Släktforskarförening (sammanslutning av personer)

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Syrianer i Örebro, igång med att kanske bilda en egen släktforskarförening.

En släktforskarförening är en förening vars huvudsakliga verksamhet ägnas åt släktforskning, till skillnad mot t.ex. hembygdsföreningar som många gånger innefattar släktforskning i sin verksamhet, men där bygdeforskning och hembygdshistoria utgör huvudaktiviteten. En släktforskarförening behöver nödvändigtvis inte vara ansluten till Sveriges Släktforskarförbund (se medlemslista där) som organiserar flertalet släktforskarföreningar i Sverige, utan kan vara fristående eller ansluten till t.ex. hembygdsrörelsen. Den äldsta släktforskarföreningen i Sverige är Genealogiska Föreningen som också tillhör de största. Den största föreningen i Sverige heter DIS och är egentligen också ett förbund i förbundet med sina regionföreningar.

Föreningar kan gå under beteckningar som "klubb", "samfund" eller "grupp", men är ändå formella föreningar. En mer löslig sammanslutning av människor, som i sig inte är en egen juridisk person, brukar kallas "nätverk".

En rättskapabel ideell förening anses enligt rättspraxis och doktrin föreligga under förutsättning att den

  1. bildats av ett visst antal personer (åsikterna varierar mellan minst två eller tre; fler än tre krävs ej), (Hemström, Organisationernas rättsliga ställning, 7 uppl., Norstedts 2007, s 94)
  2. antagit stadgar som reglerar namn, syfte och beslutsgång, (NJA 1987 s 394) samt
  3. tillsatt företrädare (vanligen styrelse), (SOU 2009:29 s 283).

Normalstadgar

Sveriges Släktforskarförbund tillhandahåller normalstadgar för föreningar som aspirerar på att bli medlemsföreningar. Dessa är inte obligatoriska, utan till för att ge exempel på vad som är lämpligt att innefatta i godtagbara stadgar för en medlemsförening.