Släktforskarnas årsbok 2015

Från Wiki-Rötter
Version från den 9 maj 2016 kl. 10.52 av Jojje (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Arsb15.jpg

Släktforskarnas årsbok 2015 innehåller följande artiklar:

Sökning i polisarkiv. Polisarkiven är stora och innehållsrika men kan vara snåriga att söka i. Hur gör man som släktforskare? Det berättar arkivarien Camilla WestlingLandsarkivet i Vadstena.

Forskning i 1500-talets skattelängder. Jan Brunius är docent i historia och tidigare arkivarie på Riksarkivet, och en av de riktigt kunniga på hur man kan släktforska i Vasatidens dokument från åren 1520–1620. Hans artikel handlar om 1500-talets skattelängder.

Om en av samhällets utsatta vid mitten av 1900-talet. Olga Lindberg var en av samhällets utsatta på Söder i Stockholm vid mitten av 1900-talet, och från en resandesläkt. Varifrån hon kom och varför hennes öde blev som det blev avslöjar Leif Gidlöf i sin artikel. Han är släktforskare, tidigare stadsarkivarie i Stockholm och ordförande i Personhistoriska Samfundet.

Hur banden mellan jorden och släkten formats. En släktgård knyter ihop banden mellan jorden och släkten. Hur har detta band formats och förändrats över tid? Vad har lagen sagt om jord och arv? Martin Dackling reder ut detta. Han är historiker vid Linköpings universitet och hans avhandling handlar om arvejorden.

Orrhammars gårds historia. Anita Hjelte-Björklund är lärare och både släkt- och hembygdsforskare. I sin artikel berättar hon om Orrhammars gårds historia. Gården ligger i Sörmland och fanns redan på 1300-talet.

Kärlek som förutsättning för äktenskap inom adeln under tiden 1750-1900. Brita Planck, filosofie doktor i historia på Göteborgs universitet, har forskat om kärlek som förutsättning för äktenskap inom adeln under tiden 1750-1900. Hon vet att det på 1700-talet inte alls var ovanligt att äktenskap skulle bygga på kärlek, utan snarare ett ideal.

Exempel på soldatforskning. Cenneth Wedin är släktforskare, författare och före detta officer. Med hjälp av exempel från den egna släktforskningen lotsar han oss fram i soldatforskningen.

Rättsfall om häxerianklagelser. De skrivande och släktforskande syskonen Andreas och Anna Karlsson i Falkenberg är välkända för årsbokens läsare. Den här gången handlar artikeln om ett rättsfall om häxerianklagelser. Det utspelar sig på gränsen mellan Halland och Västergötland i början av 1700-talet.

Genealogen och ingenjören K. J. Nilson var den förste i Sverige att systematiskt skapa allmogegenealogier. 2011 fick släktforskaren Urban Sikeborg Victor Örnbergs hederspris. Han har medverkat i Släktforskarnas årsbok ett flertal gånger. I år skriver han om genealogen och ingenjören K. J. Nilsson som var den förste i Sverige att systematiskt skapa allmogegenealogier.

Skilsmässor inom adeln under tidigt 1800-tal. Den mångåriga släktforskaren Mats Pettersson ger sig i årets artikel i kast med skilsmässor inom adeln under tidigt 1800-tal, med överstelöjtnanten Jacob Kjell Bennet och friherrinnan Wilhelmina Charlotte Stiernblad som exempel.

Brännugnsmästarna på mässingsbruket i Bjurfors. Mässingsbruket i Bjurfors i Västmanland var i drift mellan 1670 och 1836. Här arbetade brännugnsmästare i generation efter generation. Många av dem var släkt och ingick i släkten Bjurling. Släktforskaren Jörgen Vessman reder ut hur.

Tarmsjukdomen rödsot, som vi numera kallar dysenteri, skördade tusentals liv bland våra förfäder. Om detta vet historikern Helene Castenbrandt vid Göteborgs universitet en hel del genom sin forskning.

Släkten Björnstedt. Släkten Björnstedt från norra Småland börjar med den karolinske löjtnanten Jonas Björnstedt som lever kring sekelskiftet 1700. Släkten dör ut när Albertina Björnstedt går ur tiden 1861. Historikern och släktforskaren Göran Sparrlöf tar oss med i arkivsökningen om denna släkt.

Svenskt Biografiskt Lexikon. I Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL) finns många av historiens svenskar porträtterade i text och bild. Om hur släktforskaren kan ha nytta av detta skriver Riksarkivets Åsa Karlsson, Roger Axelsson och Lena Milton. Åsa Karlsson är huvudredaktör för SBL.

Bröderna Eriksson från Hajom emigrerade till Amerika. Bröderna Anders, Johannes, Andreas, Klas och Carl Eriksson från Kurse i Hajom i Västergötland är några av de dryga miljonen svenskar som emigrerade till Amerika under den stora utvandringsvågen. Vad som hände dem där borta berättar nu Klas Erikssons barnbarn Bo Ridderbjelke.

Kvinnor som bedrev handel. Elisabeth Reuterswärd är historiker och tidigare arkivarie vid Landsarkivet i Lund. Hon har forskat om kvinnor som förr bedrev handel i mycket liten skala. Om dem finns uppgifter i handlingar i länsstyrelsens arkiv.

Adelssläkten Koskulls släktnätverk vid de första Bernadotternas hov. Om den tysk-baltiska adelssläkten Koskull, inkorporerad i den svenska adeln, och dess släktnätverk vid de första Bernadotternas hov berättar släktforskaren Andreas Anderberg i sin artikel.

Sveriges Släktforskarförbund Verksamhetsberättelse och förvaltningsberättelse 2014

Presentation av författarna

Se även