Sökresultat

Hoppa till navigering Hoppa till sök
  • ...med de lagfarna domarna - alla har varsin individuell röst och alla deltar i samtliga beslut som rätten ska fatta. Motsvarigheten till landsbygdens nä ...an tillsammans med nämnden. Nämndemän hade stort förtroende och hög status i den egna bygden.
    1 kbyte (233 ord) - 5 februari 2013 kl. 13.11
  • * ''bondeståndet'' ...rsattes av en tvåkammarriksdag. I och med ståndsriksdagen blev ständerna i Sverige dels politiska grupperingar, dels företrädare för en slags socialklass.
    2 kbyte (390 ord) - 27 januari 2012 kl. 09.51
  • ...historiskt ibland använts för att beteckna mansperson ur allmogen. Kallas i modernt svenskt språkbruk ofta för [[jordbrukare]] eller [[lantbrukare]].
    7 kbyte (1 212 ord) - 10 november 2014 kl. 14.52
  • ...andsbygden i Sverige till och med 1970 och i Finland ända till 1993, då de i båda länderna ersattes av tingsrätter. ...ngsplats (tingstad el tingsted i äldre språk). Om ett grovt brott förövats i häradet kunde man hålla ''urtima ting'', dvs en extra rättegång, mellan
    8 kbyte (1 295 ord) - 29 maj 2015 kl. 14.27
  • ...bba-m.jpg|left]][[Fil:Skånskahärader.jpg|thumb|500px|right|Häradsindelning i Skåne]] ...ensam ägde han hela detta hundare.'' Hundare var en benämning på distrikt i de gamla svealandskapen (Uppland, Västmanland o. Södermanland) och ersatt
    10 kbyte (1 615 ord) - 23 maj 2016 kl. 13.38
  • ...med de lagfarna domarna - alla har varsin individuell röst och alla deltar i samtliga beslut som rätten ska fatta. ...Nådde man så långt som till [[nämndeman]] hade man stigit högt i graderna. I många bygder - dock långt ifrån alla - var innehavet av nämndemannaämb
    21 kbyte (3 738 ord) - 5 december 2013 kl. 15.32