Kammarkollegiet

Från Wiki-Rötter
Version från den 13 januari 2012 kl. 12.16 av Jojje (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lilla riksvapnet.png

Kammarkollegiet är en statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Finansdepartementet. Myndigheten har en lång historia som går tillbaka till 1539 och utgör därmed Sveriges äldsta kollegium, som haft varierande uppgifter under sin existens. Idag har Kammarkollegiet till uppgift att tillhandahålla service inom det statliga området, främst avseende ekonomi, juridik, kapitalförvaltning, riskhantering och administration.

Historik

Kammarkollegiet är Sveriges äldsta ämbetsverk, med ursprung i Gustav Vasas "kammare", som inrättades 1539. Det inrättades genom utbrytning - antagligen efter tyska föredömen - ur det kungliga kansliet och erhöll omkring 1540 kollegial form genom anställning av fyra "cammerråd", vilka under ledning av "cammermesteren" eller "öffwerste recknemesteren" skulle utöva kontrollen över fogdarna och granska deras redovisningar samt i övrigt handha rikets drätsel.

Verket benämndes Räkningekammaren eller Kortare kammaren, vilken enligt den av Sigismund utfärdade instruktionen av 1594 skulle handlägga även frågor rörande handel, bergsbruk, tullar och rikets myntväsen samt ha tillsyn över kronans gods och rikets regalier. Från 1602 var riksskattmästaren dess chef, 1684-1909 bar chefen titeln president, och chefsposten har därefter kallats generaldirektör.

Enligt 1634 års regeringsform var Kammarkollegium ett av de fem rikskollegierna under riksskattmästaren med sex bisittare och underlydande avdelningar, vilka ökades i antal alltefter arbetsbördans tillväxt.

Ur Kammarkollegium bildades 1695 Kammarrevisionen (från 1799 under namnet Kammarrätten) för de dömande frågorna och revisionen. På 1770-talet räknade verket sålunda, utom 2 kanslier, fiskals- och refendariekontor, 2 avräknings- och 3 provinskontor, tull- och licenskontor, byteskontor, köpegods-, reduktions- och donationskontor samt kammararkiv och frälseundersökningskontor, lantmäterikontor, slottsmagasin och chartae sigillatae-kontor. Men som enbart centrum för vården om rikets drätsel, näringar och fasta egendom arbetade verket blott till 1630-talet.

Finlands ärenden sköttes åtminstone på 1570-talet av en egen kamrer som från och med 1638 blev en fast tjänst. Finlands, Estlands och Ingermanlands kamrersavdelning började kallas för Finlands provinskontor. Vid sidan av kammarkollegiet fanns i Åbo också en separat räknekammare, som hade hand om offentlig ekonomisk verksamhet. Den var verksam under åren 1558-1563, 1587-1590, 1598-1599, 1602-1612, 1614-1619 och 1623-1641.

1921 ändrades namnet från Kammarkollegium till Kammarkollegiet.

Källor

Svenska Wikipedia