Kyrkans organistation: Skillnad mellan sidversioner

[[Fil:Kyrkoorganisation.JPG |300 px|mini|höger|Kyrkans organsiationsstruktur från 1600-talets hälft till 1900-talets början. ''Källa: Björn Asker, Hur riket styrdes, Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920. Riksarkivet, 2009.'']]

Det högsta beslutande organet inom den kyrkliga organisationen var sedan reformationen [[Kunglig Majestät]].

[[Stift]]en styrdes av respektive [[biskop]] (i vissa stift och under en viss period var benämningen [[superintendent]]) och ett råd, [[domkapitel]] (kallades även [[konsistorium]]).

[[Stift]]en styrde även över den skolform som benämndes [[gymnasium]] som var ett mellansteg mellan de enklare [[trivialskolorna]] och [[universitet]]en. Sedermera omdanades denna ordning och [[trivialskola]]n och gymnasierna uppgick i [[läroverk]], även de underställda [[stift]]et.

[[Kontrakt]] var en förvaltningsenhet bestående av ett antal [[pastorat]] under ledning av en [[kontraktsprost]].

Ett [[pastorat]] bestod av en, två eller ibland flera [[församling]]ar och leddes av en [[kyrkoherde]]. Till sin hjälp hade [[kyrkoherde]]n ofta ytterligare en [[präst]] benämnd [[komminister]] (ibland kallad [[kaplan]]). Dessa bodde ofta i den så kallade [[moderförsamling]]en. De andra [[församling]]arna i [[pastorat]]et kallades [[annexförsamling]]ar.

En [[församling]], eller det mer geografiskt knutna uttrycket en [[socken]] med dess invånare, är den grupp människor som är kopplade, [[församling|territoriell]]t eller [[församling|icke territoriell]]t till en och samma kyrka.

== Källor ==

Björn Asker, Hur riket styrdes, Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920. Riksarkivet, 2009. (ISBN 978-91-88366-77-1)