emailconfirmed
5 921
redigeringar
Jojje (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Jojje (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
I Sverige var '''magistraten''' från medeltiden till kommunreformen 1862 beteckningen för det högsta styrande organet för städer med egen jurisdiktion. Ordföranden i magistraten var stadens borgmästare. De övriga medlemmarna var rådmännen. Medlemmarna var alltså desamma som i [[rådhusrätt]]en. | I Sverige var '''magistraten''' från medeltiden till kommunreformen 1862 beteckningen för det högsta styrande organet för städer med egen jurisdiktion. Ordföranden i magistraten var stadens [[borgmästare]]. De övriga medlemmarna var [[Rådman|rådmännen]]. Medlemmarna var alltså desamma som i [[rådhusrätt]]en. | ||
Som utövare av administrativ myndighet började stadens råd ganska tidigt att benämnas magistrat. Från och med Magnus Erikssons stadslag från 1350 infördes efter tyskt mönster magistraterna i Sverige som städernas styrelser. Magistraten bestod av borgmästaren och rådet, vilka valdes av stadens [[borgerskap]], samt en av kungen utsedd [[fogde]]. Dessa innehade den högre dömande myndigheten under benämningen [[Rådhusrätt|rådstuvurätt]]. | Som utövare av administrativ myndighet började stadens råd ganska tidigt att benämnas magistrat. Från och med Magnus Erikssons stadslag från 1350 infördes efter tyskt mönster magistraterna i Sverige som städernas styrelser. Magistraten bestod av borgmästaren och rådet, vilka valdes av stadens [[borgerskap]], samt en av kungen utsedd [[fogde]]. Dessa innehade den högre dömande myndigheten under benämningen [[Rådhusrätt|rådstuvurätt]]. | ||
Rad 6: | Rad 7: | ||
Efter kommunreformen 1862 överfördes flera av magistratens uppgifter den valda beslutande församlingen stadsfullmäktige och dess förvaltningsorgan. Under magistraten lydde även i fortsättningen skatteuppbörden, indrivningsverksamheten, auktionskammare etc. Efterhand överfördes allt fler av magistratens uppgifter till andra myndigheter och den upphörde helt med utgången av år 1964. | Efter kommunreformen 1862 överfördes flera av magistratens uppgifter den valda beslutande församlingen stadsfullmäktige och dess förvaltningsorgan. Under magistraten lydde även i fortsättningen skatteuppbörden, indrivningsverksamheten, auktionskammare etc. Efterhand överfördes allt fler av magistratens uppgifter till andra myndigheter och den upphörde helt med utgången av år 1964. | ||
År 1863 infördes kommunalstadgorna och då inskränktes magistratens kompetens till bland annat övervakning av [[stadsfullmäktige]], [[drätselkammare]], [[nämnd]]er och [[styrelse]]r. Antalet magistratsstäder var år 1904 31 stycken. 1953 överflyttades all kommunal kompetens till stadskommunernas egna organ. De sista magistraterna i Sverige avskaffades 1965 i samband med polisväsendets förstatligande och som en förberedelse inför | År 1863 infördes kommunalstadgorna och då inskränktes magistratens kompetens till bland annat övervakning av [[stadsfullmäktige]], [[drätselkammare]], [[nämnd]]er och [[styrelse]]r. Antalet magistratsstäder var år 1904 31 stycken. 1953 överflyttades all kommunal kompetens till stadskommunernas egna organ. De sista magistraterna i Sverige avskaffades 1965 i samband med polisväsendets förstatligande och som en förberedelse inför [[tingsrätt]]sreformen i Sverige och den enhetliga kommuntyp som infördes i samband med kommunreformen 1971. Deras kvarvarande uppgifter överfördes till [[länsstyrelse]]r, [[skattemyndighet]]er och [[polismyndighet]]er. | ||
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]] | [[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]] | ||
[[Kategori:Släktforskarlexikon]] | [[Kategori:Släktforskarlexikon]] |