Husförhörslängd: Skillnad mellan sidversioner
Cognatus (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Jojje (diskussion | bidrag) |
||
(4 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:EndreAI1.jpg|300px|thumb|right|Endre kyrkoarkiv volym AI:1, Husförhörslängd 1720–1783 (Landsarkivet i Visby)]] | [[Fil:EndreAI1.jpg|300px|thumb|right|Endre kyrkoarkiv volym AI:1, Husförhörslängd 1720–1783 (Landsarkivet i Visby)]] | ||
'''Husförhörslängd''': [[Kyrkbok]] med ''personuppgifter'' om de till församlingen hörande personerna. Boken har i regel förts ''fastighets-'' och ''familjevis''. Ursprungligen innehöll den uppgifter om dem som deltog i [[husförhör]]en beträffande ''kunskaper i den kristna läran'' samt noteringar om ''[[nattvardsgång]]''. De äldsta längderna är ''folkalängderna'' från 1620-talet i Västerås stift. Även andra benämningar på böcker av motsvarande slag förekommer, t ex '''katekismilängd'''. Från 1895 benämns boken '''församlingsbok'''. Mer allmänt bevarade finns husförhörslängder efter påbudet om kyrkobokföring i 1686 års kyrkolag men för många församlingar börjar serien bevarade längder först långt in på 1700-talet. Från mitten av detta århundrade blir även uppgifter om församlingsbornas ''födelsetid'' och ''-ort'', ''äktenskap'', ''flyttningar'', ''dödsfall'', etc mera allmänt förekommande. För innerstadsförsamlingarna i Stockholm saknas dessa personuppgifter vanligen i husförhörslängderna (se [[Rotemansarkivet]]). I den mån husförhörslängder saknas eller innehåller ofullständiga uppgifter kan kompletterande upplysningar bl a erhållas ur [[ | '''Husförhörslängd''': [[Kyrkbok]] med ''personuppgifter'' om de till församlingen hörande personerna. Boken har i regel förts ''fastighets-'' och ''familjevis''. Ursprungligen innehöll den uppgifter om dem som deltog i [[husförhör]]en beträffande ''kunskaper i den kristna läran'' samt noteringar om ''[[nattvardsgång]]''. De äldsta längderna är ''folkalängderna'' från 1620-talet i Västerås stift. Även andra benämningar på böcker av motsvarande slag förekommer, t ex '''katekismilängd'''. Från 1895 benämns boken '''församlingsbok''', (enligt Kunglig förordning 6.8 1894 så ersatte församlingsboken husförshörslängden). Mer allmänt bevarade finns husförhörslängder efter påbudet om kyrkobokföring i 1686 års kyrkolag men för många församlingar börjar serien bevarade längder först långt in på 1700-talet. Från mitten av detta århundrade blir även uppgifter om församlingsbornas ''födelsetid'' och ''-ort'', ''äktenskap'', ''flyttningar'', ''dödsfall'', etc mera allmänt förekommande. För innerstadsförsamlingarna i Stockholm saknas dessa personuppgifter vanligen i husförhörslängderna (se [[Rotemansarkivet]]). I den mån husförhörslängder saknas eller innehåller ofullständiga uppgifter kan kompletterande upplysningar bl a erhållas ur [[mantalslängd]]er och ''mantalsuppgifter'' hos [[landsarkiv]]en eller i kammararkivet på [[riksarkivet]]. | ||
===Internationellt=== | ===Internationellt=== | ||
Det är bara i '''Finland''' något liknande husförhörslängder påträffas utanför Sverige, och orsaken är att Finland var en del av Sverige när kyrkböckerna, och därmed också husförhörslängderna | Det är bara i '''Finland''' något liknande husförhörslängder påträffas utanför Sverige, och orsaken är att Finland var en del av Sverige när kyrkböckerna, och därmed också husförhörslängderna började föras. I Finland kallas husförhörslängden på gängse svenska '''kommunionbok''' (fi. ''rippikirja''). | ||
== Förteckningsplan == | |||
* AI Husförhörslängder | |||
* AII Församlingsböcker | |||
[[Kategori:Kyrkböcker]] | [[Kategori:Kyrkböcker]] | ||
[[Kategori:Släktforskarlexikon]] | [[Kategori:Släktforskarlexikon]] | ||
[[Kategori:Källor att börja med]] | [[Kategori:Källor att börja med]] |
Nuvarande version från 5 december 2013 kl. 14.23
Husförhörslängd: Kyrkbok med personuppgifter om de till församlingen hörande personerna. Boken har i regel förts fastighets- och familjevis. Ursprungligen innehöll den uppgifter om dem som deltog i husförhören beträffande kunskaper i den kristna läran samt noteringar om nattvardsgång. De äldsta längderna är folkalängderna från 1620-talet i Västerås stift. Även andra benämningar på böcker av motsvarande slag förekommer, t ex katekismilängd. Från 1895 benämns boken församlingsbok, (enligt Kunglig förordning 6.8 1894 så ersatte församlingsboken husförshörslängden). Mer allmänt bevarade finns husförhörslängder efter påbudet om kyrkobokföring i 1686 års kyrkolag men för många församlingar börjar serien bevarade längder först långt in på 1700-talet. Från mitten av detta århundrade blir även uppgifter om församlingsbornas födelsetid och -ort, äktenskap, flyttningar, dödsfall, etc mera allmänt förekommande. För innerstadsförsamlingarna i Stockholm saknas dessa personuppgifter vanligen i husförhörslängderna (se Rotemansarkivet). I den mån husförhörslängder saknas eller innehåller ofullständiga uppgifter kan kompletterande upplysningar bl a erhållas ur mantalslängder och mantalsuppgifter hos landsarkiven eller i kammararkivet på riksarkivet.
Internationellt
Det är bara i Finland något liknande husförhörslängder påträffas utanför Sverige, och orsaken är att Finland var en del av Sverige när kyrkböckerna, och därmed också husförhörslängderna började föras. I Finland kallas husförhörslängden på gängse svenska kommunionbok (fi. rippikirja).
Förteckningsplan
- AI Husförhörslängder
- AII Församlingsböcker