21
redigeringar
Osbäck: Skillnad mellan sidversioner
ingen redigeringssammanfattning
(Skapade sidan med ''''Osbäck''' Smedsläkt, omtalad som vallonsläkt, med ursprung vid Os bruk i Gällaryds socken, Jönköpings län (F). Släktens namn stavas omväxlande Osbeck, Osbäck, Ousbec...') |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Osbäck''' Smedsläkt, omtalad som vallonsläkt, med ursprung vid Os bruk i Gällaryds socken, Jönköpings län (F). Släktens namn stavas omväxlande Osbeck, Osbäck, Ousbeck, Ousbäck samt den äldre stavningen Oosbeck. Enligt en icke namngiven medlem av släkten så skall Osbäcksläkten inkommet från vallonien år 1686 och då med namnet LeMagne eller Lemange, de tog namnet efter Os bruk där de verkade och Lybeck som de passerade på vägen [1]. Detta är dock inte en trovärdig förklaring enligt många släktforskare då namnformen -beck är mycket vanlig på 1700-talet som patronymikon och oftast syftar på ett vattendrag, i detta fall på strömmen som drev maskineriet vid Os bruk [2]. David Axelssons bok "Mäster Osbecks väg" [1] utgår från hammarsmeden Kristoffer Osbäck (1739-1808) och beskriver ca. 15000 nu levande ättlingar till honom. Christoffer Osbäck avled 1808-09-13 i Sörakulhult, Byarum och var (troligtvis) född 1739 i Eckersholm, Byarum (F) [4]. Det kom också ut en "Mäster Osbecks väg del 2" [3] av samme författare. Denna bok beskriver 6 andra släktlinjer som sinsemellan är besläktade och tillhör samma Osbäcksläkt. | '''Osbäck''' Smedsläkt, omtalad som vallonsläkt, med ursprung vid Os bruk i Gällaryds socken, Jönköpings län (F). Släktens namn stavas omväxlande Osbeck, Osbäck, Ousbeck, Ousbäck samt den äldre stavningen Oosbeck. Enligt en icke namngiven medlem av släkten så skall Osbäcksläkten inkommet från vallonien år 1686 och då med namnet LeMagne eller Lemange, de tog namnet efter Os bruk där de verkade och Lybeck som de passerade på vägen [1]. Detta är dock inte en trovärdig förklaring enligt många släktforskare då namnformen -beck är mycket vanlig på 1700-talet som patronymikon och oftast syftar på ett vattendrag, i detta fall på strömmen som drev maskineriet vid Os bruk [2]. David Axelssons bok "Mäster Osbecks väg" [1] utgår från hammarsmeden Kristoffer Osbäck (1739-1808) och beskriver ca. 15000 nu levande ättlingar till honom. Christoffer Osbäck avled 1808-09-13 i Sörakulhult, Byarum och var (troligtvis) född 1739 i Eckersholm, Byarum (F) [4]. Det kom också ut en "Mäster Osbecks väg del 2" [3] av samme författare. Denna bok beskriver 6 andra släktlinjer som sinsemellan är besläktade och tillhör samma Osbäcksläkt. | ||
'''Osbäcksläktens tidigaste ursprung''' | |||
== '''Osbäcksläktens tidigaste ursprung''' == | |||
Anföräldrar till Osbäcksläkten anses hammarsmeden Jöns Tolgsson född 1673 och död 1746-02-21 i Os bruk, Gällaryd (F) och hans hustru Karin Nilsdotter född 1676 och död 1744-03-30 i Os bruk, Gällaryd (F) vara. De fick fem barn, varav fyra söner som alla använde patronymikonet Osbäck [4]. | Anföräldrar till Osbäcksläkten anses hammarsmeden Jöns Tolgsson född 1673 och död 1746-02-21 i Os bruk, Gällaryd (F) och hans hustru Karin Nilsdotter född 1676 och död 1744-03-30 i Os bruk, Gällaryd (F) vara. De fick fem barn, varav fyra söner som alla använde patronymikonet Osbäck [4]. | ||
'''Makarna Jöns Tolgsson och Karin Nilsdotters barn:''' | |||
== '''Makarna Jöns Tolgsson och Karin Nilsdotters barn:''' == | |||
1. Nils Jönsson Osbäck. Var mästersmed i Hörle bruk, Värnamo. | 1. Nils Jönsson Osbäck. Var mästersmed i Hörle bruk, Värnamo. | ||