Hjon: Skillnad mellan sidversioner

Från Wiki-Rötter
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med 'Ett '''hjon''' var i äldre svenskt språkbruk en person som ingick i ett hushåll i egenskap av familjemedlem eller tjänstefolk. Äktenskap betecknades i äldre tider s...')
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 1: Rad 1:
Ett '''hjon''' var i äldre svenskt språkbruk en person som ingick i ett hushåll i egenskap av familjemedlem eller tjänstefolk.
Ett '''hjon''' var i äldre svenskt språkbruk en person som ingick i ett hushåll i egenskap av familjemedlem eller tjänstefolk.


[[Äktenskap]] betecknades i äldre tider som ''hjonelag''. '''Tjänstehjon''' (eller ''legohjon'') i jordbruket kallades dräng respektive piga. Legostadgan (eller "legohjonsstadgan") reglerade tjänstehjonens skyldigheter och rättigheter gentemot husbonden i Sverige.
[[Äktenskap]] betecknades i äldre tider som ''hjonelag''. '''Tjänstehjon''' (eller '''''legohjon''''') i jordbruket kallades dräng respektive piga. Legostadgan (eller "legohjonsstadgan") reglerade tjänstehjonens skyldigheter och rättigheter gentemot husbonden i Sverige.


'''Inhyseshjon''' var arbetsoföra och obemedlade människor, oftast äldre eller personer med funktionsnedsättning, som socknens fattigvård placerat, "inhyst", hos en familj mot ersättning. Det var en lösning på orter där det inte fanns [[Fattighus|fattigstugor]] eller andra offentliga inrättningar för de obemedlade. Inhyseshjonet placerades hos den familj som krävde lägst betalt för att hysa hjonet.
'''Inhyseshjon''' var arbetsoföra och obemedlade människor, oftast äldre eller personer med funktionsnedsättning, som socknens fattigvård placerat, "inhyst", hos en familj mot ersättning. Det var en lösning på orter där det inte fanns [[Fattighus|fattigstugor]] eller andra offentliga inrättningar för de obemedlade. Inhyseshjonet placerades hos den familj som krävde lägst betalt för att hysa hjonet.

Nuvarande version från 16 augusti 2020 kl. 14.53

Ett hjon var i äldre svenskt språkbruk en person som ingick i ett hushåll i egenskap av familjemedlem eller tjänstefolk.

Äktenskap betecknades i äldre tider som hjonelag. Tjänstehjon (eller legohjon) i jordbruket kallades dräng respektive piga. Legostadgan (eller "legohjonsstadgan") reglerade tjänstehjonens skyldigheter och rättigheter gentemot husbonden i Sverige.

Inhyseshjon var arbetsoföra och obemedlade människor, oftast äldre eller personer med funktionsnedsättning, som socknens fattigvård placerat, "inhyst", hos en familj mot ersättning. Det var en lösning på orter där det inte fanns fattigstugor eller andra offentliga inrättningar för de obemedlade. Inhyseshjonet placerades hos den familj som krävde lägst betalt för att hysa hjonet.

Rotehjon (eller fattighjon) var de sämst lottade, de fick inte vara kvar som fattighjon i någon familj utan blev hänvisade till rotegång inom hela socknen. Under kortare perioder fick de vistas på varje ställe, där de fick nödvändig kost, logi och vård. Rotehjon fick inte ens ro och vila när de låg på dödsbädden. Det ansågs betyda otur att ha ett döende rotehjon i hemmet, därför blev de runtskickade mellan olika hem när de låg för döden.