Danska för släktforskare

Från Wiki-Rötter
Version från den 15 juni 2015 kl. 09.48 av Jojje (diskussion | bidrag)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Hjälpreda för släktforskare som forskar i Danmark. Här listas språkliga hjälpmedel för släktforskning i Danmark. Trots att danskan har det mesta gemensamt med svenskan, skiljer sig många ord åt. Här förklaras en del av dem som släktforskare riskerar att stöta på i sin forskning.

Släktskapsrelationer på danska[1][2]

Kinshipdk.png

Räknetal

Danmark har ett för svenskar komplicerat räknesätt. Man säger inte "trettio, fyrtio, femtio, sextio, osv" utan man räknar i tjog (tjugotal) och halvtjog:

  • 10 (ti) - tio
  • 20 (tyve) - tjugo
  • 30 (tredive) - trettio
  • 40 (fyrre - en förkortning av ordet fyrretyve) - fyrtio
  • 50 (halvtres - förkortning av halvtredsindstyve) - halv sextio (ungefär som klockans halv sex - fast "halv tre gånger tjugo")
  • 60 (tres - förkortning av tredsintyve) - "tre gånger tjugo"
  • 70 (halvfjerds - förkortning av halvfjerdsindstyve) - halv "fyra gånger tjugo"
  • 80 (fjerds - förkortning av fjerdsindstyve) - "fyra gånger tjugo"
  • 90 (halvfems - förkortning av halvfemsindstyve) - halv "fem gånger tjugo"
  • 100 (fems - förkortning av femsindstyve) - "fem gånger tjugo"

Talet nittiosju (97) blir således "syv og halvfems" och talet sextionio (69) blir "niogtres".

Ordlista

Dansk-svensk ordlista för släktforskare - av Jorge Lintrup
Danska Svenska
Adelbonde Självägande bonde
Ægtefælle Make (maka)
Ægteskab Äktenskap
Ægteviede Äkta makar
Afdöde Avlidna
Aftægt Undantagsavtal (avtal upprättat mellan den gamle bonden och den nye – ofta en son eller måg, som reglerar den försörjningsgrad som ska gälla under den gamle bonden och hans hustrus återstående livstid, dvs bostad, bränsle, spannmål, potatis, skjuts till kyrka, stad och kvarn, mulbete och hö till egna djur, etc.)
Aftægtsbolig Undantag, undantagsbostad (bostad på gården för pensionerad bonde eller bondhustru)
Aftægtskone Undantagskvinna
Aftægtskontakt Undantagskontrakt, undantagsavtal (se ovan)
Aftægtsmand Undantagsman
Almisse Allmosa
Almisselem Inhyseshjon eller undantagshjon
Amt Motsvarade svenska län fram till det att regionerna bildades.
Amtmand Landshövding
Arkivskaber Arkivbildare
Av- og tilgangsliste Motsvaras av svenska ut- och inflyttningslängder.
Avlsbruger Lantbrukare
Badskær Barberare
Bedsteforældre Mor- eller farföräldrar (t.ex: farfar, mormor)
Bettler Tiggare
Birk Geografisk juridisk enhet mindre än härad, lett av en birkemand.
Boelsmand Bonde med egen gård på mindre än tre tunnland.
Bol Större torp, mellan 1 och 2½ tunnland stort.
Bolig Bostad
Bopæl Uppehållsadress
Brak Träda, obrukad jord
Byting Rådhusrätt
Bødker Tunnbindare
Communicant Konfirmand eller nattvardsgångare
Copulerede Sammanvigda, gifta
CPR-nummer Personnummer
Dagleier (daglejer) Daglönare
Daisy Dansk Arkivalie Informations System (motsvarar NAD svenska Nationella Arkivdatabasen)
Dampskib Ångfartyg
Datter Dotter
Degn Klockare i en församling, kyrkoherdens högra hand, ofta lärare för skolbarnen, m.m.
Dreng Ung ogift man, pojke
Dåb Dop
Efterslægt Ättlingar, avkomlingar
Ehrverv Yrke, näring
Erridspenge Avradspeng, avgift bonde fick erlägga till jordägaren varje år.
Fælles Gemensam
Fæsteboelsmand >Fæstebonde med gård som var under 3 tunnland.
Fæstebonde Fæster, även kallad hovbonde, var en bonde som betalade avrad och som lydde under >Stavnsbåndet. Man kan likna systemet med åborättssystemet i Sverige. Fæstebonden var ofta tvungen att göra dagsverken åt jordägaren. Under 1800-talet övergick de flesta fæstebønder till att bli självägande bönder och med nya jordlagar 1919 försvann fæste-systemet i Danmark.
Fæstehusmand >Fæster som var att betrakta som en svensk torpare.
Fæster Se >Fæstebonde
Fætter Kusin (manlig)
Fattigfoged Man med uppgift att mota bort tiggare från byn.
Fattiglem Fattighjon
Flække Köping (mindre köpstad)
Fledføring Inhyseshjon (nedsättande)
Foged Fogde
Folketælling Folkräkning
Forlover Giftoman
Forpagter Åbo
Fyrbøder Eldare
Føde Mat
Fødested Födelseort
Gadehus Gatehus, jordlöst hus på landet uppfört på ”gatan”, dvs allmänningen, oftast bostad åt hantverkare eller lantarbetare.
Gadehusmand Husman utan jord boende i gatehus.
Gangdage Dagsverksdag (hovedage) då fæsteren själv eller någon i hans ställe skulle utföra arbete hos jordägaren.
Gartner Trädgårdsmästare (med betoning på mästare)
Glarmester Glasmästare
Grandonkel Far- eller morföräldrars bror
Grandtante Far- eller morföräldrars syster
Gårdfæstere >Fæstebonde med gård som var mellan 3 och 11 tunnland.
Gårdmand Bonde, lantbrukare, oftast självägande bonde, hemmansägare
Gårdsæde >Husmand med egen jord.
Hæren Armén (hären)
Halvfætter Syssling, nästkusin eller tremänning (manlig).
Halvkusine Syssling, nästkusin eller tremänning (kvinnlig).
Handelsbetjent Expedit (i t.ex. en lanthandel)
Hartkorn ”Hårdkorn” (vete, råg eller korn) det hårda sädesslag vanligen mätt i tunnor, där en tunna hartkorn motsvarar 5 516 m² god jord (i runt tal ett tunnland).
Have Trädgård, kålgård, örtagård, köksträdgård
Herred Härad
Hestepassere Hästskötare
Hosekrammer Gårdfarihandlare, knalle
Hovbonde Se: >Fæstebonde
Hovedministerialbog Kyrkbok som fördes av kyrkoherden och förvarades hos denne (se >kontraministerialbog). Delades ofta upp i flera, t.ex. vigda, konfirmerade, samt födda och döda, män och kvinnor var för sig.
Hoveri Det arbete (dagsverken) som en fæster skulle utföra på det gods han brukade jorden i.
Husfolk Hushållets medlemmar
Husly Husrum
Husmand Husmän var ”torpare” med några få hektar jord (självägd eller arrenderad) utan främmande medhjälpare, eller hantverkare som bodde i ett gatehus. Husmansståndet uppstod omkring 1800 och växte kraftigt, så att det 1916 fanns över hundratusen hus. Södra Sveriges husmän motsvarade de danska.
Husmanssted Husmansställe
Hyrde Herde (även präst – kyrko-herde)
Håndværker Hantverkare
Høker Hökare, småhandlare
Inderste Inhyseshjon
Indsidder Inhyseshjon
Indtaste Registrera, dvs skriva av uppgifter och föra in dem i ett register.
Introduktion Kyrktagning (introduceret=kyrktagen)
Jæger Jägare
Jernbanearbejdere Järnvägsarbetare, rallare
Jordebog Jordebok (register över markinnehav)
Jordlod Jordlott, markstycke
Jordløs husmand Husman utan jord
Jyde Jyllänning
Karetmager Vagnmakare, hjulmakare
Karl Dräng (arbetskarl)
Kartofler Potatis
Kastellan Slottsfogde
Kilde Källa
Kobbel Jordstycke som användes till växelbruk.
Koffardi Kofferdi (från lågtyskans kopfardie), handelsfärd, t.ex. kofferdiskepp, kofferdikapten, m.m.
Koffardiskib Handelsfartyg
Kone Hustru eller kvinna.
Kontraministerialbog Fördes av klockaren (degnen) i församlingen, och var en dubblett av den ordinarie kyrkboken. Numera oftast inlämnad till landsarkivet. (Se >hovedministerialbog)
Kordegn Se >Degn
Kro Även krog i vissa delar av Danmark: Gästgiveri, värdshus, restaurang eller krog på landet.
Krydsbetjent Tulltjänsteman anställd av Krydstoldvæsenet
Kusine Kusin (kvinnlig)
Kåd Torp
Kådner Torpare (Sønderjylland)
Lægd Distrikt för värnpliktiga män, område för utskrivning av soldater.
Lægdsmand Mönsterskrivare
Lægdsruller Mönsterrullor, rullor över (ofta tvångs-) rekryterad militär personal.
Læsekyndighed Läskunnighet
Landetaten Armén
Landgilde Avradspenning
Landmand Bonde
Landmilitsen Militär trupp bestående av värvade bönder och drängar. Motsvarade vårt indelningsverk.
Landsbyskrædder Byskräddare
Laug Skrå
Lejehusmand Husman som hyrde sin bostad under begränsad tid.
Lejersmål Lägersmål, utomäktenskaplig sex
Len Motsvarade svenska län, men byttes ut mot amt 1660. Numera finns endast regioner.
Lokkebarn Utomäktenskapligt barn
Løsgængeri Lösdriveri
Mand (mænd) Man (män)
Ministerialbog Ministeriallängd (kyrkbok, i Sverige uppdelad på födda, vigda och döda, samt andra huvudregister) delades i Danmark upp i en huvudbok som fördes av kyrkoherden (se: >hovedministerialbog) samt en >kontraministerialbog som fördes av >degnen.
Mølle Kvarn (vandmølle = vattenkvarn, vindmølle = väderkvarn)
Møllepligt Reglerad plikt att mala i överenskommen kvarn.
Nabo Granne
Nevø Bror- eller systerson
Nice Bror- eller systerdotter
Oldeforældre Gammelmor- eller gammelfarföräldrar (t.ex: morfars far, eller farmors mor)
Omgangsfolk Fattighjon som fick gå runt i gårdarna för att få mat.
Omgangslem Fattighjon som blev omhändertagen av sockenbor i omgångar, dvs mot betalning av fattigväsendet, eller som blev satt på fattigstugan.
Onkel Ingift far- eller morbror
Opførsel Uppförande
Opholdsbog Betygsbok som alla utlänningar var tvungna att inneha och som skulle aktualiseras varje gång personen bytte arbete eller flyttade. Närmast att betrakta som en >skudmålsbog för utlänningar.
Opholdsted Uppehållsort, hemvist
Oversøiske Utrikes
Parcellist Husman (Själland)
Pige Ung ogift kvinna, flicka
Podemester Trädgårdsmästare
Procurator Jurist, advokat eller sakförare
Quinde Kvinna
Rækkehuse Radhus
Rode Rote (skattedistrikt i köpstad)
Rådstue Rådhus
Rømningsmand Desertör eller rymd fæster
Selvejergårdmand Självägande bonde
Skæreri Tillskärarverkstad
Skattemandtalslister Förteckningar över skattepliktiga, motsvarande mantalslängder i Sverige.
Skifte Arvsskifte, bodelning
Skifteprotokol Bouppteckning
Skovbrug Skogsbruk
Skovfoged Skogvaktare
Skovløbere Skogsarbetare
Skudsmål Referens (intyg och betyg, frejdbetyg)
Skudsmålsbog Ett slags motsvarighet till de svenska inrikespassen, skapat för tjänstefolk där man samlade attester, frejdbetyg och referenser. Lagen krävde att alla som sökte arbete utanför sin födelse-/hemsocken skulle inneha en skudmålsbog. Boken förvarades hos husbonden under anställningen, vilket omöjliggjorde att den anställde lämnade platsen utan lov. Se: >opholdsbog.
Slegfred Ogift kvinna som sammanbor med man – enligt dansk lag betraktad som hustru.
Snedker Snickare
Sogn Socken, används även i städerna där de motsvarar svenska församlingar.

Byggskylt.jpg

Se även

Källor