.09Den rätta platsen för Linköpings blodbad (historik | redigera) ‎[516 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Dag M. Hermfelt '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 63-98 '''Beskrivning:''' Den 20 mars år 1600 avrättades fyra riksråd och en hög officer i Linköpings blodbad. Men var i staden avrättningarna skedde är omdiskuterat. Här framläggs nya rön - som kanske slutgiltigt löser gåtan. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kateg...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.09Gud till ära och hemstaden till åminnelse (historik | redigera) ‎[483 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jan-Åke Holmbring '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 99-106 '''Beskrivning:''' Volrath Tham var en framgångsrik köpman i 1600-talets Göteborg, född i staden Landsberg i Sachsen. Sin barndoms kyrka hjälpa han på äldre dagar genom flera frikostiga donationer. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:TysklandKategor...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.09Gårdveda sockens sexmän 1664-67, deras släkter och gårdar (historik | redigera) ‎[486 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Stig Östenson '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 107-162 '''Beskrivning:''' Att reda ut bondesläkter före kyrkböckernas tid är tidsödande och svårt, ibland omöjligt. Här presenteras en grundlig och framgångsrik forskning rörande flera bondesläkter i småländska Gårdveda. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.08Amiralitetsrådet Hans Clercks anteckningar (historik | redigera) ‎[492 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Claes Virestedt '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 163-172 '''Beskrivning:''' I en gammal bok - en världshistoria från 1600-talet - som hittades i ett antikvariat, fanns något verkligt spännande. Personliga anteckningar om familj och karriär, gjorda av en av stormaktstidens militärer. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Ka...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.08Släkt- och äktenskapsband inom prästeståndet 1642-1686 (historik | redigera) ‎[480 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Cecilia Ihse '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 173-196 '''Beskrivning:''' Riksdagarna på 1600-talet var inte bara en politisk arena där viktiga beslut fattades, utan också en social plattform där makt kunde byggas, inte minst genom olika släktskapsband. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:PrästerKategori:Histo...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.08Släkten Paulin från Markaryd (historik | redigera) ‎[481 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Sven Wallerstedt och Alan Dufberg '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 197-228 '''Beskrivning:''' Det finns flera släkter med namnet Paulin. Den här leder sitt ursprung tillbaka till kyrkoherden i Markaryd, Paulus Erici, död 1634. Här presenteras släktens äldre led. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Särskilda slä...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.07Släkten Pagrotsky i Polen, Sverige och USA (historik | redigera) ‎[522 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Carl Henrik Carlsson '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 229-240 '''Beskrivning:''' Bland de första judarna som bosatte sig i Karlstad fanns tre bröder Pagrotsky, ditflyttade i slutet av 1860-talet. Numera är namnet välkänt i Sverige tack vare deras släkting, statsrådet Leif Pagrotsky. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] K...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.07Ätten Hillebard (historik | redigera) ‎[427 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Pontus Möller '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 241-252 '''Beskrivning:''' Adliga ätten Hillebard har en trasslig genealogi, som varit svår att bringa reda i. Här presenteras nya rön om hur släktens medlemmar hänger samman. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Adel')
  • 6 februari 2024 kl. 15.07Vem var fru Catherine Magnusdotter 1386? (historik | redigera) ‎[493 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Hans Gillingstam '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 253-256 '''Beskrivning:''' Fru Catherine Magnusdotter tilldömdes 1386 en laxfors i Torneå socken i Norrbotten. Men vem var kvinnan som blev ägare till detta laxfiske? Och vilken bindning hade hon till Norrbotten? ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:NorrbottenKat...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.06Käringarna i gamla Vinsarp (historik | redigera) ‎[533 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Kaj Janzon '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 257-268 '''Beskrivning:''' På 1430-talet fanns en motsträvig klosternovis, Nanne Kärling i Varnhem, som inte alls gillade klosterlivet och till slut frigavs. Här får vi veta mer om hans släkt, den västgötska frälseätten Kärling. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.06Märta Cajsa, Per och Jonas. Ett triangeldrama i 1800-talets Jämtland (historik | redigera) ‎[530 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Bernhard Granholm '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -06 sid. 269-298 '''Beskrivning:''' Bondhustrun Märta Cajsa Olofsdotter i Ragunda var inte den underdåniga kvinnan som historien lär oss hon borde ha varit. För henne slutade det i tragedi, dömd till tio års allmänt arbete på fästning. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kateg...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.05Bohusläningarna och 1905 (historik | redigera) ‎[503 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' J.O.Rune Hasslöf '''Publiceringsår:''' 2005 '''Artikel ingår i:''' Kategori:Bohusläningarna 1-2/2005 sid 29-32 '''Beskrivning:''' Artikeln sammanfattar de militära händelserna i Kategori:Bohuslän det första halvåret 1905. Kategori:Bohusläns Regementes kamratförenings medlemsblad Kategori:Bohusläningarna finns hos Kategori:Bohusläns Försvarsmuseum i Uddevalla ==Externa länkar== Kategori:BohuslänKategori:...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.05Bohusläningarna vid gränsen 1905 (historik | redigera) ‎[480 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' J.O.Rune Hasslöf '''Publiceringsår:''' 2005 '''Artikel ingår i:''' Kategori:Bohusläningarna 3-4/2005 sid 31-33 '''Beskrivning:''' Beskriver de fortsatta gränsbevakningen, planeringen och förberedelserna för anfall i väster under augusti-september 1905. Medlemsbladet Kategori:Bohusläningarna finns vid Kategori:Bohusläns Försvarsmuseum i Uddevalla. ==Externa länkar== Kategori:BohuslänKategori:Krigs-och militärhisto...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.04Bohusläningarna vid gränsen 1905 II (historik | redigera) ‎[485 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' J. O. Rune Hasslöf '''Publiceringsår:''' 2006 '''Artikel ingår i:''' Kategori:Bohusläningarna 1-2/2006 sid 31-34 '''Beskrivning:''' Beskriver order och åtgärder vid Kategori:Bohusläns regemente under de föregivna regementsövningarna - beredskapstjänstgöringen - augusti och september 1905. Förhandlingskrisen i Karlstad gav följdverkningar vid regementet. ==Externa länkar== Kategori:BohuslänKategori:Krigs-och militär...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.04Straffet offentligen ske på hans bild och efterliknelse (historik | redigera) ‎[321 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnel Hedberg '''Publiceringsår:''' 1998 '''Artikel ingår i:''' Rig 1998 (81) s. 16-27 '''Beskrivning:''' Uppsatsen behandlar seden av avräta (hänga eller bränna etc) en docka, inte ovanligt idag i t.ex demonstrationer. Denna sed har gamla rötter. ==Externa länkar== Kategori:Folkliv')
  • 6 februari 2024 kl. 15.04Bårprövningen i Sverige (historik | redigera) ‎[464 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnel Hedberg '''Publiceringsår:''' 1969 '''Artikel ingår i:''' Rättshistoriska studier 1969 '''Beskrivning:''' När brist på bevis fanns mot en misstänkt mördare, lät man denne gå fram till liket, lägga handen på det och se om liket blödde. Då befanns den misste skyldig till dådet. När ingen misstänkt fanns, kunde hela byn få gå förbi liket och lägga sin hand på de ==Externa länkar== Kategori:Rättshistoria')
  • 6 februari 2024 kl. 15.03Slå sig för munnen och böta läppagäld (historik | redigera) ‎[459 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnel Hedberg '''Publiceringsår:''' 1974 '''Artikel ingår i:''' Rättshistoriska studier 1974 '''Beskrivning:''' Redan i medeltida lagstiftning fanns bestämmelser om att den som talat illa om någon fick som straff inför rätten slå sig för munnen och gå baklänges ut ur rättssalen. En variant på detta var vanlig under 1600-talet när en som förtalat fick böta (och bote ==Externa länkar== Kategori:Rättshistoria')
  • 6 februari 2024 kl. 15.03Hafva för gäld rymt. Kromolitografins genesis och Salmsons epilog i Sverige (historik | redigera) ‎[520 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnel Hedberg '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Bokhistorier. Festskrift till Per S. Ridderstad. Stockholm 2007 '''Beskrivning:''' Litografen Axel Johan Salmson flydde 1862 från att ställas inför rätta för sina usla affärer. Han dömdes till skamstraff och fästningsstraff. I Amerika verkade han som porträttlitograf. Artikeln handlar om rättegången, samt om de projekt som ledde fram ti ==Externa länkar== Kategori:...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.02Doktor Christofer Carlanders sjukjournaler (historik | redigera) ‎[543 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gudrun Nyberg '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 9-18 '''Beskrivning:''' Från 1793 till 1814 förde läkaren Christofer Carlander noggranna journaler över sina patienter i Göteborg. Ett unikt källmaterial som inte bara berättar om sjukdomar och död utan också om liv och leverne. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategor...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.01"Hyvä Maunu Martinpoika" och hans släktkrets (historik | redigera) ‎[512 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Erik Kuoksu '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 19-38 '''Beskrivning:''' Måns Mårtensson Karesuando var den mest framgångsrike av 1600-talets nybyggare i Torne lappmark. Ättlingarna behöll i ett par generationer en nästan oomstridd ledarställning bland Enontekis nybyggare. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Lappl...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.01Att komplettera en halländsk mantalslängd (historik | redigera) ‎[533 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Andreas Karlsson & Anna Karlsson '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 39-50 '''Beskrivning:''' Trettioåriga kriget rasar i Europa. Men i Rolfstorp och Grimeton i Halland har man andra bekymmer, med den nya prästen. Protokollen från rättegången som följer är synnerligen givande för släktforskaren. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.00Australiensvenskar på västfronten under första världskriget (historik | redigera) ‎[569 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Åke Adolfsson '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 51-86 '''Beskrivning:''' Det är snart tvåhundra år sedan Sverige befann sig i krig. Men svenskar har ändå deltagit i åtskilliga. Här får vi möta dem som stupade i Frankrike under första världskriget som stridande för - Australien. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] K...')
  • 6 februari 2024 kl. 15.00Adliga ätten Dufva än en gång (historik | redigera) ‎[488 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Nils Fredrik Beerståhl '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 87-92 '''Beskrivning:''' En utförlig levnadsbeskrivning över en nästan nittioårig kvinna i dödboken för Kinne- Vedums socken i Kategori:Västergötland kastar nytt ljus över adliga ätten Dufva. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:VästergötlandKa...')
  • 6 februari 2024 kl. 14.59Juveler, konst och tröga betalare (historik | redigera) ‎[502 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Stefan A. Nilsson '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 93-134 '''Beskrivning:''' Att släkten Cletcher kom till Sverige har med de sköna konsterna att göra. Juveler och dyra tavlor. En bror dog bitter, medan en annan fann sig väl tillrätta i det nya landet som handelsman och bruksägare. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kat...')
  • 6 februari 2024 kl. 14.55Rika och fattiga i 1500-talets (historik | redigera) ‎[533 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Peter Sjölund '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 135-150 '''Beskrivning:''' Sverige förlorade Älvsborgs fästning vid Göteborg till danskarna. Resultatet blev - för historiker och släktforskare - en utförlig skattelängd från 1571 som kan avslöja mycket mer om livet i Sverige än vi anar. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok...')
  • 6 februari 2024 kl. 14.55En driftig mamsell i Fjällbacka på 1830-talet (historik | redigera) ‎[533 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Inger Rudberg '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07, sid. 151-160 '''Beskrivning:''' Johanna Hammar (1794-1834) slog sig ner i Fjällbacka i Kategori:Bohuslän och startade det lilla fiskarsamhällets första handelsbod. En driftig kvinna som varit bortglömd i Fjällbackas historia - tills nu. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Ka...')
  • 6 februari 2024 kl. 14.54En ny gren av ätten Lagerbielke (historik | redigera) ‎[441 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Martin Sunnqvist '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 207-216 '''Beskrivning:''' Adliga ätten Lagerbielke dog ut 1937. Men en ny släktgren upptäcktes och sedan 2002 är ätten återupplivad av riddarhuset. Här presenteras den nya släktgrenen. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Adel')
  • 6 februari 2024 kl. 14.48Christer Posse i Kongo 1883-86 (historik | redigera) ‎[517 byte]Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lillian Mattisson '''Publiceringsår:''' 2007 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok -07 sid. 257-262 '''Beskrivning:''' Greve Christer Posse var tjugofem år när han begav sig till Kongo i Afrika, brutalt koloniserat av kung Leopold av Belgien. Vad han upplevde av orättvisor och bedrägligheter bekom honom illa. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Emigrante...')
(nyaste | äldsta) Visa ( | 50 äldre) (20 | 50 | 100 | 250 | 500)