Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
m
ingen redigeringssammanfattning
m (ändrat rubruknivå)
mIngen redigeringssammanfattning
 
(4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
:''Denna artikel handlar om arkivhandlingar efter den äldre funktionen [[kronofogde]] och skall inte sammanblandas med det nyare [[kronofogdedistrikt]].''
:''Denna artikel handlar om arkivhandlingar efter den äldre funktionen [[kronofogde]] och skall inte sammanblandas med det nyare [[kronofogdedistrikt]].''
{{stubbe}}
 
==Geografiska platser==
==Geografiska platser==


===Socknar===
===Socknar===
(Inklusive [[annexförsamling]]ar)<br>
(Inklusive [[annexförsamling]]ar)<br>
[[Hede (Z)|Hede]], [[Lillhärdal (Z)|Lillhärdal]], [[Linsell (Z)|Linsell]], [[Ljusnedal (Z)|Ljusnedal]], [[Storsjö (Z)|Storsjö]], [[Sveg (Z)|Sveg]], [[Tännäs (Z)|Tännäs]], [[Vemdalen (Z)|Vemdalen]], [[Älvros (Z)|Älvros]], [[Överhogdal (Z)|Överhogdal]] i Härjedalen, sedermera även [[Ytterhogdal (Z)|Ytterhogdal]], [[Ängersjö (Z)|Ängersjö]] i Hälsingland.
[[Hede (Z)|Hede]], [[Lillhärdal (Z)|Lillhärdal]], [[Linsell (Z)|Linsell]], [[Ljusnedal (Z)|Ljusnedal]], [[Storsjö (Z)|Storsjö]], [[Sveg (Z)|Sveg]], [[Tännäs (Z)|Tännäs]], [[Vemdalen (Z)|Vemdalen]], [[Älvros (Z)|Älvros]], [[Överhogdal (Z)|Överhogdal]] i Härjedalen, sedermera även Ytterhogdal, Ängersjö i Hälsingland.


==Historik==
==Historik==
Rad 23: Rad 23:


===Efter 1645===
===Efter 1645===
Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv måste ses som en mycket värdefull källa till kännedom om historia, administration och befolkning i kyrkboksglesa Härjedalen.  För lokalhistorikern erbjuder arkivet en nästintill outsinlig databank i form av ett länsstyrelsearkiv i miniatyr. Släktforskaren har stor nytta speciellt av det stora antalet verifikationsvolymer till kronoräkenskaperna.
Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv måste ses som en mycket värdefull källa till kännedom om historia, administration och befolkning i kyrkboksglesa Härjedalen.  För lokalhistorikern erbjuder arkivet en nästintill outsinlig databank i form av ett länsstyrelsearkiv i miniatyr. Släktforskaren har speciellt stor nytta av det stora antalet verifikationsvolymer till kronoräkenskaperna.


Kronofogden kallades ibland häradsfogde, men ofta (krono-)befallningsman.
Kronofogden kallades ibland häradsfogde, men ofta (krono-)befallningsman.
Till kronofogdens arbetsuppgifter hörde att tillsammans med länsmännen svara för den allmänna ordningen, samt att fungera som allmän åklagare vid tingen. Befallningsmannens huvudsakliga uppgifter var att fungera som länsstyrelsens representant på lokal nivå. De största uppdragen omfattade skattläggning, skatteuppbörd och verkställande av länsstyrelsens och domstolars beslut<ref>Asker, Björn (2007). ''Hur riket styrdes: förvaltning, politik och arkiv 1520-1920''. Stockholm: Riksarkivet</ref>. Härjedalen saknade före år 1820 särskild häradsskrivare och den sysslan var istället sammanslagen med kronofogdebefattningen.  
Till kronofogdens arbetsuppgifter hörde att tillsammans med länsmännen svara för den allmänna ordningen, samt att fungera som allmän åklagare vid tingen, men den huvudsakliga funktionen var att fungera som länsstyrelsens representant på lokal nivå. De största uppdragen omfattade skattläggning, skatteuppbörd och verkställande av länsstyrelsens och domstolars beslut<ref>Asker, Björn (2007). ''Hur riket styrdes: förvaltning, politik och arkiv 1520-1920''. Stockholm: Riksarkivet</ref>. Härjedalen saknade före år 1820 särskild häradsskrivare och den sysslan var istället sammanslagen med kronofogdebefattningen.


==Kronofogdearkivets innehåll==
==Kronofogdearkivets innehåll==
Kronofogdearkivet innehåller 242 volymer och har löpande numrering, dvs. indelning enligt arkivschema förekommer inte. Före datoriseringen var den mycket specificerade arkivförteckningen indelad i rubriker eller balkar, som summariskt angav indelningen. <BR><BR>
Kronofogdearkivet innehåller 242 volymer och har löpande numrering, dvs. indelning enligt arkivschema förekommer inte. Före datoriseringen var den mycket specificerade arkivförteckningen indelad i rubriker eller balkar, som summariskt angav indelningen. <BR><BR>


Tidsperioden spänner över perioden 1668-1883, men materialet från 1600-talet är dåligt representerat. Från kronofogden Erik Elffs tillträde år 1700 är arkivet välbevarat. Han var bosatt i byn Ulvkälla i Svegs församling. Hans företrädare Nils Uhr var bosatt i Söderhamn och även vissa tidigare fogdar var bosatta på andra orter utanför fögderiet. Det kan ha haft betydelse för att så få fogdehandlingar finns bevarade från 1600-talet. Fogdarna i Härjedalen rekryterades under 1600- och 1700-talen ofta från länsstyrelsens landskontor och hade därigenom vana av och kunskaper om kronans räkenskaper.<BR>
Arkivet spänner över tidsperioden 1668-1883, men materialet från 1600-talet är dåligt representerat. Från och med kronofogden Erik Elffs tillträde år 1700 är arkivet välbevarat. Han var bosatt i byn Ulvkälla i Svegs församling. Hans företrädare Nils Uhr var bosatt i Söderhamn och även vissa tidigare fogdar var bosatta på andra orter utanför fögderiet. Det kan ha haft betydelse för att så få fogdehandlingar finns bevarade från 1600-talet. Fogdarna i Härjedalen rekryterades under 1600- och 1700-talen ofta från länsstyrelsens landskontor och hade därigenom vana av och kunskaper om kronans räkenskaper.<BR>


Basen i kronofogdearkivet utgörs av kronoräkenskaperna med verifikationer (bl.a. skattelängder). Bådadera föreligger här ofta i konceptartat skick, med ändringar i form av tillfogade och överstrukna uppgifter. Materialet är identiskt med det som ingår i länsräkenskaperna i landskontorets arkiv och i Kammararkivet, men genom sin ursprungliga karaktär med ändringar kan det många gånger innehålla uppgifter som inte finns i renskrifterna.<BR>
Basen i kronofogdearkivet utgörs av kronoräkenskaperna med verifikationer (bl.a. skattelängder). Bådadera föreligger här ofta i konceptartat skick, med ändringar i form av tillfogade och överstrukna uppgifter. Materialet är identiskt med det som ingår i länsräkenskaperna i landskontorets arkiv och i Kammararkivet, men genom sin ursprungliga karaktär med ändringar kan det många gånger innehålla uppgifter som inte finns i renskrifterna.<BR>
Rad 38: Rad 38:
*Landskapet var befriat från militära utskrivningar och ingick inte i det militära indelningsverket. I stället betalade hela fögderiet gemensamt ''rotepenningar'' fördelade på varje hemmansägare.  
*Landskapet var befriat från militära utskrivningar och ingick inte i det militära indelningsverket. I stället betalade hela fögderiet gemensamt ''rotepenningar'' fördelade på varje hemmansägare.  
*Jordeboksränta utgick inte och jordeböcker gjordes inte upp förrän 1815. Istället beskattades varje hemman med olika speciella skatter, som t.ex. ''kungs- eller trögskatten'' beräknad efter utsädet, ''bågskatten'' beräknad på mankön över 15 år, ''ostskatten'' utgick med ost av en dags mjölk av varje bondes hela boskap under årets bästa mjölkperiod<ref> Bromé, Janrik (red.) (1954). ''Jämtlands och Härjedalens historia. D. 3, 1645-1720''. Stockholm: Norstedts.</ref>. Från Erik Elffs tillträde år 1700 har dessa skatter sammanförts i en enda särskild ''skattelängd'', som får anses som huvudkällan över hemmansägarna och hemmanens delning, sammanslagning eller utökning.
*Jordeboksränta utgick inte och jordeböcker gjordes inte upp förrän 1815. Istället beskattades varje hemman med olika speciella skatter, som t.ex. ''kungs- eller trögskatten'' beräknad efter utsädet, ''bågskatten'' beräknad på mankön över 15 år, ''ostskatten'' utgick med ost av en dags mjölk av varje bondes hela boskap under årets bästa mjölkperiod<ref> Bromé, Janrik (red.) (1954). ''Jämtlands och Härjedalens historia. D. 3, 1645-1720''. Stockholm: Norstedts.</ref>. Från Erik Elffs tillträde år 1700 har dessa skatter sammanförts i en enda särskild ''skattelängd'', som får anses som huvudkällan över hemmansägarna och hemmanens delning, sammanslagning eller utökning.
*Allmogebefolkningen i landskapet var befriade från att betala mantalspenning fram till 1739, och dessförinnan omfattar därför mantalslängderna endast ståndspersoner, hantverkare och ett fåtal inhyses personer<ref>Lext, Gösta (1968). ''Mantalsskrivningen i Sverige före 1860''. Göteborg:</ref>. I praktiken utgörs därför mantalslängderna från den tiden till största delen av prästers och fogdars familjer. Efter 1739 var allmogens hustrur befriade från mantalsräntan fram till början av 1760-talet. Hustrur saknas därför i mantalslängderna före den tiden och redovisas därefter på sedvanligt sätt endast som siffra i kolumn utan namn.
*Allmogebefolkningen i landskapet var befriade från att betala mantalspenning fram till 1739, och dessförinnan omfattar därför mantalslängderna endast ståndspersoner, hantverkare och ett fåtal inhyses personer<ref>Lext, Gösta (1968). ''Mantalsskrivningen i Sverige före 1860''. Göteborg:</ref>. I praktiken utgörs därför mantalslängderna från den tiden till största delen av prästers och fogdars familjer. Efter 1739 var allmogens hustrur befriade från mantalsräntan fram till början av 1760-talet. Hustrur saknas därför i mantalslängderna före den tiden och redovisas därefter på sedvanligt sätt endast utan namn som siffra i kolumn.
*Kontributionen eller den ''allmänna bevillningen'' har i Härjedalen särskilda längder t.o.m. 1739 och här finns hustrur redovisade, men vanligen inte namngivna. Efter 1739 ingår allmänna bevillningen i mantalslängderna.
*Kontributionen eller den ''allmänna bevillningen'' har i Härjedalen särskilda längder t.o.m. 1739 och här finns hustrur redovisade, men vanligen inte namngivna. Efter 1739 ingår allmänna bevillningen i mantalslängderna.


Rad 53: Rad 53:
*[http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=a0974864-9ab7-11d5-a700-0002440207bb&s=Balder Jämtlands och Härjedalens landskapshandlingar i NAD]<BR>
*[http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=a0974864-9ab7-11d5-a700-0002440207bb&s=Balder Jämtlands och Härjedalens landskapshandlingar i NAD]<BR>
*[http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=a0974874-9ab7-11d5-a700-0002440207bb&s=Balder Från norska riksarkivet år 1900 överlämnade räkenskaper och handlingar i NAD]<BR>
*[http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=a0974874-9ab7-11d5-a700-0002440207bb&s=Balder Från norska riksarkivet år 1900 överlämnade räkenskaper och handlingar i NAD]<BR>
*[http://arkivportalen.no/arkivportalen-web/side/sok/enkelt?sokeVerdi=herjedalen&_digitalisert=digitalisert&digitalisert=on&_arkivniva=&felt=ar&retning=stigende Härjedalen i Trondheim lensregnskaper i Arkivportalen]<BR><BR>
*[http://arkivportalen.no/arkivportalen-web/side/sok/avansert?resultat=1&sokeVerdi=herjedalen&depotinstitusjonId=RA&fraAr=&tilAr=&_arkivNivaer=on&_arkivNivaer=on&_arkivNivaer=on&_arkivNivaer=on&_arkivMedium=on&_arkivMedium=on&_arkivMedium=on&_arkivMedium=on&_arkivMedium=on&_arkivMedium=on&digitalisert=true&_digitalisert=on&landKode=&kommuneNr=&fylkeNr=&samfunnsSektorId=&naeringskategoriId=&forvaltningsomraadeId=&organisasjonskategoriId=&treffPerSide=20&felt=ar&retning=stigende Härjedalen i Trondheim lensregnskaper i Arkivportalen]<BR><BR>
Arkivalier som inte finns i mikrofilmad eller skannad form:<BR>
Arkivalier som inte finns i mikrofilmad eller skannad form:<BR>
*[http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=131c2e23-18da-42ca-b55e-273962bba7ae&s=Balder Gävleborgs läns landskontors arkiv i NAD]<BR>
*[http://nad.ra.se/archive_index.aspx?id=131c2e23-18da-42ca-b55e-273962bba7ae&s=Balder Gävleborgs läns landskontors arkiv i NAD]<BR>
556

redigeringar

Navigeringsmeny