Olof Bertilssons kyrkobok: Skillnad mellan sidversioner

m
puts
m (fotnot med referens)
m (puts)
Rad 8: Rad 8:
Förutom egenskapen av en tidig kyrkobok, utgör boken ett värdefullt vittnesmål om en prästs anpassning från danskt skriftspråk till svenskt, förorsakad av provinsens avträdelse från Danmark-Norge till Sverige under hans tjänstgöringstid. Den ger också rika inblickar i Olof Bertilssons arbetsförhållanden, hälsa och sociala kontakter.
Förutom egenskapen av en tidig kyrkobok, utgör boken ett värdefullt vittnesmål om en prästs anpassning från danskt skriftspråk till svenskt, förorsakad av provinsens avträdelse från Danmark-Norge till Sverige under hans tjänstgöringstid. Den ger också rika inblickar i Olof Bertilssons arbetsförhållanden, hälsa och sociala kontakter.


Olof Bertilsson började föra sina anteckningar medan [[Härjedalen]] och [[Jämtland]] ännu tillhörde Norge. Hans kyrkobok tillhör därmed en av de äldsta bevarade ministerialböckerna från Norge, där den äldsta är från 1623 från Andebu i Oslo stift. Den äldsta danska ministerialboken är från 1611.
Olof Bertilsson började föra sina anteckningar medan [[Härjedalen]] och Jämtland ännu tillhörde Norge. Hans kyrkobok tillhör därmed en av de äldsta bevarade ministerialböckerna från Norge, där den äldsta är från 1623 från Andebu i Oslo stift. Den äldsta danska ministerialboken är från 1611.
Under tidigt 1620-tal utfärdade biskopen Johannes Rudbeckius i [[Västerås stift]] föreskrifter om anteckningar i församlingarna över kyrkliga och ekonomiska förhållanden. I [[Linköpings stift]] infördes år 1634 bestämmelser att register skulle föras över bl.a. dop, vigslar och begravningar<ref>Lext, G. (1984). ''Studier i svensk kyrkobokföring 1600-1946'' (Meddelanden från Ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet, 54). Göteborg: Landsarkivet i Göteborg.</ref>. Sveriges äldsta bevarade ministerialbok inleds 1616 och är från Skedevi i Linköpings stift.
Under tidigt 1620-tal utfärdade biskopen Johannes Rudbeckius i [[Västerås stift]] föreskrifter om anteckningar i församlingarna över kyrkliga och ekonomiska förhållanden. I [[Linköpings stift]] infördes år 1634 bestämmelser att register skulle föras över bl.a. dop, vigslar och begravningar<ref>Lext, G. (1984). ''Studier i svensk kyrkobokföring 1600-1946'' (Meddelanden från Ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet, 54). Göteborg: Landsarkivet i Göteborg.</ref>. Sveriges äldsta bevarade ministerialbok inleds 1616 och är från Skedevi i Linköpings stift.


Oluf  Bertelsen Angdalinus, senare vanligen  benämnd Olof Bertilsson, var född i Ongdal i Nord-Trøndelag i Norge, utbildad i Norge och Danmark och arbetade först 1636-1641 som [[kaplan]] i [[Sveg (Z)|Sveg]] i [[Härjedalen]] och senare 1642-1668 som [[kyrkoherde]] i Offerdal i [[Jämtland]].
Oluf  Bertelsen Angdalinus, senare vanligen  benämnd Olof Bertilsson, var född i Ongdal i Nord-Trøndelag i Norge, utbildad i Norge och Danmark och arbetade först 1636-1641 som [[kaplan]] i [[Sveg (Z)|Sveg]] i [[Härjedalen]] och senare 1642-1668 som kyrkoherde i Offerdal i Jämtland.
1630 skrevs han in som student vid Köpenhamns universitet och uppskattas vara född under tidiga 1610-talet. Hav avled år 1669 i Offerdal.
1630 skrevs han in som student vid Köpenhamns universitet och uppskattas vara född under tidiga 1610-talet. Hav avled år 1669 i Offerdal.


556

redigeringar