1 344
redigeringar
Dragsjuka: Skillnad mellan sidversioner
ingen redigeringssammanfattning
Cognatus (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Cognatus (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
Andra äldre namn på denna sjukdom är bland annat ''Epidemisk hjärnfeber'', ''Kalmarsjuka'', ''Västeråssjuka''. Namnet ''dragsjuka'' kommer ifrån den kramp i nacken som kan uppstå och som drar huvudet bakåt.<ref>''Nordisk familjebok, 1800-talsutgåvan'' [http://runeberg.org/nfac/0719.html]</ref> | Andra äldre namn på denna sjukdom är bland annat ''Epidemisk hjärnfeber'', ''Kalmarsjuka'', ''Västeråssjuka''. Namnet ''dragsjuka'' kommer ifrån den kramp i nacken som kan uppstå och som drar huvudet bakåt.<ref>''Nordisk familjebok, 1800-talsutgåvan'' [http://runeberg.org/nfac/0719.html]</ref> | ||
Benämningen ''dragsjuka'' har även använts för den förgiftning som uppstår vid förtäring av mjöl förorenat med mjöldryga då dess förlopp liknar epidemisk hjärnhinneinflammation. | |||
År 1854 drabbades Sverige av en epidemi av dragsjuka. Den började i Blekinge i slutet av året och bredde under vintern ut sig till Kalmar län "med tusentals sjukdomsfall". Under följande vintrar spred sig sjukdomen upp över landet, ända upp till Jämtland. På somrarna upphörde den nästan fullständigt. År 1857 var antalet till [[Sundhetskollegium]] anmälda fall störst: 3,051 sjuka och 1,387 döda. Under tiden för farsotens härjande i Sverige, från 1854 till 1861, anmäldes 11,803 sjukdomsfall (sannolikt var antalet i verkligheten | |||
betydligt större) och 4,165 dödsfall.<ref>''Nordisk familjebok, 1800-talsutgåvan'' [http://runeberg.org/nfac/0719.html]</ref> | |||