Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
m
ingen redigeringssammanfattning
mIngen redigeringssammanfattning
 
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
:''Denna artikel handlar om arkivhandlingar efter den äldre funktionen [[kronofogde]] och skall inte sammanblandas med det nyare [[kronofogdedistrikt]].''
:''Denna artikel handlar om arkivhandlingar efter den äldre funktionen [[kronofogde]] och skall inte sammanblandas med det nyare [[kronofogdedistrikt]].''
{{stubbe}}
 
==Geografiska platser==
==Geografiska platser==


===Socknar===
===Socknar===
(Inklusive [[annexförsamling]]ar)<br>
(Inklusive [[annexförsamling]]ar)<br>
[[Hede (Z)|Hede]], [[Lillhärdal (Z)|Lillhärdal]], [[Linsell (Z)|Linsell]], [[Ljusnedal (Z)|Ljusnedal]], [[Storsjö (Z)|Storsjö]], [[Sveg (Z)|Sveg]], [[Tännäs (Z)|Tännäs]], [[Vemdalen (Z)|Vemdalen]], [[Älvros (Z)|Älvros]], [[Överhogdal (Z)|Överhogdal]] i Härjedalen, sedermera även [[Ytterhogdal (Z)|Ytterhogdal]], [[Ängersjö (Z)|Ängersjö]] i Hälsingland.
[[Hede (Z)|Hede]], [[Lillhärdal (Z)|Lillhärdal]], [[Linsell (Z)|Linsell]], [[Ljusnedal (Z)|Ljusnedal]], [[Storsjö (Z)|Storsjö]], [[Sveg (Z)|Sveg]], [[Tännäs (Z)|Tännäs]], [[Vemdalen (Z)|Vemdalen]], [[Älvros (Z)|Älvros]], [[Överhogdal (Z)|Överhogdal]] i Härjedalen, sedermera även Ytterhogdal, Ängersjö i Hälsingland.


==Historik==
==Historik==
Rad 31: Rad 31:
Kronofogdearkivet innehåller 242 volymer och har löpande numrering, dvs. indelning enligt arkivschema förekommer inte. Före datoriseringen var den mycket specificerade arkivförteckningen indelad i rubriker eller balkar, som summariskt angav indelningen. <BR><BR>
Kronofogdearkivet innehåller 242 volymer och har löpande numrering, dvs. indelning enligt arkivschema förekommer inte. Före datoriseringen var den mycket specificerade arkivförteckningen indelad i rubriker eller balkar, som summariskt angav indelningen. <BR><BR>


Tidsperioden spänner över perioden 1668-1883, men materialet från 1600-talet är dåligt representerat. Från kronofogden Erik Elffs tillträde år 1700 är arkivet välbevarat. Han var bosatt i byn Ulvkälla i Svegs församling. Hans företrädare Nils Uhr var bosatt i Söderhamn och även vissa tidigare fogdar var bosatta på andra orter utanför fögderiet. Det kan ha haft betydelse för att så få fogdehandlingar finns bevarade från 1600-talet. Fogdarna i Härjedalen rekryterades under 1600- och 1700-talen ofta från länsstyrelsens landskontor och hade därigenom vana av och kunskaper om kronans räkenskaper.<BR>
Arkivet spänner över tidsperioden 1668-1883, men materialet från 1600-talet är dåligt representerat. Från och med kronofogden Erik Elffs tillträde år 1700 är arkivet välbevarat. Han var bosatt i byn Ulvkälla i Svegs församling. Hans företrädare Nils Uhr var bosatt i Söderhamn och även vissa tidigare fogdar var bosatta på andra orter utanför fögderiet. Det kan ha haft betydelse för att så få fogdehandlingar finns bevarade från 1600-talet. Fogdarna i Härjedalen rekryterades under 1600- och 1700-talen ofta från länsstyrelsens landskontor och hade därigenom vana av och kunskaper om kronans räkenskaper.<BR>


Basen i kronofogdearkivet utgörs av kronoräkenskaperna med verifikationer (bl.a. skattelängder). Bådadera föreligger här ofta i konceptartat skick, med ändringar i form av tillfogade och överstrukna uppgifter. Materialet är identiskt med det som ingår i länsräkenskaperna i landskontorets arkiv och i Kammararkivet, men genom sin ursprungliga karaktär med ändringar kan det många gånger innehålla uppgifter som inte finns i renskrifterna.<BR>
Basen i kronofogdearkivet utgörs av kronoräkenskaperna med verifikationer (bl.a. skattelängder). Bådadera föreligger här ofta i konceptartat skick, med ändringar i form av tillfogade och överstrukna uppgifter. Materialet är identiskt med det som ingår i länsräkenskaperna i landskontorets arkiv och i Kammararkivet, men genom sin ursprungliga karaktär med ändringar kan det många gånger innehålla uppgifter som inte finns i renskrifterna.<BR>
Rad 38: Rad 38:
*Landskapet var befriat från militära utskrivningar och ingick inte i det militära indelningsverket. I stället betalade hela fögderiet gemensamt ''rotepenningar'' fördelade på varje hemmansägare.  
*Landskapet var befriat från militära utskrivningar och ingick inte i det militära indelningsverket. I stället betalade hela fögderiet gemensamt ''rotepenningar'' fördelade på varje hemmansägare.  
*Jordeboksränta utgick inte och jordeböcker gjordes inte upp förrän 1815. Istället beskattades varje hemman med olika speciella skatter, som t.ex. ''kungs- eller trögskatten'' beräknad efter utsädet, ''bågskatten'' beräknad på mankön över 15 år, ''ostskatten'' utgick med ost av en dags mjölk av varje bondes hela boskap under årets bästa mjölkperiod<ref> Bromé, Janrik (red.) (1954). ''Jämtlands och Härjedalens historia. D. 3, 1645-1720''. Stockholm: Norstedts.</ref>. Från Erik Elffs tillträde år 1700 har dessa skatter sammanförts i en enda särskild ''skattelängd'', som får anses som huvudkällan över hemmansägarna och hemmanens delning, sammanslagning eller utökning.
*Jordeboksränta utgick inte och jordeböcker gjordes inte upp förrän 1815. Istället beskattades varje hemman med olika speciella skatter, som t.ex. ''kungs- eller trögskatten'' beräknad efter utsädet, ''bågskatten'' beräknad på mankön över 15 år, ''ostskatten'' utgick med ost av en dags mjölk av varje bondes hela boskap under årets bästa mjölkperiod<ref> Bromé, Janrik (red.) (1954). ''Jämtlands och Härjedalens historia. D. 3, 1645-1720''. Stockholm: Norstedts.</ref>. Från Erik Elffs tillträde år 1700 har dessa skatter sammanförts i en enda särskild ''skattelängd'', som får anses som huvudkällan över hemmansägarna och hemmanens delning, sammanslagning eller utökning.
*Allmogebefolkningen i landskapet var befriade från att betala mantalspenning fram till 1739, och dessförinnan omfattar därför mantalslängderna endast ståndspersoner, hantverkare och ett fåtal inhyses personer<ref>Lext, Gösta (1968). ''Mantalsskrivningen i Sverige före 1860''. Göteborg:</ref>. I praktiken utgörs därför mantalslängderna från den tiden till största delen av prästers och fogdars familjer. Efter 1739 var allmogens hustrur befriade från mantalsräntan fram till början av 1760-talet. Hustrur saknas därför i mantalslängderna före den tiden och redovisas därefter på sedvanligt sätt endast som siffra i kolumn utan namn.
*Allmogebefolkningen i landskapet var befriade från att betala mantalspenning fram till 1739, och dessförinnan omfattar därför mantalslängderna endast ståndspersoner, hantverkare och ett fåtal inhyses personer<ref>Lext, Gösta (1968). ''Mantalsskrivningen i Sverige före 1860''. Göteborg:</ref>. I praktiken utgörs därför mantalslängderna från den tiden till största delen av prästers och fogdars familjer. Efter 1739 var allmogens hustrur befriade från mantalsräntan fram till början av 1760-talet. Hustrur saknas därför i mantalslängderna före den tiden och redovisas därefter på sedvanligt sätt endast utan namn som siffra i kolumn.
*Kontributionen eller den ''allmänna bevillningen'' har i Härjedalen särskilda längder t.o.m. 1739 och här finns hustrur redovisade, men vanligen inte namngivna. Efter 1739 ingår allmänna bevillningen i mantalslängderna.
*Kontributionen eller den ''allmänna bevillningen'' har i Härjedalen särskilda längder t.o.m. 1739 och här finns hustrur redovisade, men vanligen inte namngivna. Efter 1739 ingår allmänna bevillningen i mantalslängderna.


Rad 53: Rad 53:
*[http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=a0974864-9ab7-11d5-a700-0002440207bb&s=Balder Jämtlands och Härjedalens landskapshandlingar i NAD]<BR>
*[http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=a0974864-9ab7-11d5-a700-0002440207bb&s=Balder Jämtlands och Härjedalens landskapshandlingar i NAD]<BR>
*[http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=a0974874-9ab7-11d5-a700-0002440207bb&s=Balder Från norska riksarkivet år 1900 överlämnade räkenskaper och handlingar i NAD]<BR>
*[http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=a0974874-9ab7-11d5-a700-0002440207bb&s=Balder Från norska riksarkivet år 1900 överlämnade räkenskaper och handlingar i NAD]<BR>
*[http://arkivportalen.no/arkivportalen-web/side/sok/enkelt?sokeVerdi=herjedalen&_digitalisert=digitalisert&digitalisert=on&_arkivniva=&felt=ar&retning=stigende Härjedalen i Trondheim lensregnskaper i Arkivportalen]<BR><BR>
*[http://arkivportalen.no/arkivportalen-web/side/sok/avansert?resultat=1&sokeVerdi=herjedalen&depotinstitusjonId=RA&fraAr=&tilAr=&_arkivNivaer=on&_arkivNivaer=on&_arkivNivaer=on&_arkivNivaer=on&_arkivMedium=on&_arkivMedium=on&_arkivMedium=on&_arkivMedium=on&_arkivMedium=on&_arkivMedium=on&digitalisert=true&_digitalisert=on&landKode=&kommuneNr=&fylkeNr=&samfunnsSektorId=&naeringskategoriId=&forvaltningsomraadeId=&organisasjonskategoriId=&treffPerSide=20&felt=ar&retning=stigende Härjedalen i Trondheim lensregnskaper i Arkivportalen]<BR><BR>
Arkivalier som inte finns i mikrofilmad eller skannad form:<BR>
Arkivalier som inte finns i mikrofilmad eller skannad form:<BR>
*[http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=131c2e23-18da-42ca-b55e-273962bba7ae&s=Balder Gävleborgs läns landskontors arkiv i NAD]<BR>
*[http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=131c2e23-18da-42ca-b55e-273962bba7ae&s=Balder Gävleborgs läns landskontors arkiv i NAD]<BR>
556

redigeringar

Navigeringsmeny