1 344
redigeringar
Vänge (C): Skillnad mellan sidversioner
m
länkar
Cognatus (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Cognatus (diskussion | bidrag) m (länkar) |
||
| Rad 30: | Rad 30: | ||
Under de följande århundradena fick centralmakten en ökande roll i form av skatter, nya byar och [[skifte]]n. Dessa var uppdelade på olika ägare och jordnaturer som framgår bl.a. av Ekeby by. Vissa, exempelvis 1344 belagda bosättningar och byar, försvinner. [[Digerdöden]] spelade här en roll. | Under de följande århundradena fick centralmakten en ökande roll i form av skatter, nya byar och [[skifte]]n. Dessa var uppdelade på olika ägare och jordnaturer som framgår bl.a. av Ekeby by. Vissa, exempelvis 1344 belagda bosättningar och byar, försvinner. [[Digerdöden]] spelade här en roll. | ||
Träldomen fanns officiellt till 1335 men försvann redan tidigare, eftersom den var olönsam och krävde underhåll av människorna. Det var bättre med [[arrendator]]er, som betalade för sitt uppehälle och ändå skötte jorden. Material från Fiby för år 1344 är här upplysande. | Träldomen fanns officiellt till 1335 men försvann redan tidigare, eftersom den var olönsam och krävde underhåll av människorna. Det var bättre med [[arrende|arrendator]]er, som betalade för sitt uppehälle och ändå skötte jorden. Material från Fiby för år 1344 är här upplysande. | ||
En kartbild över förhållandena 1540 visar då följande byar: Almby, Brunna, Bärby, Ekeby, Fiby, Finnsta, Jobsbo, Karbo, Kil, Kånkebo, Körlinge, Lundby, Långtibble, Nåstuna, Vagnsby, Väsby, Älvsby. Bynamnen visar för ortnamnsforskarna inte bara deras innebörd utan också deras ålder. Åarnas roll för byarnas placering framgår tydligt av kartbilden. Ekeby, Finnsta, Kil och Långtibble är störst. | En kartbild över förhållandena 1540 visar då följande byar: Almby, Brunna, Bärby, Ekeby, Fiby, Finnsta, Jobsbo, Karbo, Kil, Kånkebo, Körlinge, Lundby, Långtibble, Nåstuna, Vagnsby, Väsby, Älvsby. Bynamnen visar för ortnamnsforskarna inte bara deras innebörd utan också deras ålder. Åarnas roll för byarnas placering framgår tydligt av kartbilden. Ekeby, Finnsta, Kil och Långtibble är störst. | ||
| Rad 41: | Rad 41: | ||
====1500-1900==== | ====1500-1900==== | ||
Bilden av vilka grupper i socknen som ägde och bestämde över jorden förändrades självfallet över tid. Nya ägare kom till och gamla försvann. De olika jordnaturerna visas bl.a. 1527. Socknen hade då 14 % [[skattebonde|skattebönder]], dvs. självägande bönder, 27 % [[frälse]]bönder med adliga ägare, medan kyrkan hade 59 %, huvuddelen ägdes alltså av kyrkan. [[Reformationen]] ändrade bilden till förmån för [[ | Bilden av vilka grupper i socknen som ägde och bestämde över jorden förändrades självfallet över tid. Nya ägare kom till och gamla försvann. De olika jordnaturerna visas bl.a. 1527. Socknen hade då 14 % [[skattebonde|skattebönder]], dvs. självägande bönder, 27 % [[frälse]]bönder med adliga ägare, medan kyrkan hade 59 %, huvuddelen ägdes alltså av kyrkan. [[Reformationen]] ändrade bilden till förmån för [[frälse]]t, dvs. [[adel]]n, och [[kronan]]. Under 1600-talet före [[reduktion]]en 1680 fanns som [[säteri]]er och [[herrgård]]ar Brunna, Bärby, Ekeby, Fiby, Finnsta, Kil, Långtibble, Nåstuna och Vagnsby. Finnsta, Långtibble, Nåstuna och Vagnsby skulle dock försvinna som säterier och övergå i bondebruk eller dras in till kronans militära organisation, [[indelningsverket]]. Akademins, dvs. Uppsala universitets [[hemman]] fanns också med i bilden. Samtidigt minskade adelns jordinnehav genom inköp av [[ofrälse]] s.k [[ståndsperson]]er. Byarna låg utlagda i s.k. sol- eller tegskifte och tvåsäde (hälften årlig träda). En norm för byn framträder i exempelvis 1798 års [[byordning]] för socknen. Jordbruket var den bärande näringen i bygden. | ||
1865 hade vi följande ägandebild: [[skattebonde|skattebönder]] 42 %, [[kronobonde|kronobönder]] 22 % och [[frälsebonde|frälsebönder]] 36%. Skattebönderna och kronan har tagit över, frälset har minskat och kyrkan är alltmer borta. Huvuddelen ägdes alltså av skattebönder och till en viss del av frälset. | 1865 hade vi följande ägandebild: [[skattebonde|skattebönder]] 42 %, [[kronobonde|kronobönder]] 22 % och [[frälsebonde|frälsebönder]] 36%. Skattebönderna och kronan har tagit över, frälset har minskat och kyrkan är alltmer borta. Huvuddelen ägdes alltså av skattebönder och till en viss del av frälset. | ||
| Rad 51: | Rad 51: | ||
====Befolkningsutveckling==== | ====Befolkningsutveckling==== | ||
Först från omkring 1750 kan vi exakt ange, hur stor befolkningen var i socknen. En ersättning dessförinnan kan sökas i antalet [[hushåll]], som indirekt anger [[folkmängd]]en. År 1540 fanns 48 hushåll i Vänge, 1669 47, 1750 81, 1775 98, 1800 113, 1907 105 (därav 66 [[torpställe]]n). Hushållen ökade och vi fick en befolkningstillväxt i antalet hushåll, men minskar i slutet av 1800-talet beroende på att folk då flyttar från torpen och backstugorna. Omvandlat i antalet individer betyder detta: 1750 637,1775 615,1800 727,1825 772,1865 801,1900 782,1935 901, 1950 712, 1960 590, 1965 781, 1970 1300. Senare ändras bilden kraftigt beroende främst på tätorten Brunnas tillväxt: 1950 203 invånare, 1970 980, 2000 bortåt 1700. [[Emigration]]en var liten eller ingen. Däremot fanns det en stor årlig [[in- och utflyttning]] av [[tjänstefolk]] beroende på socknens [[statarsystem]], som dock försvann i mitten av 1940-talet. År 2000 hade Vänge en folkmängd av 1.785 personer, varav Brunna hade huvuddelen.<ref name=viv/> | Först från omkring 1750 kan vi exakt ange, hur stor befolkningen var i socknen. En ersättning dessförinnan kan sökas i antalet [[hushåll]], som indirekt anger [[folkmängd]]en. År 1540 fanns 48 hushåll i Vänge, 1669 47, 1750 81, 1775 98, 1800 113, 1907 105 (därav 66 [[torpställe]]n). Hushållen ökade och vi fick en befolkningstillväxt i antalet hushåll, men minskar i slutet av 1800-talet beroende på att folk då flyttar från torpen och backstugorna. Omvandlat i antalet individer betyder detta: 1750 637,1775 615,1800 727,1825 772,1865 801,1900 782,1935 901, 1950 712, 1960 590, 1965 781, 1970 1300. Senare ändras bilden kraftigt beroende främst på tätorten Brunnas tillväxt: 1950 203 invånare, 1970 980, 2000 bortåt 1700. [[Emigration]]en var liten eller ingen. Däremot fanns det en stor årlig [[in- och utflyttning]] av [[tjänstefolk]] beroende på socknens [[statare|statarsystem]], som dock försvann i mitten av 1940-talet. År 2000 hade Vänge en folkmängd av 1.785 personer, varav Brunna hade huvuddelen.<ref name=viv/> | ||