Dragsjuka: Skillnad mellan sidversioner

8 togs bort ,  20 oktober 2010 kl. 09.16
ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
'''Dragsjuka''' är en äldre benämning på epidemisk hjärnhinneinflammation.<ref>''Svenska Akademins Ordbok (SAOB)'' [http://g3.spraakdata.gu.se/saob/]</ref>
'''Dragsjuka''' är en äldre benämning på epidemisk hjärnhinneinflammation.<ref>''Svenska Akademins Ordbok (SAOB)'' [http://g3.spraakdata.gu.se/saob/]</ref>


Andra äldre namn på denna sjukdom är bland annat ''Epidemisk hjärnfeber'', ''Kalmarsjuka'', ''Västeråssjuka''. Namnet ''dragsjuka'' kommer ifrån den kramp i nacken som kan uppstå och som drar huvudet bakåt.<ref>''Nordisk familjebok, 1800-talsutgåvan'' [http://runeberg.org/nfac/0719.html]</ref>
Andra äldre namn på denna sjukdom är bland annat ''Epidemisk hjärnfeber'', ''Kalmarsjuka'', ''Västeråssjuka''. Namnet ''dragsjuka'' kommer ifrån den kramp i nacken som kan uppstå och som drar huvudet bakåt.<ref>''Nordisk familjebok, Uggleupplagan'' [http://runeberg.org/nfbg/0401.html]</ref>


År 1854 drabbades Sverige av en epidemi av dragsjuka. Den började i [[Blekinge]] i slutet av året och bredde under vintern ut sig till [[Kalmar län]] "med tusentals sjukdomsfall". Under följande vintrar spred sig sjukdomen upp över landet, ända upp till [[Jämtland]]. På somrarna upphörde den nästan fullständigt. År 1857 var antalet till [[Sundhetskollegium]] anmälda fall störst: 3,051 sjuka och 1,387 döda. Under tiden för [[farsot]]ens härjande i Sverige, från 1854 till 1861, anmäldes 11,803 sjukdomsfall (sannolikt var antalet i verkligheten betydligt större) och 4,165 dödsfall.<ref>''Nordisk familjebok, 1800-talsutgåvan'' [http://runeberg.org/nfac/0719.html]</ref>
År 1854 drabbades Sverige av en epidemi av dragsjuka. Den började i [[Blekinge]] i slutet av året och bredde under vintern ut sig till [[Kalmar län]] "med tusentals sjukdomsfall". Under följande vintrar spred sig sjukdomen upp över landet, ända upp till [[Jämtland]]. På somrarna upphörde den nästan fullständigt. År 1857 var antalet till [[Sundhetskollegium]] anmälda fall störst: 3,051 sjuka och 1,387 döda. Under tiden för [[farsot]]ens härjande i Sverige, från 1854 till 1861, anmäldes 11,803 sjukdomsfall (sannolikt var antalet i verkligheten betydligt större) och 4,165 dödsfall.<ref>''Nordisk familjebok, Uggleupplagan'' [http://runeberg.org/nfbg/0401.html]</ref>