556
redigeringar
Diplomatarium: Skillnad mellan sidversioner
utökad text
(utökad bibliografi + länkar) |
(utökad text) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Diplomatarium''' definieras som en samling medeltidsurkunder, huvudsakligen diplom. Benämningen har varit i bruk i Norden sedan 1700-talet. | '''Diplomatarium''' definieras som en samling medeltidsurkunder, huvudsakligen diplom. Benämningen har varit i bruk i Norden sedan 1700-talet. | ||
Under senare hälften av 1600-talet inleddes i Sverige insamling och avskrivning av äldre urkunder under ledning av Antikvitetsarkivet. Flera stora avskriftssamlingar eller ''handskrivna diplomatarier'' tillskapades och kom att benämnas efter Antikvitetsarkivets chefer. | |||
På detta sätt tillkom ''Hadorphs stora kopiebok'', ''Peringskölds (Bullarium och) Diplomatarium'' samt assessorn ''Örnhielms klosterarbete''. | |||
Under 1760-80-talen utfördes avskriftsarbeten av Antikvitetsarkivets anställda Nils Reinhold Brocman och Johan Adolf Stechau. Det resulterade i det som kallas ''Brocmans diplomatarium''. | |||
År 1829 kom tryckningen av de svenska medeltidsbreven igång i form av Svenskt Diplomatarium/Diplomatarium Suecanum och utgivningen, som fortfarande pågår, är avsedd att ske i kronologisk följd.<ref>Fritz, Birgitta (1980). De svenska medeltidsbrevens tradering till 1800-talets början: en arkivhistorisk översikt. ''Meddelanden från svenska Riksarkivet''. 1976/1977, s. 68-135</ref>. | |||
Diplom (av grekiskans ''diploma'', som betyder det sammanlagda, det vikta, det som är dubbelt) används som begrepp för medeltidsbrev. Diplom är vanligen rättsliga dokument formade efter bestämda regler. Det rör sig alltså i snäv betydelse | '''Diplom''' (av grekiskans ''diploma'', som betyder det sammanlagda, det vikta, det som är dubbelt) används som begrepp för medeltidsbrev. Diplom är vanligen rättsliga dokument formade efter bestämda regler. Det rör sig alltså inte i snäv betydelse om privatbrev, men de ytterst få av den kategorin från medeltiden räknas i allmänhet ändå till diplomen. | ||
Diplomatik. | '''Diplomatik'''. | ||
Under medeltiden användes för diplom beteckningarna ''charta'', ''pagina'', ''literæ'' och ''epistola''<ref>''Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi''. (1904-1926). Ny, rev. och rikt ill. uppl. Stockholm: Nordisk familjeboks förl.</ref>. | Under medeltiden användes för diplom beteckningarna ''charta'', ''pagina'', ''literæ'' och ''epistola''<ref>''Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi''. (1904-1926). Ny, rev. och rikt ill. uppl. Stockholm: Nordisk familjeboks förl.</ref>. | ||
Brev med föregivet medeltida ursprung, blev under 1500- och 1600-talen i Norden och Europa ofta framvisade i rättsliga tvister som åtkomsthandlingar. De medeltida skrivarna, såväl världsliga som andliga, visade ofta goda färdigheter i att förfalska rättsliga urkunder, något som skapade ett behov att kunna skilja ut äkta brev från förfalskningarna. Det praktiskt-juridiska behovet gav upphov till ''diplomatiken'', vetenskapen om medeltidsbrevens utformning och skrivsätt. Diplomatik som historisk hjälpvetenskap formerades ffa i Frankrike under senare hälften av 1600-talet<ref>Imsen, Steinar & Winge, Harald (2004). ''Norsk historisk leksikon: kultur og samfunn ca. 1500 - ca. 1800''. 2. utg. 3. oppl. Oslo: Cappelen akademisk forl.</ref>. Det var också i 1600-telets Frankrike som ordet diplom återfördes som beteckning på alla offentligrättsliga handlingar från medeltiden. I tyskspråkig tradition används av hävd ordet ''Urkunde''<ref>''Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi''. (1904-1926). Ny, rev. och rikt ill. uppl. Stockholm: Nordisk familjeboks förl.</ref>. | Brev med föregivet medeltida ursprung, blev under 1500- och 1600-talen i Norden och Europa ofta framvisade i rättsliga tvister som åtkomsthandlingar. De medeltida skrivarna, såväl världsliga som andliga, visade ofta goda färdigheter i att förfalska rättsliga urkunder, något som skapade ett behov att kunna skilja ut äkta brev från förfalskningarna. Det praktiskt-juridiska behovet gav upphov till ''diplomatiken'', vetenskapen om medeltidsbrevens utformning och skrivsätt. Diplomatik som historisk hjälpvetenskap formerades ffa i Frankrike under senare hälften av 1600-talet<ref>Imsen, Steinar & Winge, Harald (2004). ''Norsk historisk leksikon: kultur og samfunn ca. 1500 - ca. 1800''. 2. utg. 3. oppl. Oslo: Cappelen akademisk forl.</ref>. Det var också i 1600-telets Frankrike som ordet diplom återfördes som beteckning på alla offentligrättsliga handlingar från medeltiden. I tyskspråkig tradition används av hävd ordet ''Urkunde''<ref>''Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi''. (1904-1926). Ny, rev. och rikt ill. uppl. Stockholm: Nordisk familjeboks förl.</ref>. | ||
'''Diplomatarisk textåtergivning''' innebär numera att krav på exakthet och vetenskaplig noggrannhet är stora och vilar på språkvetenskap och historisk källkritik.<ref>''Nationalencyklopedin''.(1998). Bd 5, [Dio-Et]. Höganäs: Bra böcker</ref> | |||
==Diplomatarier i släktforskningen== | ==Diplomatarier i släktforskningen== | ||
<BR> | <BR> | ||
| Rad 60: | Rad 66: | ||
*Om [http://no.wikipedia.org/wiki/Diplomatarium_Norvegicum Diplomatarium Norvegicum i norska Wikipedia] | *Om [http://no.wikipedia.org/wiki/Diplomatarium_Norvegicum Diplomatarium Norvegicum i norska Wikipedia] | ||
{{stubbe}} | |||
==Fotnoter== | ==Fotnoter== | ||
<references/> | <references/> | ||