12
redigeringar
Chatho (diskussion | bidrag) |
Pemer (diskussion | bidrag) |
||
Rad 46: | Rad 46: | ||
Det vanligaste och mest beprövade systemet är att indela stamtavlan i familjer (den traditionella beteckningen "tabeller" är mindre lyckad), som var och en tilldelas ett nummer. | Det vanligaste och mest beprövade systemet är att indela stamtavlan i familjer (den traditionella beteckningen "tabeller" är mindre lyckad), som var och en tilldelas ett nummer. | ||
Varje person som gifter sig räknas som en familj. Numreringen är kronologiskt baserad och utgår från den äldsta generationens äldsta | Varje person som gifter sig räknas som en familj. Numreringen är kronologiskt baserad och utgår oftast från den äldsta generationens äldsta barn. De yngre barnen i samma generation får nummer i löpande följd. Nummerserien fortsätter sedan vidare till nästa generations äldsta barn. | ||
Den äldsta barnet i första generationen i exemplet förs därför in under familj 2 (stamföräldrarna är naturligt nog familj 1). Den yngste sonen gifte sig inte och fick inga barn; han redovisas därför under föräldrarnas familj och får inget eget familjenummer. Den förste sonen bildar familj 3 och den yngsta dottern familj 4. I en stamtavla på manssidan skulle endast Son 1 och hans söner i sin tur räknas som egna familjer, och numreringen skulle bli därefter. | Den äldsta barnet i första generationen i exemplet förs därför in under familj 2 (stamföräldrarna är naturligt nog familj 1). Den yngste sonen gifte sig inte och fick inga barn; han redovisas därför under föräldrarnas familj och får inget eget familjenummer. Den förste sonen bildar familj 3 och den yngsta dottern familj 4. I en stamtavla på manssidan skulle endast Son 1 och hans söner i sin tur räknas som egna familjer, och numreringen skulle bli därefter. | ||
Nackdelen med detta system är att nytillskott till stamtavlan kan medföra att hela numreringen måste göras om. | Nackdelen med detta system är att nytillskott till stamtavlan kan medföra att hela numreringen måste göras om. | ||
I äldre genealogier brukade familjerna alltså kallas tabeller, och numreringen följde i allmänhet gren för gren, snarare än generation för generation. | |||
<small>(Texten om '''Antavla''' respektive '''Stamtavla''' ur Rötters "Börja släktforska" av ''Urban Sikeborg''.)[http://www.genealogi.se/kurs/kurs6.htm]</small> | <small>(Texten om '''Antavla''' respektive '''Stamtavla''' ur Rötters "Börja släktforska" av ''Urban Sikeborg''.)[http://www.genealogi.se/kurs/kurs6.htm]</small> |
redigeringar