Kronofogdens i Härjedalens fögderi arkiv: Skillnad mellan sidversioner

m
ingen redigeringssammanfattning
m (puts)
mIngen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
:''Denna artikel handlar om arkivhandlingar efter den äldre funktionen [[kronofogde]] och skall inte sammanblandas med det nyare [[kronofogdedistrikt]].''
:''Denna artikel handlar om arkivhandlingar efter den äldre funktionen [[kronofogde]] och skall inte sammanblandas med det nyare [[kronofogdedistrikt]].''
{{stubbe}}
 
==Geografiska platser==
==Geografiska platser==


Rad 31: Rad 31:
Kronofogdearkivet innehåller 242 volymer och har löpande numrering, dvs. indelning enligt arkivschema förekommer inte. Före datoriseringen var den mycket specificerade arkivförteckningen indelad i rubriker eller balkar, som summariskt angav indelningen. <BR><BR>
Kronofogdearkivet innehåller 242 volymer och har löpande numrering, dvs. indelning enligt arkivschema förekommer inte. Före datoriseringen var den mycket specificerade arkivförteckningen indelad i rubriker eller balkar, som summariskt angav indelningen. <BR><BR>


Tidsperioden spänner över perioden 1668-1883, men materialet från 1600-talet är dåligt representerat. Från kronofogden Erik Elffs tillträde år 1700 är arkivet välbevarat. Han var bosatt i byn Ulvkälla i Svegs församling. Hans företrädare Nils Uhr var bosatt i Söderhamn och även vissa tidigare fogdar var bosatta på andra orter utanför fögderiet. Det kan ha haft betydelse för att så få fogdehandlingar finns bevarade från 1600-talet. Fogdarna i Härjedalen rekryterades under 1600- och 1700-talen ofta från länsstyrelsens landskontor och hade därigenom vana av och kunskaper om kronans räkenskaper.<BR>
Arkivet spänner över tidsperioden 1668-1883, men materialet från 1600-talet är dåligt representerat. Från och med kronofogden Erik Elffs tillträde år 1700 är arkivet välbevarat. Han var bosatt i byn Ulvkälla i Svegs församling. Hans företrädare Nils Uhr var bosatt i Söderhamn och även vissa tidigare fogdar var bosatta på andra orter utanför fögderiet. Det kan ha haft betydelse för att så få fogdehandlingar finns bevarade från 1600-talet. Fogdarna i Härjedalen rekryterades under 1600- och 1700-talen ofta från länsstyrelsens landskontor och hade därigenom vana av och kunskaper om kronans räkenskaper.<BR>


Basen i kronofogdearkivet utgörs av kronoräkenskaperna med verifikationer (bl.a. skattelängder). Bådadera föreligger här ofta i konceptartat skick, med ändringar i form av tillfogade och överstrukna uppgifter. Materialet är identiskt med det som ingår i länsräkenskaperna i landskontorets arkiv och i Kammararkivet, men genom sin ursprungliga karaktär med ändringar kan det många gånger innehålla uppgifter som inte finns i renskrifterna.<BR>
Basen i kronofogdearkivet utgörs av kronoräkenskaperna med verifikationer (bl.a. skattelängder). Bådadera föreligger här ofta i konceptartat skick, med ändringar i form av tillfogade och överstrukna uppgifter. Materialet är identiskt med det som ingår i länsräkenskaperna i landskontorets arkiv och i Kammararkivet, men genom sin ursprungliga karaktär med ändringar kan det många gånger innehålla uppgifter som inte finns i renskrifterna.<BR>
556

redigeringar