55
redigeringar
Johan Bure: Skillnad mellan sidversioner
m
Lagt till två Wikilänkar.
Minor (diskussion | bidrag) (Kompletterat artikeln. Tagit bort felaktiga uppgifter hämtade från den föråldrade (och tämligen missvisande) personartikeln om Johan Bure på svenska Wikipedia.) |
Minor (diskussion | bidrag) m (Lagt till två Wikilänkar.) |
||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
Johan Bures historiska världsbild var starkt formad av den svenska göticismen, dvs. föreställningen att Sverige grundats kort efter syndafloden och att det var ett av de äldsta rikena på jorden; han var även öppen för tanken att svenskan var det äldsta språket på jorden. Liksom många andra lärde i Europa vid denna tid var han ohjälpligt fångad av renässansen esoteriska strömningar, och han ägnade en stor del av sitt privata liv åt studier i kabbalism, nyplatonism, alkemi och astrologi. Han frigjorde den hebreiska kabbalan i dess nyplatonskt-kristna klädedräkt från det hebreiska alfabetet och tillämpade i stället de kabbalistiska principerna på de svenska runorna, som han såg som skrivtecken med djupa andliga dimensioner, så kallade adelrunor. | Johan Bures historiska världsbild var starkt formad av den svenska göticismen, dvs. föreställningen att Sverige grundats kort efter syndafloden och att det var ett av de äldsta rikena på jorden; han var även öppen för tanken att svenskan var det äldsta språket på jorden. Liksom många andra lärde i Europa vid denna tid var han ohjälpligt fångad av renässansen esoteriska strömningar, och han ägnade en stor del av sitt privata liv åt studier i kabbalism, nyplatonism, alkemi och astrologi. Han frigjorde den hebreiska kabbalan i dess nyplatonskt-kristna klädedräkt från det hebreiska alfabetet och tillämpade i stället de kabbalistiska principerna på de svenska runorna, som han såg som skrivtecken med djupa andliga dimensioner, så kallade adelrunor. | ||
Johan Bure, som var son till [[kyrkoherde]]n i det uppländska Åkerby Thomas Matthiae och Malin Andersdotter från Skellefteå, var den förste ofrälse privatperson i Sverige som bedrev [[släktforskning]] på sin fritid och den förste som så gott som uteslutande ägnade sig åt [[ofrälse]] (icke adliga) släkter. Han är på så sätt den borgerliga genealogins fader. Han tillbringade mer än fyrtio år – från 1598 eller 1599 och ännu 1641 – med att kartlägga främst sin mormors släkt (den så kallade Bureätten), men han gjorde även omfattande släktutredningar för såväl sin morfar, den från Uppland bördige prosten i Skellefteå Andreas Olavi, som sin första hustru, Margareta Mårtensdotter, vars släkt utgjordes av borgarfamiljer i mellersta Sverige från 1500-talets första del. Forskningsresultaten sammanställdes till en i flera avseenden unik släktbok, som ges ut i juni 2014 på dvd av Genealogiska Föreningen. | Johan Bure, som var son till [[kyrkoherde]]n i det uppländska Åkerby Thomas Matthiae och Malin Andersdotter från Skellefteå, var den förste ofrälse privatperson i Sverige som bedrev [[släktforskning]] på sin fritid och den förste som så gott som uteslutande ägnade sig åt [[ofrälse]] (icke adliga) släkter. Han är på så sätt den borgerliga genealogins fader. Han tillbringade mer än fyrtio år – från 1598 eller 1599 och ännu 1641 – med att kartlägga främst sin mormors släkt (den så kallade Bureätten), men han gjorde även omfattande släktutredningar för såväl sin morfar, den från Uppland bördige prosten i Skellefteå Andreas Olavi, som sin första hustru, Margareta Mårtensdotter, vars släkt utgjordes av borgarfamiljer i mellersta Sverige från 1500-talets första del. Forskningsresultaten sammanställdes till en i flera avseenden unik släktbok, som ges ut i juni 2014 på dvd av [[Genealogiska Föreningen]]. | ||
==Antavla== | ==Antavla== | ||
Proband: Johan Bure (1568–1652). | [[Proband]]: Johan Bure (1568–1652). | ||
: Far: Thomas Matthiae (d. 1570), kyrkoherde i Åkerby, Uppland. | : Far: Thomas Matthiae (d. 1570), kyrkoherde i Åkerby, Uppland. | ||
:: Farfar: Mats Thomasson. | :: Farfar: Mats Thomasson. | ||