Dragsjuka: Skillnad mellan sidversioner

16 byte lades till ,  20 oktober 2010 kl. 08.51
ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 5: Rad 5:
Benämningen ''dragsjuka'' har även använts för den förgiftning som uppstår vid förtäring av mjöl förorenat med mjöldryga då dess förlopp liknar epidemisk hjärnhinneinflammation.
Benämningen ''dragsjuka'' har även använts för den förgiftning som uppstår vid förtäring av mjöl förorenat med mjöldryga då dess förlopp liknar epidemisk hjärnhinneinflammation.


År 1854 drabbades Sverige av en epidemi av dragsjuka. Den började i Blekinge i slutet av året och bredde under vintern ut sig till Kalmar län "med tusentals sjukdomsfall". Under följande vintrar spred sig sjukdomen upp över landet, ända upp till Jämtland. På somrarna upphörde den nästan fullständigt. År 1857 var antalet till [[Sundhetskollegium]] anmälda fall störst: 3,051 sjuka och 1,387 döda. Under tiden för farsotens härjande i Sverige, från 1854 till 1861, anmäldes 11,803 sjukdomsfall (sannolikt var antalet i verkligheten
År 1854 drabbades Sverige av en epidemi av dragsjuka. Den började i [[Blekinge]] i slutet av året och bredde under vintern ut sig till [[Kalmar län]] "med tusentals sjukdomsfall". Under följande vintrar spred sig sjukdomen upp över landet, ända upp till [[Jämtland]]. På somrarna upphörde den nästan fullständigt. År 1857 var antalet till [[Sundhetskollegium]] anmälda fall störst: 3,051 sjuka och 1,387 döda. Under tiden för [[farsot]]ens härjande i Sverige, från 1854 till 1861, anmäldes 11,803 sjukdomsfall (sannolikt var antalet i verkligheten betydligt större) och 4,165 dödsfall.<ref>''Nordisk familjebok, 1800-talsutgåvan'' [http://runeberg.org/nfac/0719.html]</ref>
betydligt större) och 4,165 dödsfall.<ref>''Nordisk familjebok, 1800-talsutgåvan'' [http://runeberg.org/nfac/0719.html]</ref>