Kyrkböcker: Skillnad mellan sidversioner

Kyrkböcker (visa wikitext)

Versionen från 10 november 2013 kl. 15.30

59 byte lades till , 10 november 2013 kl. 15.30

ingen redigeringssammanfattning

Johan Håkanson-Lindberg

1

redigering

@@ Rad 9: / Rad 9: @@
 ==Norden==
-De första bestämmelserna om [[ministerialböcker]] i de nordiska länderna utfärdades i början av 1600-talet. I Danmark finns föreskrifter i synodalakter från Fyens stift 1607, enligt dessa skall såväl dop-, vigsel- samt begravningsregister föras. På 1640-talet utfärdades statliga föreskrifter om kyrkobokföring. Den äldsta bevarade danska kyrkoboken är daterad 1611 och kommer från Nordby på Fanö, den innehåller endast dopanteckningar. I Norge är den äldsta bevarade kyrkoboken från Andebu i Oslo stift och har begynnelseåret 1623.
+De första bestämmelserna om [[ministerialböcker]] i de nordiska länderna utfärdades i början av 1600-talet. I Danmark finns föreskrifter i synodalakter från Fyens stift 1607, enligt dessa skall såväl dop-, vigsel- samt begravningsregister föras. På 1640-talet utfärdades statliga föreskrifter om kyrkobokföring. Den äldsta bevarade danska kyrkoboken är daterad 1573 och är från Hjordkær på södra Jylland. Den innehåller dop- och begravningsanteckningar men även vigselanteckningar från 1597. I Norge är den äldsta bevarade kyrkoboken från Andebu i Oslo stift och har begynnelseåret 1623.
 Den första föreskriften om husförhörslängder och kyrkobokföring i Sverige utfärdades för [[Västerås stift]] av biskop [[Johannes Rudbeckius]] under 1620-talet. Initiativet till dessa föreskrifter ledde till att man i Västmanland och Dalarna kan följa husförhör ända från 1620-talet, att jämföra att man allmänt i Sverige började med förhörslängder först under 1720-talet. Dessa förhörslängder och folkbokföringar finns ännu bevarade.