Mellannamn

Från Wiki-Rötter
Version från den 3 april 2014 kl. 11.10 av Jojje (diskussion | bidrag) (→‎Mellannamn i andra länder)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Mellannamn är i svensk lagstiftning en anhörigs efternamn som bärs mellan de egna förnamnen och det egna efternamnet.[1] I namnet Anders Andersson Svensson är sålunda Andersson mellannamn. Begreppet mellannamn används ibland vardagligt men felaktigt som benämning på förnamn som inte är tilltalsnamn (andranamn). Det vanliga exempelvis i USA är sekvensen förnamn, mellannamn ("middle name", som kan vara ett extra efternamn men oftast är ett förnamn) och efternamn.

Det infördes under beteckningen tilläggsnamn i den förutvarande namnlagen från 1963 och fick sin nuvarande benämning i den nu gällande namnlagen (1982:670). Mellannamnet läggs alltid till alldeles före efternamnet. Före 1963 års namnlag kunde två efternamn, oftast för gifta kvinnor, skrivas ihop med bindestreck. Mellannamn och efternamn skrivs i den moderna svenska folkbokföringen inte ihop med bindestreck, men vissa som bär ett mellannamn väljer själva att skriva ihop namnen. Ibland blir deras namn felaktigt stavade med bindestreck av omgivningen.

En gift person eller registrerad partner kan välja att behålla sitt eget efternamn och lägga till sin makas, makes eller partners efternamn som mellannamn, eller anta makans/makens/partnerns efternamn och ta sitt eget efternamn som mellannamn. Det "egna" efternamnet kan vara ett som förvärvats genom ett tidigare äktenskap. Makar eller partner får inte anta varandras namn för att få likalydande kombinationer av mellan- och efternamn.

Ett barn som får den ena förälderns efternamn kan få den andra förälderns efternamn som mellannamn. Som vuxen kan man själv uppta en förälders efternamn som mellannamn om man bär den andre förälderns namn som efternamn.

Ett mellannamn kan, till skillnad från ett lagligt efternamn, inte ärvas eller tas av make/maka vid giftermål, men kan tilldelas vid den reguljära namnanmälan efter födseln.

Förändringar på gång

I maj 2013 lämnade Namnlagskommittén in ett nytt förslag på namnlag till Justitieministern: Se artikel om förslaget.

Mellannamn i andra länder

Många danskar har två efternamn, till exempel Poul Nyrup Rasmussen. Det första efternamnet (mellannamnet eller tillnamnet) kan användas vid tilltal, men det är det andra (efternamnet) som sorterar bäraren i telefonkatalogen. I Danmark kan kända personers efternamn också figurera som förnamn, t.ex. John Wayne Pedersen eller Elvis Presley Nilsen.

Se även

Källor

Noter