1 344
redigeringar
DNA-genealogi: Skillnad mellan sidversioner
DNA-genealogi (visa wikitext)
Versionen från 21 december 2010 kl. 15.46
, 21 december 2010 kl. 15.46→Basfakta om genetik: rubrikfix
Cognatus (diskussion | bidrag) |
Cognatus (diskussion | bidrag) (→Basfakta om genetik: rubrikfix) |
||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
==Basfakta om genetik== | ==Basfakta om genetik== | ||
===Kromosom=== | =====Kromosom===== | ||
Varje människa har 46 kromosomer, dvs 23 kromosompar. Kvinnor har två X-kromosomer och män har en X-kromosom och en Y-kromosom. X- och Y-kromosomerna kallas för könskromosomer. | Varje människa har 46 kromosomer, dvs 23 kromosompar. Kvinnor har två X-kromosomer och män har en X-kromosom och en Y-kromosom. X- och Y-kromosomerna kallas för könskromosomer. | ||
De andra 22 kromosom-paren kallas för autosomala kromosomer och innehåller parvis samma gener. Den ena kromosomen i paret kommer från fadern och den andra från modern. | De andra 22 kromosom-paren kallas för autosomala kromosomer och innehåller parvis samma gener. Den ena kromosomen i paret kommer från fadern och den andra från modern. | ||
===Dominant ärftlighet=== | =====Dominant ärftlighet===== | ||
Normalt sett finns det två anlag för varje gen. Om en egenskap slår igenom när det finns ett anlag för egenskapen kallas det för ett dominant anlag. Normalt sett ärver hälften av | Normalt sett finns det två anlag för varje gen. Om en egenskap slår igenom när det finns ett anlag för egenskapen kallas det för ett dominant anlag. Normalt sett ärver hälften av | ||
barnen det dominanta anlaget och får egenskapen. | barnen det dominanta anlaget och får egenskapen. | ||
===Recessiv ärftlighet=== | =====Recessiv ärftlighet===== | ||
Om en egenskap kräver två anlag, så är det ett recessivt anlag. Det krävs då att man har ärvt ett anlag både från far och från mor. Normalt sett ärver 25 procent av barnen ett recessivt anlag från både far och mor och får egenskapen. | Om en egenskap kräver två anlag, så är det ett recessivt anlag. Det krävs då att man har ärvt ett anlag både från far och från mor. Normalt sett ärver 25 procent av barnen ett recessivt anlag från både far och mor och får egenskapen. | ||
===Könsbunden ärftlighet=== | =====Könsbunden ärftlighet===== | ||
Anlaget sitter på X-kromosomen, vilket får särskilda effekter vid recessiv ärftlighet. En kvinna som har ett friskt anlag och ett sjukt anlag blir bärare. En man har ju bara ett anlag och om det är sjukt, blir mannen sjuk. Typexempel är blödarsjukan som drabbade Europas kungahus. | Anlaget sitter på X-kromosomen, vilket får särskilda effekter vid recessiv ärftlighet. En kvinna som har ett friskt anlag och ett sjukt anlag blir bärare. En man har ju bara ett anlag och om det är sjukt, blir mannen sjuk. Typexempel är blödarsjukan som drabbade Europas kungahus. | ||
===Raka fädernet=== | =====Raka fädernet===== | ||
Genom att följa Y-kromosomen kan man följa den rakt manliga sidan. | Genom att följa Y-kromosomen kan man följa den rakt manliga sidan. | ||
===Raka mödernet=== | =====Raka mödernet===== | ||
Via mitokondriellt DNA är det möjligt att följa den rakt kvinnliga sidan, eftersom mtDNA följer med äggcellen från kvinnan. Även första generationen män har ju samma mtDNA som sin | Via mitokondriellt DNA är det möjligt att följa den rakt kvinnliga sidan, eftersom mtDNA följer med äggcellen från kvinnan. Även första generationen män har ju samma mtDNA som sin | ||
mor och sina systrar, eftersom äggcellen kommer från modern. | mor och sina systrar, eftersom äggcellen kommer från modern. | ||
===Mitokondriellt DNA (mt-DNA)=== | =====Mitokondriellt DNA (mt-DNA)===== | ||
Detta är en särskild DNAsträng som finns i mitokondrierna som är cellernas bränslestationer, och som ligger utanför cellkärnan där det vanliga DNAt finns. mtDNA är mycket kort och innehåller 37 gener. Denna DNA-sträng följer med äggcellen från modern till barnet. DNA-strängen är alltid en exakt kopia av moderns och förändras mycket långsamt och då pga mutationer. Man kan därför använda mtDNA för att spåra släktskap på det raka mödernet. Bryan Sykes bok Evas sju döttrar handlar om de sju huvudtyperna av mtDNA som finns. | Detta är en särskild DNAsträng som finns i mitokondrierna som är cellernas bränslestationer, och som ligger utanför cellkärnan där det vanliga DNAt finns. mtDNA är mycket kort och innehåller 37 gener. Denna DNA-sträng följer med äggcellen från modern till barnet. DNA-strängen är alltid en exakt kopia av moderns och förändras mycket långsamt och då pga mutationer. Man kan därför använda mtDNA för att spåra släktskap på det raka mödernet. Bryan Sykes bok Evas sju döttrar handlar om de sju huvudtyperna av mtDNA som finns. | ||
===Överkorsning=== | =====Överkorsning===== | ||
Vid utveckling av könsceller (dvs äggceller eller spermier) sker en uppdelning så att bara en kromosom från respektive kromosompar följer med till könscellen som således bara har 23 enkla kromosomer. Före uppdelningen lägger sig de två kromosomerna i varje kromosompar bredvid varandra och på vissa punkter kan de båda kromosomernas armar byta plats med varandra. Det kallar man för överkorsning. Det innebär att varje kromosom i könscellen inte kommer från endera personens far eller mor, utan är en blandning av båda föräldrarnas | Vid utveckling av könsceller (dvs äggceller eller spermier) sker en uppdelning så att bara en kromosom från respektive kromosompar följer med till könscellen som således bara har 23 enkla kromosomer. Före uppdelningen lägger sig de två kromosomerna i varje kromosompar bredvid varandra och på vissa punkter kan de båda kromosomernas armar byta plats med varandra. Det kallar man för överkorsning. Det innebär att varje kromosom i könscellen inte kommer från endera personens far eller mor, utan är en blandning av båda föräldrarnas | ||
motsvarande kromosom. | motsvarande kromosom. | ||