Nya sidor

(nyaste | äldsta) Visa (50 nyare | 50 äldre) (20 | 50 | 100 | 250 | 500)

31 maj 2024 kl. 12.22 ‎Söderhielm, Malmenius och Foglö-genealogin (historik | redigera) ‎[536 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Sven Wallerstedt '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 2001:2-3 sid. 161 '''Beskrivning:''' Uppsatsen behandlar tre gårdar i Foglö by i Stora Malm i Södermanland, och deras släktrelationer sins emellan på 1600-talet. Man finner här ursprunget för ätten Söderhielm och ätten Cedercrantz och en hel del personer med prästerlig anknytning. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/...')
31 maj 2024 kl. 12.22 ‎Karl IX:s "sköldeknektar". Ett sent försök till återupplivande av rusttjänsten (historik | redigera) ‎[382 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lars Wikström '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 2001:2-3 sid. 174 '''Beskrivning:''' Lars Wikström går här igenom begreppet sköldknekt och förklarar bakgrunden till detta. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:Krigs-och militärhistoria')
31 maj 2024 kl. 12.21 ‎Grijs, Oxehufvud och Silfversparre. Associationer, återblickar och aktualiseringar utifrån garvare Haaks förnamn (historik | redigera) ‎[512 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Stig Östensson '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 2001:2-3 sid. 180 '''Beskrivning:''' I denna källkritiska uppsats granskar Stig Östensson flera Sanningar (med stort s), som trots att de visats vara fel, ändå kvarstår och fortplantas i litteraturen. Särskilt tycks de vara svåra att utrota från Adelskalenderns ingresser. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/...')
31 maj 2024 kl. 12.21 ‎1600-talssläkten Röökman (historik | redigera) ‎[592 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jarl Pousar '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 2001:2-3 sid. 185 '''Beskrivning:''' Här beskrivs ovannämnda släkt, som härstammar från Bengt Jakobsson, känd 1586 som husbonde på Ryökki hemman i Rähälä by i Lundo socken i Finland. Dennes son Matthias Benedicti blev kyrkoherde i Nousis och hans söner använde namnet Röökman, varav den ene blev kyrkoherde och den andre ryttmästare. ==Externa länkar==...')
31 maj 2024 kl. 12.21 ‎Hattmakaren Elias Hoffman och hans hustru Christina Udd (historik | redigera) ‎[670 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Curt Hauffman '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 2001:2-3 sid. 197 '''Beskrivning:''' Hattmakaren Elias Hoffmann verkade i Stockholm, och övertog föräldrarnas verkstad efter moderns död i pesten 1710. Han var då ännu inte mästare och kom därför på kant med hattmakarämbetet, som ansåg at han var en bönhas. När han sedan försöker framlägga sitt mästarprov, så blir det underkänt. Hela artikeln ger i...')
31 maj 2024 kl. 12.20 ‎Brev från en Uppsalastudent (historik | redigera) ‎[744 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Rune Ferling '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 2001:2-3 sid. 254 '''Beskrivning:''' Studenten hette Carl Jacob Lundström och var född 1755, son till Anders Lundström, en av Falu gruvas tjänstemän, bosatt på Lönnemossa gård i Hosjö. I hans bevarade brev, nära 70 st, är ett 30-tal från hans första år som student i Uppsala, och man kan här följa hans första steg i studierna. Han berättar om professor...')
31 maj 2024 kl. 12.20 ‎Ärkebiskop Uno von Troil. En biografisk skiss (historik | redigera) ‎[616 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Irma Ridbäck '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 2001:2-3 sid. 267 '''Beskrivning:''' Ärkebiskop Uno von Troil verkade som sådan 1786-1803, och Irma Ridbäck beskriver här hans levnadslopp från barndomen i kyrkoherdebostället i Klara församling i Stockholm och till slutpositionen i Uppsala. Hans karriär gick ganska spikrakt mot en biskopsstol, den i Linköping, och det hela underlättades av goda förbindelse...')
31 maj 2024 kl. 12.20 ‎En autografsamling från Skara (historik | redigera) ‎[984 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Bengt O. T. Sjögren '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 2001:2-3 sid. 285 '''Beskrivning:''' Arkivarien Bengt Sjögren, som länge tjänstgjort vid Landsakrivet i Göteborg, berättar här om en handskriftssamling med anknytning till Skara. Den härrör från rektorskan Malin Ahlberg, född Sylvén, som levde 1830-1909. Hennes make var den mycket äldre Nils Levin Ahlberg (1796-1870). Släktanknytningar finns till s...')
31 maj 2024 kl. 12.19 ‎Emil Hildebrand och nya Riksarkivet (historik | redigera) ‎[496 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Erik Norberg '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 2001:2-3 sid. 291 '''Beskrivning:''' Riksarkivarie Erik Norberg berättar i denna artikel om sin företrädare i ämbetet, Emil Hildebrand, och hur denne nådde sin position, och hans insatser för att försöka rycka upp arkivverket ur dess slummer här och där. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd...')
31 maj 2024 kl. 12.19 ‎Adelsohn & Co. Metronymika bland judiska släktnamn (historik | redigera) ‎[503 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Carl Henrik Carlsson '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 2001:2-3 sid. 303 '''Beskrivning:''' Carl Henrik Carlsson, välbekant expert på judisk släktforskning, redogör här för hur metronymika (modersnamn) är vanligare bland judiska släkter än bland icke-judiska och vad detta kan bero på. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:Pe...')
31 maj 2024 kl. 12.19 ‎En besvärlig syskonskara (historik | redigera) ‎[576 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Ted Rosvall '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 2001:2-3 sid. 305 '''Beskrivning:''' Ted Rosvall berättar i denna artikel åter om sina besvärliga släktingar Sandgren från Karleby socken, öster om Falköping. De åtta syskonen var barn till hemmansägaren Sven Olofsson och hans hustru Eva Sandgren och alla tycks ha upptagit moderns släktnamn. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-...')
31 maj 2024 kl. 12.18 ‎Riddarhusstamtavlorna (historik | redigera) ‎[425 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Per Nordenvall '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 2001:2-3 sid. 316 '''Beskrivning:''' Riddarhusgenealog Per Nordenvall gör här en kortare historisk tillbakablick på riddarhusstamtavlorna, samt berättar om deras nutida digitala utformning. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:Adel')
31 maj 2024 kl. 12.18 ‎En svensk adelsfamiljs öden i Sovjetunionen (historik | redigera) ‎[867 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Örjan Werkström '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 2001:2-3 sid. 318 '''Beskrivning:''' Örjan Werkström, expert på borttappade svenska adelsmän i Sovjet, berättar här om medlemmar av ätten Sandels sorgliga öden. Axel Sandels, f 1876 i Karlskrona, utvandrade först till USA, men kom omkring 1930 till Sovjetunionen som ingenjör och rådgivare vid et stort kolkonglomerat i Sibirien, där han stannade till 19...')
31 maj 2024 kl. 12.18 ‎Pontus Möllers tryckta arbeten (historik | redigera) ‎[536 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Pontus Möller, Jonas Kuschner och Chris Henning '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 2001:2-3 sid. 320 '''Beskrivning:''' Pontus Möllers bibliografi spänner över perioden 1935-2001, och omfattar en rad artiklar i genealogiska och historiska ämnen, och ett otal bokanmälningar. Man blir djupt imponerad över denna flit och denna spännvidd! ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/...')
31 maj 2024 kl. 12.18 ‎Anders Altberg - handelsman i Söderhamn (historik | redigera) ‎[240 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Sigvard Bodin '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Alir-anor nr 2/2001, sid. 3-4 '''Beskrivning:''' Om Anders Altberg som levde 1788-1860 och hans familj. ==Externa länkar== Kategori:Hälsingland')
31 maj 2024 kl. 12.17 ‎Min antavla av Hans Gillingstam (historik | redigera) ‎[599 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Hans Gillingstam '''Publiceringsår:''' 1950 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1950/1/21 '''Beskrivning:''' I Släkt och Hävds första nummer presenterade en redan då mycket flitig Hans Gillingstam sin antavla, med rötter i Knutby, Bladåker, Almunge, Fasterna, Rasbokil, Edebo, Grangärde, Norberg, Grytnäs, Hedemora, Husby och Garpenberg. Han har senare kommit med en del rättelser, som också finns i Släkt och Hävds senare nummer. ==E...')
31 maj 2024 kl. 12.17 ‎Utdrag ur Arboga sockens känning (historik | redigera) ‎[713 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' J. B. Lohman/ Thorsten Hallgrim '''Publiceringsår:''' 1950 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1950/1/33 '''Beskrivning:''' Bekante arbogaforskaren Thorsten Hallgrim gör i denna artikel utdrag ur handskriften Arboga sockens känning, som 1950 fanns i Arboga landsförsamlings arkiv. Skriften samamnställdes i mitten av 1700-talet, och förefaller innehålla mycket av nytta för den som forskar på släkter i trakten. Det här publicerade utdra...')
31 maj 2024 kl. 12.17 ‎Släkten Bexelius äldsta led (historik | redigera) ‎[366 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Johan Kleberg '''Publiceringsår:''' 1950 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1950/1/57 '''Beskrivning:''' Detta är en kort notis, som bygger på uppgifter i domboken för Västerbottens län 1694. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:Särskilda släkter')
31 maj 2024 kl. 12.17 ‎Riksrådet Axel Anderssons (Lillie af Ökna) hustrus härstamning (historik | redigera) ‎[502 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Hans Gillingstam '''Publiceringsår:''' 1950 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1950/1/58 '''Beskrivning:''' I denna artikel redogör Hans Gillingstam för de skäl han har för att identifiera Axel Anderssons (Lille af Ökna) hustru med Margareta Mickelsdotter, dotter till Mickel Eriksson i Finnerånger i Västlands sn, Örbyhus härad i Uppland. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt oc...')
31 maj 2024 kl. 12.16 ‎Återupptäckta adelsmän. Adliga ätten Tornerefelt, nr 357 (historik | redigera) ‎[554 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Helmer Tornerefelt '''Publiceringsår:''' 1950 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1950/1/62 '''Beskrivning:''' I denna artikel beskrivs en borttappad gren av adliga ätten Tornerefelt, utgående från Gustaf Magnus T. (tab 13) som blev soldat vid Kronobergs regemente med namnet Felt. Han var bosatt i Hamneda, och hans efterkommande tycks ha stannat i trakten, förutom en son som reste till Amerika. ==Externa länkar== [https://www.genealogi....')
31 maj 2024 kl. 12.16 ‎Rasmus Ludvigssons och hans hustrurs släktförbindelser (historik | redigera) ‎[682 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Hans Gillingstam '''Publiceringsår:''' 1950 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1950/2/81 '''Beskrivning:''' Rasmus Ludvigsson var Gustaf I:s mäktige kanslist och en av de första som sammanställde släktböcker. Hans Gillingstam redogör här för en del av Rasmus egen härstamning, som delvis var åländsk. Rasmus var gift två gånger, men hade inga överlevande barn. Första hustrun hette Barbro Eriksdotter med rötter i Roslags-Bro, och...')
31 maj 2024 kl. 12.16 ‎N. G. Djurklous genealogiska samling (historik | redigera) ‎[581 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Jakob Koit '''Publiceringsår:''' 1950 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1950/2/98 '''Beskrivning:''' Nils Gabriel Djurklou (1829-1904) var en bekant forskare vid slutet av 1800-talet, och hans efterlämnade medeltidsgenealogiska samlingar förvaras i Riddarhusets arkiv. Jakob Koit redogör i denna artikel för vilka källor Djurklou använt och lämnar också en kortfattad förteckning över arkivet. ==Externa länkar== [https://www.geneal...')
31 maj 2024 kl. 12.15 ‎Några uppgifter om grosshandlaren och direktören Carl Gottfried Küsels mödernesläkt (Schwartz) (historik | redigera) ‎[722 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lars Asplund '''Publiceringsår:''' 1950 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1950/2/108 '''Beskrivning:''' Carl Gottfried Küsel levde 1727-1795 och ingick i den krets av stockholmska storköpmän och redare som brukar kallas Skeppsbroadeln. Han var son till Simon Fredric Küsel och dennes andra hustru Johanna Ulrica Schwartz, och hennes härstamning diskuteras i denna artikel. Hennes far var kyrkoherden Lewin Andreas Schwartz, tillhörig en sl...')
31 maj 2024 kl. 12.15 ‎Släkten Thams äldsta generationer (historik | redigera) ‎[440 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' S. Otto Brenner '''Publiceringsår:''' 1950 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1950/2/112 '''Beskrivning:''' I denna korta artikel redogör S.Otto Brenner för hur han lyckats finna fler generationer Tham i Landsberg i Sachsen, innan släkten kom till Sverige med Vollrath Tham, f 1629. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:Adel')
31 maj 2024 kl. 12.15 ‎Till ätten Silfverstolpes äldsta genealogi (historik | redigera) ‎[446 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Erik Hård af Segerstad '''Publiceringsår:''' 1950 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1950/2/113 '''Beskrivning:''' Med några utdrag ur Viste härads dombok från slutet av 1500-talet och början av 1600-talet, för Erik Hård af Segerstad ätten Silfverstolpe ytterligare tillbaks i tiden. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:Adel')
31 maj 2024 kl. 12.15 ‎Falska adelsmän i Skåne (historik | redigera) ‎[475 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lennart Zielfeldt [?] '''Publiceringsår:''' 1950 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1950/2/115 '''Beskrivning:''' Här beskrivs i korthet några försök att anta adliga namn, under påstående att man härstammade från dessa som utdöda ansedda ätter. Det gäller ätterna Stålarm och Ehrensköld. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:Skåne Kategori:Adel')
31 maj 2024 kl. 12.14 ‎Skalden Bergklint som författare av mantalsuppgifter (historik | redigera) ‎[483 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lennart Zielfelt (?) '''Publiceringsår:''' 1950 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1950:2 sid. 116 '''Beskrivning:''' Skalden Olof Bergklint (1733-1805) var bosatt i Gladsax socken i Kristianstads län. I denna korta artikel visas hur han följde författningen om att lämna mantaluppgifter på sitt eget lilla vis. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/ Släkt och hävd] Kategori:Kända pe...')
31 maj 2024 kl. 12.14 ‎Sofia Gyllenhielms mödernehärstamning (historik | redigera) ‎[818 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Hans Gillingstam '''Publiceringsår:''' 1950 '''Artikel ingår i:''' Genos 21(1950), s. 34-43 '''Beskrivning:''' Här utreder Hans Gillingstam Sofia Gyllenhielms mödernehärstamning. Hon var s.k. naturlig dotter till hertig Johan, senare Johan III, och det har antagits att hennes mor, Karin Hansdotter var av finsk härstamning. Gillingstam visar här att detta antagligen var fel, och att hennes far var prästen Johannes Nicolai, och modern Ingebrog...')
31 maj 2024 kl. 12.14 ‎En gravsten som grundval för forskning (Hård af Segerstad-Vogt von Fronhausen) (historik | redigera) ‎[689 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ' '''Författare:''' Karl-Egberg Schultze '''Publiceringsår:''' 1951 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1951/1/157 '''Beskrivning:''' Med utgångspunkt i den gravsten över amiralen Olof Hård af Segerstad (1555-1630) som finns i Reftele kyrka i Småland, samt dennes maka Catharina Vogt von Fronhausen, diskuteras i denna artikel hur deras anvapen på stenen kan identifieras. Som resultat visas att särskilt hustruns antavla tycks skilja sig en del från den vede...')
31 maj 2024 kl. 12.14 ‎Våra äldre läroverks elevmatriklar (historik | redigera) ‎[914 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Birger Lindén '''Publiceringsår:''' 1951 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1951/1/175 '''Beskrivning:''' Arkivarien Birger Lindén har i denna artikel gjort en tabellarisk sammanställning över vilka matriklar som finns bevarade från de äldre läroverken i städerna. Dessa matriklar är sällan tryckta och utgör en försummad källtyp. För Linköping finns t.ex.bevarade matriklar ända sedan 1623, från Hedemora sedan 1696, från Nora...')
31 maj 2024 kl. 12.14 ‎Släkten Wingårds härstamning (historik | redigera) ‎[593 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Hugo Wingård '''Publiceringsår:''' 1951 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1951:1 sid. 180 '''Beskrivning:''' Författaren redogör här för hur han kommit fram till att denna västsvenska släkt härstammar från Falster, och sognepraesten Niels Hansen Vingaard, som är känd från 1605. Hans hustru hette Margrethe Sörensdatter, och de hade två söner, Anders och Hans, varav den förre kom till Krokstad i Bohuslän. ==Externa länkar==...')
31 maj 2024 kl. 12.13 ‎Anteckningar av brukspatron Olof Hagberg (1768-1835) i hans bibel (historik | redigera) ‎[711 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Nils-Olof Hagberg '''Publiceringsår:''' 1951 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1951:1 sid. 186 '''Beskrivning:''' Olof Hagberg var från 1788 brukspatron på Skarphyttan i Kroppa i Värmland, flyttade 1793 till Svartsången i samma socken och 1821 till Niklasdam i Varnum, också i Värmland. I sin bibel antecknade han data om sig själv och sin familj, och för barnen antecknades även dopvittnena, vilket gör att rätt många personer omnä...')
31 maj 2024 kl. 12.13 ‎Några ersättningskällor för saknade husförhörslängder (historik | redigera) ‎[1 116 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Hasse Petrini '''Publiceringsår:''' 1951 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1951:2 sid. 205 '''Beskrivning:''' Arkivarien Hasse Petrini delar här med sig av sina kunskaper om ersättningskällor, utgående från sina erfarenheter från Landsarkivet i Östersund. Han berättar bl.a om de listor över familjer med minst 4 barn, varav det yngsta ej skulle ha nått 8 års ålder, som skulle skickas in till länsstyrelsen, för att familjen följ...')
31 maj 2024 kl. 12.13 ‎De svenska släktböckerna före Rasmus Ludvigsson (historik | redigera) ‎[518 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Hans Gillingstam '''Publiceringsår:''' 1951 '''Artikel ingår i:''' Släkt och Hävd 1951:2 sid. 208 '''Beskrivning:''' I denna artikel berättar Hans Gillingstam om bl.a Hans Brasks släktbok, Anna Pedersdotter Bielkes släktbok, m.fl. Intressant är att läsa om hur man spårar de olika avskrifternas förhållande till varandra och vilken som är äldst etc. ==Externa länkar== [https://www.genealogi.net/produkter-och-tjanster/slakt-och-havd/...')
31 maj 2024 kl. 12.13 ‎"En snäll byssemakare Starbus benemnd" (historik | redigera) ‎[496 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Barbro Waldenström, Bromma '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2001, sid. 9 '''Beskrivning:''' Våren 1687 anlände kungliga pistolsmeden Petter Starbus till Stockholm. Här får vi lära känna inte bara Starbus och hans familj utan också miljön där han levde för 300 år sedan. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Krönikor[...')
31 maj 2024 kl. 12.12 ‎Färgarhustrun Carolina Ulrica Linds ursprung (historik | redigera) ‎[477 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Owe Jacobsson, Lindome '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2001, sid. 37 '''Beskrivning:''' Hennes barn- och ungdom var olyckliga, avslöjade den okände författaren till ett poem. Men vem var hon egentligen? Gåtans lösning fanns faktiskt i en auktionskatalog för filatelister. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Människoöden')
31 maj 2024 kl. 12.12 ‎Norrländsk legionär - påvlig riddare (historik | redigera) ‎[492 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Barbro Lindqvist, Härnösand '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2001, sid. 49 '''Beskrivning:''' Sous Lieutnant Jean de Felldihnj var varken den ende eller den förste svensken i främlingslegionen men få härdade ut så länge som han - drygt 4 1/2 år. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Krigs-och militärhistoriaKategori...')
31 maj 2024 kl. 12.12 ‎Epitafierna i Söderhamns kyrka (historik | redigera) ‎[472 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lars Nylander, Söderhamn '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2001, sid. 67 '''Beskrivning:''' Det Blixska epitafiet i Söderhamns kyrka är speciellt. Där bilderna ska sitta, finns bara svartmålade ovaler. Därför kallas det också "Svarta Tavlan". ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Hälsingland Kategori:Kyrkohistoria')
31 maj 2024 kl. 12.12 ‎Arvid Berghmans heraldiska samling i Kungliga Biblioteket (historik | redigera) ‎[485 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Dag M. Hermfelt, Stockholm '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2001, sid. 95 '''Beskrivning:''' Den som vill tränga in i heraldikens rika formspråk behöver vägledning och helst tillgång till en stor heraldisk, systematiskt förvärvad boksamling. En sådan är Arvid Berghmans. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Heraldik (och...')
31 maj 2024 kl. 12.12 ‎I källornas ljus - slaget vid Mjölby 1543 (historik | redigera) ‎[527 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Göran Sparrlöf, Vadstena '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2001, sid. 123 '''Beskrivning:''' Här ser vi hur tunn och mager sanningen kan vara när de tjocka lagren av myter, faktiskt skapade av historiker, har skalats bort. Men hur var det med skyttegravarna - de var väl ändå äkta? ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Ös...')
31 maj 2024 kl. 12.11 ‎Nattmännen i Malmö (historik | redigera) ‎[499 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Alan Dufberg, Malmö '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2001, sid. 151 '''Beskrivning:''' Nattmännen var gamla tiders renhållningsarbetare, de tömde latrintunnor och tog hand om självdöda djur. Deras sociala ställning var mycket låg. Men vilka människorna som utförde dessa sysslor? ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Sk...')
31 maj 2024 kl. 12.11 ‎Ångermanlands präster i äldre tider (historik | redigera) ‎[495 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Carl Szabad, Enskede '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2001, sid. 183 '''Beskrivning:''' De senaste forskningsrönen om präster i Kategori:Ångermanland i äldre tider - fram till 1700-talet - samlade på ett ställe. Artikeln är en komplettering till Bygdéns välkända herdaminne. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Ån...')
31 maj 2024 kl. 12.11 ‎Tankar kring arbetet med en gammal släktbok (historik | redigera) ‎[471 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Ullagreta Carlsson, Bromma '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2001, sid. 265 '''Beskrivning:''' 1908 utkom boken "Värmländska släkten Berggren från Saxån med dess utgreningar". Här får vi en inblick i arbetet med att ge ut en ny upplaga av den gamla släktboken. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Särskilda släkter')
31 maj 2024 kl. 12.10 ‎Smeder i Värmland (historik | redigera) ‎[507 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Kjell G. Åberg, Mellerud '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2001, sid. 283 '''Beskrivning:''' Om smedernas liv, arbete och familjer i gångna tider. Men framför allt en omfattande bibliografi till hjälp för alla som vill fördjupa sina kunskaper om smeder och bergsbruk. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:VärmlandKategor...')
31 maj 2024 kl. 12.10 ‎Järnbruksepoken i Forssjöströmmen (historik | redigera) ‎[458 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Stig Jansson, Forssjö '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2001, sid. 305 '''Beskrivning:''' Sedan urminnes tider - åtminstone tidigt 1500-talet - har industriell verksamhet bedrivits vid Forssjö kvarn i Stora Malms socken i Södermanland. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Södermanland Kategori:Bergsbruk')
31 maj 2024 kl. 12.10 ‎Årsboken som berikar ditt vetande (historik | redigera) ‎[466 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Irma Ridbäck, Uppsala '''Publiceringsår:''' 2001 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2001, sid. 317 '''Beskrivning:''' Sedan 1993 ger Riksarkivet och Landsarkiven ut en årsbok, givande och matnyttig för alla som är forskar i historien. Här finns en komplett innehållsförteckning som god vägledning. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Arkiv')
31 maj 2024 kl. 12.10 ‎Länsräkenskapernas verifikationer - inga tråkiga kvitton (historik | redigera) ‎[541 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Maud Lindeberg, Stockholm '''Publiceringsår:''' 2002 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2002, sid. 9 '''Beskrivning:''' Länsräkenskaperna är mäktiga volymer, ofta på flera tusen sidor, som förvaras i landsarkiven. De är fyllda med olika räkenskaper och kvitton. Det låter tråkigt, men är en guldgruva för släktforskare. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok]...')
31 maj 2024 kl. 12.10 ‎Släkten Moderus och Modéer. En prästsläkt från Moheda i Småland (historik | redigera) ‎[480 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Gunnar Ståhl, Bromma '''Publiceringsår:''' 2002 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2002, sid. 23 '''Beskrivning:''' Släkten Moderus och Modéer har ända sedan slutet av 1700-talet intresserat släktforskare. Men allt som skrivits har inte varit riktigt. Här presenteras nya rön om släktens historia. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Särskilda släk...')
31 maj 2024 kl. 12.09 ‎Prosten Olof Broman och hans ættqvisl (historik | redigera) ‎[530 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Lars Nylander, Söderhamn '''Publiceringsår:''' 2002 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2002, sid. 83 '''Beskrivning:''' Han var en mångsysslare av stora mått, men ryssarna förstörde 1721 nästan allt han åstadkommit. Men snart var den idoge prosten åter i arbete. I dag känner vi honom mest för hans släktutredningar. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Ka...')
31 maj 2024 kl. 12.09 ‎Hur tolkar man gamla släktutredningar? (historik | redigera) ‎[492 byte] ‎Ninwik (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Författare:''' Urban Sikeborg, Sollentuna '''Publiceringsår:''' 2002 '''Artikel ingår i:''' Släktforskarnas årsbok 2002, sid. 105 '''Beskrivning:''' Hur avgör man värdet på en äldre släktutredning? Vad kan man exempelvis säga om gamle prosten Bromans uppgifter om släkten Djurbergs äldsta led? Här ges källkritiska råd och tips. ==Externa länkar== [https://www.rotter.se/produkter/slaktforskarnas-arsbok Släktforskarnas årsbok] Kategori:Lärobö...')

(nyaste | äldsta) Visa (50 nyare | 50 äldre) (20 | 50 | 100 | 250 | 500)