Domstol
En domstol är en inrättning eller institution för rättskipning. Domstolen avgör tvister mellan två parter, beslutar om statusändringar för en eller flera personer, dömer personer för brott m.m. En domstol skiljer sig från andra myndigheter genom att den garanteras större självständighet från statsmakten.
Olika typer av arbetsuppgifter för en svensk domstol är
- Mål, där en part begär att domstolen ska döma i ett tvistigt förhållande till annan part eller besluta något för en part, utan att den första partens förhållanden berörs (offentlig rätt),
- Ärende, där domstolens avgör genom beslut till exempel att skuldebrev dödas eller utser boutredningsman eller god man enligt föräldrabalken eller lag om samäganderätt.
Målen uppdelas i olika kategorier:
- Tvistemål, som i sin tur uppdelas i underkategorier
- Statusmål, exempelvis adoption, faderskap eller äktenskapsskillnad
- Fullgörelsemål, där en part yrkar att en annan part ska fullgöra något
- Fastställelsemål, där en part yrkar att domstolen ska fastställa ett visst rättsförhållande, exempelvis att en annan part är skyldig parten pengar eller att part är skadeståndsskyldig (utan att för den skull yrka skadestånd).
- Brottmål, där staten genom offentlig åklagare eller i undantagsfall genom en enskild person (målsägande) väcker talan mot en person och yrkar att han ska dömas till straff - och ibland skadestånd - på grund av brott.
Domstolens betydelse för släktforskaren
Domstolar och tvistemål har alltid haft en stor betydelse för släktforskarens möjlighet att reda ut släktskapsrelationer. Ibland finns bara domstolsprotokollen i domböckerna att tillgå som källa. Detta gäller t.ex. i faderskapsmål, eller tvistemål om arvsrätt, om tvistemål om affärsuppgörelser, markägande, osv. Dessutom utgör domböckerna en outsinlig källa för levnadsbeskrivningar och relationer. Har förfäderna varit uppe på tinget, får man reda på enormt mycket mer om dem än i de torra kyrkböckerna.