Soldattorp: Skillnad mellan sidversioner

In- och utflyttning skedde vanligen vid ''midfaste'' (15/20 mars) eller ''vårfrudagen'' (25 mars). Då verkställdes en "syn", det vill säga inspektion, att allt var i sin ordning. Dessutom genomfördes en "torpsyn" vart tredje år även om samme soldat bodde kvar. Om torpet användes av en [[ryttare]] eller [[båtsman]] gällde likartade regler men dessa torp kallades ''ryttartorp'' respektive båtsmanstorp. Totalt fanns 35 000–40 000 torp av dessa slag vid varje tillfälle under indelningsverkets tid.

Förmånen av fri bostad i ett soldattorp var en del av den indelte soldatens ersättning och när han slutade sin tjänst blev han tvungen att flytta ut för att bereda plats åt sin efterträdare. Många familjer, vars försörjare avled under aktiv tjänstgöring, hamnade i stora svårigheter när de på detta sätt blev hemlösa med kort varsel. Enligt lag var roten skyldig att inom tre månader tillsätta en ny soldat. Dock hade ofta roten en viss skyldighet att bistå änkan i sådana fall och om soldaten avled under tjänstgöring kunde armén bistå med begravningshjälp.

Observera att i Dalarna finns inga soldattorp genom en undantagsbestämmelse vid inrättandet av yngre indelningsverket. Däremot fanns olika officersbosättningar.

   

[[Kategori:Släktforskarlexikon]]

[[Kategori:Släktforskning för nybörjare]]