Johan Bures släktbok: Skillnad mellan sidversioner

Hoppa till navigering Hoppa till sök
2 049 byte lades till ,  22 augusti 2014 kl. 07.47
Lagt till videolänkar om Johan Bures släktbok på dvd.
m (Smärre stilistiska justeringar; inget i sak.)
(Lagt till videolänkar om Johan Bures släktbok på dvd.)
(6 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Johan Bures [[Släktträd|släktbok]]''' är en av de mest omtalade handskrifterna från Vasatiden. Den redovisar tre stora [[Släkt|släktkretsar]] under en period som sträcker sig från [[Medeltiden|senmedeltid]] till 1600-talets första årtionden. Släktboken innehåller bland annat den största enskilda utredningen av en svensk släkt ända in i modern tid – den för den så kallade Bureätten – och är för sin tid unik i sitt fokus på [[ofrälse]] personer. Sammanlagt omnämner släktboken drygt 3 000 personer: 2 700 personer i själva släktträden och omkring 300 andra personer nämnda i samband med dessa. De äldsta personerna bör ha levt omkring år 1400. Till skillnad från [[adel]]ns genealogier, som till stor del kunde baseras på skriftliga källor, bygger denna släktbok nästan helt på [[muntlig källa|muntliga källor]].
[[Fil:Johan-Bures-släktbok-i-autograf-uppslag.jpg|300px|thumb|right|Ett uppslag i Johan Bures släktbok i original från 1613. Foto: Finska Riksarkivet, 2014.]]
 
'''Johan Bures [[Släktträd|släktbok]]''' är en av de mest omtalade handskrifterna från Vasatiden. Den redovisar tre stora [[Släkt|släktkretsar]] under en period som sträcker sig från [[Medeltiden|senmedeltid]] till 1600-talets första årtionden. Släktboken innehåller bland annat den största enskilda utredningen av en svensk släkt ända in i modern tid – den så kallade [[Bureätten]] – och är för sin tid unik i sitt fokus på [[ofrälse]] personer. Sammanlagt omnämner släktboken drygt 3 000 personer: 2 700 personer i själva släktträden och omkring 300 andra personer nämnda i samband med dessa. De äldsta personerna bör ha levt omkring år 1400. Till skillnad från [[adel]]ns genealogier, som till stor del kunde baseras på skriftliga källor, bygger denna släktbok nästan helt på [[muntlig källa|muntliga källor]].


==Dess upphovsman==
==Dess upphovsman==
Släktboken upprättades under 1600-talets första hälft av fornforskaren, mystikern med mera Johan Thomasson Bure (1568–1652); han är också bekant under den latiniserade namnformen Johannes Bureus. I den idé- och religionshistoriska litteraturen har han beskrivits som en stormaktstidens portalgestalt, som göticismens överstepräst och som en religiös personlighet i klass med den heliga Birgitta och Johan Bures yngre släkting, Bureättlingen Emanuel Swedenborg.
Släktboken upprättades under 1600-talets första hälft av fornforskaren, mystikern med mera [[Johan Bure|Johan Thomasson Bure]] (1568–1652); han är också bekant under den latiniserade namnformen Johannes Bureus. I den idé- och religionshistoriska litteraturen har han beskrivits som en stormaktstidens portalgestalt, som göticismens överstepräst och som en religiös personlighet i klass med den heliga Birgitta och sin yngre släkting, Bureättlingen Emanuel Swedenborg.


Johan Bures inledde sin släktforskning 1598 eller 1599, och han uppdaterade sin släktbok ännu 1641.
Johan Bures släktforskning inleddes 1598 eller 1599, och han uppdaterade sin släktbok ännu 1641. Hans släkthistoriska forskning går till större delen ut på att identifiera alla på hans tid levande släktingar och deras gemensamma härkomst. En orsak till detta intresse kan ha varit att han tidigt blev föräldralös. Det kan också ha bidragit att han tidigt knöts till det kungliga kansliet, där det bedrevs viss genealogisk forskning av krassa ekonomiska och statusmässiga skäl. Dessa utredningar rörde dock uteslutande furstehuset och det svenska frälsets släktförhållanden, eftersom endast furstar och adelspersoner per definition ansågs ha anor. I Johan Bures egenskap av Sveriges förste antikvarie (fornforskare) ingick i hans uppdrag arbete att även dokumentera så kallade antikviteter som medeltida vapen och traditioner rörande det medeltida frälset när han påträffade sådana under sina resor. Han befann sig alltså i en miljö där släktförhållanden ansågs viktiga att dokumentera, även om denna släktforskning endast avsåg en mycket begränsad samhällselit.


==Släktboken och dess avskrifter==
==Släktboken och dess avskrifter==
Rad 14: Rad 16:
Släktboksautografen redovisar främst tre stora, ofrälse släktkretsar: Johan Bures mormors släkt, den så kallade Bureätten (se nedan); hans morfars släkt, som främst bestod av uppländsk allmoge, samt hans första hustrus, Margareta Mårtensdotters, [[borgare|borgerliga]] släkt från olika mellansvenska städer. Släktboken innehåller dessutom flera små släkttavlor för personer som Johan Bure på mer eller mindre lösa grunder identifierade som släktingar, bland dem Ålandsfogden Jon Västgöte och dennes dotter Karin Jonsdotter Bure, gift med frälsemannen Knut Bengtsson (Tomta- och Björköätten), Stockholmsborgaren Hans Burmester/Burman och den finskbördige kunglige sekreteraren Hindrik Matsson Hugguth. De flesta av genealogierna är [[Släktträd#Stamtavla|stamtavlor]]; bara i ett fall har Johan Bure redovisat släktskap i form av en [[Släktträd#Antavla|antavla]]. Johan Bure utvecklade för släktboken ett sinnrikt men rätt svåröverskådligt tabellsystem, som gjorde det möjligt för honom att i efterhand komplettera med många nya personer och uppgifter utan att hela släktgrenar måste skrivas om. Släktboken behandlar släktgrenar genom [[kognatisk härstamning|kvinnolinjen]] i samma utsträckning som dem som går via [[Agnatisk härstamning|manslinjen]], och antalet män och kvinnor är ungefär lika stort. Släktboken redovisar också – åtminstone i någon utsträckning – vanhedrande inslag som utomäktenskapliga barn och avrättade personer. Den geografiska spridningen var redan på Johan Bures tid mycket stor, med släktmedlemmar bosatta från Ishavet i norr till Rom i söder. Flera grenar av Bureätten slog sig ned i Finland. (Bland ättlingarna där kom att ingå Finlands förste president, Per Evind Svinhufvud, och tonsättaren Jean Sibelius.)
Släktboksautografen redovisar främst tre stora, ofrälse släktkretsar: Johan Bures mormors släkt, den så kallade Bureätten (se nedan); hans morfars släkt, som främst bestod av uppländsk allmoge, samt hans första hustrus, Margareta Mårtensdotters, [[borgare|borgerliga]] släkt från olika mellansvenska städer. Släktboken innehåller dessutom flera små släkttavlor för personer som Johan Bure på mer eller mindre lösa grunder identifierade som släktingar, bland dem Ålandsfogden Jon Västgöte och dennes dotter Karin Jonsdotter Bure, gift med frälsemannen Knut Bengtsson (Tomta- och Björköätten), Stockholmsborgaren Hans Burmester/Burman och den finskbördige kunglige sekreteraren Hindrik Matsson Hugguth. De flesta av genealogierna är [[Släktträd#Stamtavla|stamtavlor]]; bara i ett fall har Johan Bure redovisat släktskap i form av en [[Släktträd#Antavla|antavla]]. Johan Bure utvecklade för släktboken ett sinnrikt men rätt svåröverskådligt tabellsystem, som gjorde det möjligt för honom att i efterhand komplettera med många nya personer och uppgifter utan att hela släktgrenar måste skrivas om. Släktboken behandlar släktgrenar genom [[kognatisk härstamning|kvinnolinjen]] i samma utsträckning som dem som går via [[Agnatisk härstamning|manslinjen]], och antalet män och kvinnor är ungefär lika stort. Släktboken redovisar också – åtminstone i någon utsträckning – vanhedrande inslag som utomäktenskapliga barn och avrättade personer. Den geografiska spridningen var redan på Johan Bures tid mycket stor, med släktmedlemmar bosatta från Ishavet i norr till Rom i söder. Flera grenar av Bureätten slog sig ned i Finland. (Bland ättlingarna där kom att ingå Finlands förste president, Per Evind Svinhufvud, och tonsättaren Jean Sibelius.)


''Släktboksavskriften X37'' är ett seriöst försök till en mycket trogen återgivning av originalet och dess uppställning. Den innehåller emellertid en del fellästa namn och missförstånd, och i flera fall har barn placerats i fel barnkull. Redovisningen av Johan Bures morfars släkt har delvis blivit korrupt, och släkttavlorna för Margareta Mårtensdotters släkt saknas helt. X37 innehåller dock en rad värdefulla kompletteringar som saknas i autografen. Detta beror på att Johan Bure fortsatte att mer eller mindre sporadiskt uppdatera även den första versionen av släktboken när nya uppgifter tillkom. Ibland kom vissa uppgifter endast att föras in i den ursprungliga släktboken medan andra uppgifter enbart lades till i den renskrivna versionen. Unik för X37 är dels släkttavlan över Johan Bures farmors ättlingar i hennes andra äktenskap med Stockholmsborgaren Lars Mickelsson i Nygränden, dels släkttavlan för den ovannämnde Hindrik Matsson Hugguth. X37 innehåller dessutom ett par sidor som gått förlorade i autografen samt en del tillägg gjorda troligen under 1700-talets senare del av en okänd person.
''Släktboksavskriften X37'', som upprättades 1714, är ett seriöst försök till en mycket trogen återgivning av originalet och dess uppställning. Den innehåller emellertid en del fellästa namn och missförstånd. I flera fall har barn placerats i fel barnkull. Redovisningen av Johan Bures morfars släkt har delvis blivit korrupt, och släkttavlorna för Margareta Mårtensdotters släkt saknas helt. X37 innehåller dock en rad värdefulla kompletteringar som saknas i autografen. Detta beror på att Johan Bure fortsatte att mer eller mindre sporadiskt uppdatera även den första versionen av släktboken när nya uppgifter tillkom. Ibland kom vissa uppgifter endast att föras in i den ursprungliga släktboken medan andra uppgifter enbart lades till i den renskrivna versionen. Unik för X37 är dels släkttavlan över Johan Bures farmors ättlingar i hennes andra äktenskap med Stockholmsborgaren Lars Mickelsson i Nygränden, dels släkttavlan för den ovannämnde Hindrik Matsson Hugguth. X37 innehåller dessutom ett par sidor som gått förlorade i autografen samt en del tillägg gjorda troligen under 1700-talets senare del av en okänd person.


''Släktboksavskriften X36'' innehåller endast Buregenealogin i kraftigt omarbetad form. Avskriften gjordes i juni 1714 av arkivsekreteraren Elias Palmskiöld (1667–1719), vars mor tillhörde Bureätten. I X36 används en traditionell grafisk stamtavleuppställning, vilket ger en bra och lättolkad översikt. Avskriften har därför blivit mer använd än X37. Det stora antalet strykningar visar att Palmskiöld har haft visst besvär med att strukturera om tabellsystemet i Johan Bures släktbok, och i några fall har detta lett till direkta felaktigheter i släkttavlorna. Palmskiöld har i många fall lagt till fadersnamn ([[patronymikon]]) på personer som i originalsläktboken endast nämnts med dopnamn.
''Släktboksavskriften X36'' innehåller endast Buregenealogin i kraftigt omarbetad form. Avskriften gjordes i juni 1714 av arkivsekreteraren Elias Palmskiöld (1667–1719), vars mor tillhörde Bureätten. I X36 används en traditionell grafisk stamtavleuppställning, vilket ger en bra och lättolkad översikt. Avskriften har därför blivit mer använd än X37. Det stora antalet strykningar visar att Palmskiöld har haft visst besvär med att strukturera om tabellsystemet i Johan Bures släktbok, och i några fall har detta lett till direkta felaktigheter i släkttavlorna. Palmskiöld har i många fall lagt till fadersnamn ([[patronymikon]]) på personer som i originalsläktboken endast nämnts med dopnamn.
Rad 20: Rad 22:
''Släktboksavskriften'' Genealogica 53 i [[Riksarkivet]] är odaterad, men handstilen pekar på att den härrör från 1700-talets mitt. Handskriften en mycket trogen avskrift av avskriften X37, rad för rad, sida för sida, i uppställning och text, och har samma felläsningar som X37 med några ytterligare, men den saknar de tillägg som i efterhand gjorts i X37.
''Släktboksavskriften'' Genealogica 53 i [[Riksarkivet]] är odaterad, men handstilen pekar på att den härrör från 1700-talets mitt. Handskriften en mycket trogen avskrift av avskriften X37, rad för rad, sida för sida, i uppställning och text, och har samma felläsningar som X37 med några ytterligare, men den saknar de tillägg som i efterhand gjorts i X37.


De svenska släktboksavskrifterna inleds med en avhandling bestående av tio kapitel som redogör för namnet Bure inom Sverige och utomlands och Bureättens äldsta historia tillbaka till antikens goter och Sveriges grundande. Av denna avhandling finns i autografen endast några få sidor.
Alla de svenska släktboksavskrifterna inleds med en avhandling bestående av tio kapitel som redogör för namnet Bure inom Sverige och utomlands och Bureättens äldsta historia tillbaka till antikens goter och Sveriges grundande. Av denna avhandling finns i autografen endast några få sidor.


==Bureätten==
==Bureätten==
Rad 33: Rad 35:


==Publicering==
==Publicering==
Genealogiska Föreningen ger i juni 2014 ut Johan Bures släktbok i sökbar form på dvd tillsammans med fotografier av släktboken och dess avskrifter. För produktionen ansvarar digitaliseringsexperterna Johan Gidlöf och Carl Szabad. Projektet har finansierats av medel från Svenska Litteratursällskapet i Finland och Genealogiska Föreningen.
[[Genealogiska Föreningen]] ger i juni 2014 ut Johan Bures släktbok i sökbar form på dvd tillsammans med fotografier av släktboken och dess avskrifter. För produktionen ansvarar digitaliseringsexperterna Johan Gidlöf och Carl Szabad. Projektet har finansierats av medel från Svenska Litteratursällskapet i Finland och Genealogiska Föreningen.


==Referenser==
==Referenser==
* Urban Sikeborgs artikel ”Om versionerna av Johan Bures släktbok samt deras innehåll och disposition” på dvd-skivan ''Johan Bures släktbok – Johan Buren sukukirja : transkriberad, analyserad och dokumenterad av Urban Sikeborg. Med finsk presentation av Tiina Miettinen'', utgiven av Genealogiska Föreningen (2014).
* Urban Sikeborgs artiklar ”Om versionerna av Johan Bures släktbok samt deras innehåll och disposition” och ”Burestamfäderna Gamle Olof, Härse i Bure och Fale hin unge” på dvd-skivan ''Johan Bures släktbok – Johan Buren sukukirja : transkriberad, analyserad och dokumenterad av Urban Sikeborg. Med finsk presentation av Tiina Miettinen'', utgiven av Genealogiska Föreningen (2014).
* [http://sv.wikipedia.org/wiki/Bure%C3%A4tten Wikipedias artikel om Bureätten]
* [http://www.genealogi.net/projekt/johan-bures-slaktbok Genealogiska Föreningens informationssida om dvd-utgåvan av Johan Bures släktbok.]
* [[Bureätten]] (artikel på Wiki-RÖTTER).
* [[Johan Bure]] (artikel på Wiki-RÖTTER).
 
==Youtube-videor om Johan Bures släktbok==
*[http://youtu.be/xwE4q_BIHC4 Urban Sikeborg, Sollentuna, berättar om Johan Bure som släktforskare, hans släktbok och hur databasen skapades (Ca 20 minuter, inspelat 8 juni 2014).]
*[http://youtu.be/P-s5bWv-Ic4 [[Genealogiska Föreningen]]s ordförande Erland Ringborg berättar om bakgrunden till att Genealogiska Föreningen ger ut släktboken på dvd. (Ca 5 minuter, inspelat juni 2014.)]
*[http://youtu.be/nEusW0e5PT0 Digitaliseringsexperten Johan Gidlöf, Älvsjö, berättar om hur dvd-skivan skapats och demonstrerar dess funktioner. (Ca 20 minuter, inspelat juni 2014.)]


[[Kategori:Källor, arkiv och bibliotek]]
[[Kategori:Källor, arkiv och bibliotek]]
55

redigeringar

Navigeringsmeny