556
redigeringar
Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv: Skillnad mellan sidversioner
Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv (visa wikitext)
Versionen från 29 mars 2011 kl. 08.59
, 29 mars 2011 kl. 08.59→Kronofogdearkivets innehåll: syftningsfel
m (→Efter 1645: puts) |
m (→Kronofogdearkivets innehåll: syftningsfel) |
||
| Rad 38: | Rad 38: | ||
*Landskapet var befriat från militära utskrivningar och ingick inte i det militära indelningsverket. I stället betalade hela fögderiet gemensamt ''rotepenningar'' fördelade på varje hemmansägare. | *Landskapet var befriat från militära utskrivningar och ingick inte i det militära indelningsverket. I stället betalade hela fögderiet gemensamt ''rotepenningar'' fördelade på varje hemmansägare. | ||
*Jordeboksränta utgick inte och jordeböcker gjordes inte upp förrän 1815. Istället beskattades varje hemman med olika speciella skatter, som t.ex. ''kungs- eller trögskatten'' beräknad efter utsädet, ''bågskatten'' beräknad på mankön över 15 år, ''ostskatten'' utgick med ost av en dags mjölk av varje bondes hela boskap under årets bästa mjölkperiod<ref> Bromé, Janrik (red.) (1954). ''Jämtlands och Härjedalens historia. D. 3, 1645-1720''. Stockholm: Norstedts.</ref>. Från Erik Elffs tillträde år 1700 har dessa skatter sammanförts i en enda särskild ''skattelängd'', som får anses som huvudkällan över hemmansägarna och hemmanens delning, sammanslagning eller utökning. | *Jordeboksränta utgick inte och jordeböcker gjordes inte upp förrän 1815. Istället beskattades varje hemman med olika speciella skatter, som t.ex. ''kungs- eller trögskatten'' beräknad efter utsädet, ''bågskatten'' beräknad på mankön över 15 år, ''ostskatten'' utgick med ost av en dags mjölk av varje bondes hela boskap under årets bästa mjölkperiod<ref> Bromé, Janrik (red.) (1954). ''Jämtlands och Härjedalens historia. D. 3, 1645-1720''. Stockholm: Norstedts.</ref>. Från Erik Elffs tillträde år 1700 har dessa skatter sammanförts i en enda särskild ''skattelängd'', som får anses som huvudkällan över hemmansägarna och hemmanens delning, sammanslagning eller utökning. | ||
*Allmogebefolkningen i landskapet var befriade från att betala mantalspenning fram till 1739, och dessförinnan omfattar därför mantalslängderna endast ståndspersoner, hantverkare och ett fåtal inhyses personer<ref>Lext, Gösta (1968). ''Mantalsskrivningen i Sverige före 1860''. Göteborg:</ref>. I praktiken utgörs därför mantalslängderna från den tiden till största delen av prästers och fogdars familjer. Efter 1739 var allmogens hustrur befriade från mantalsräntan fram till början av 1760-talet. Hustrur saknas därför i mantalslängderna före den tiden och redovisas därefter på sedvanligt sätt endast som siffra i kolumn | *Allmogebefolkningen i landskapet var befriade från att betala mantalspenning fram till 1739, och dessförinnan omfattar därför mantalslängderna endast ståndspersoner, hantverkare och ett fåtal inhyses personer<ref>Lext, Gösta (1968). ''Mantalsskrivningen i Sverige före 1860''. Göteborg:</ref>. I praktiken utgörs därför mantalslängderna från den tiden till största delen av prästers och fogdars familjer. Efter 1739 var allmogens hustrur befriade från mantalsräntan fram till början av 1760-talet. Hustrur saknas därför i mantalslängderna före den tiden och redovisas därefter på sedvanligt sätt endast utan namn som siffra i kolumn. | ||
*Kontributionen eller den ''allmänna bevillningen'' har i Härjedalen särskilda längder t.o.m. 1739 och här finns hustrur redovisade, men vanligen inte namngivna. Efter 1739 ingår allmänna bevillningen i mantalslängderna. | *Kontributionen eller den ''allmänna bevillningen'' har i Härjedalen särskilda längder t.o.m. 1739 och här finns hustrur redovisade, men vanligen inte namngivna. Efter 1739 ingår allmänna bevillningen i mantalslängderna. | ||