DNA-genealogi: Skillnad mellan sidversioner

3 278 byte lades till ,  21 december 2010 kl. 15.45
Rad 33: Rad 33:


==Principen för släktskapsberäkning genom DNA-test==
==Principen för släktskapsberäkning genom DNA-test==
Människans arvsanlag, DNAt, är uppbyggt av fyra olika slags molekyler som betecknas med bokstäverna A, T, G och C. Dessa molekyler (baser) sitter i långa strängar och fungerar som en kod för att skapa vår kropp. Vid reproduktion hos människor blandas denna kod från två individer och likheter i arvsanlaget förändras relativt snabbt åt en större och större olikhet för varje generation som går (se under rubriken '''autosomalt DNA-test''' nedan).


[[Fil:byggskylt.jpg]]
Det finns dock vissa typer av DNA som enbart ärvs från modern eller fadern och blir därmed inte utsatt för denna inblandning av annat DNA. Det är bland annat ''mitokondriellt DNA (mt-DNA)'' som enbart ärvs från mor till barn via äggcellen (som kommer från modern) och ''Y DNA'' som enbart ärvs från far till son via den manliga könskromosomen, Y-kromosmen. Dessa i stort sett homogena DNA-sekvenser går att studera och genom att fastställa vilka små förändringar, spontana mutationer, som skett kan man räkna ut hur nära släkt individer är till varandra jämfört med andra. På detta vis kan man på det raka mödernet och fädernet se vilken etnisk härstamning man har flera tusen år tillbaka i tiden.
 
I och med att mt-DNA ärvs av både döttrar och söner(som dock inte kan föra det vidare då de inte producerar äggceller) kan alla människor analysera sitt mt-DNA för att studera härkomsten på mödernet. Däremot ärver inte döttrar sin faders Y-kromosom och det är då enbart män som kan studera härkomsten på fädernet genom att analysera sitt eget Y-DNA. Men har man som kvinna en bror, brorson, far eller farfar tillgänglig kan man via analys av dennes Y-DNA åstadkomma samma resultat.
 
=====Förenklat exempel på analys av härkomst=====
Nedanstående bild visar på ett väldigt förenklat vis hur man med hjälp av förändringarna i DNAt över tid kan bestämma vilka som är mer släkt med varandra än andra.
 
Vid tidsperiodens början, längst till vänster kallad '''A''', finns en individ som i sitt DNA har en sekvens på 15 baser. Någon gång ibland, vid tillkomsten av en ny generation, helt slumpartat, uppstår en förändring, en mutation. I bilden är tidpunkten för dessa mutationer markerade med ett '''M'''. Den ursprungliga sekvensen av DNA som fanns hos individ '''A''' lever vidare hos andra ättlingar till densamme, men det tillkommer vid varje sådan mutation en ny variant av sekvensen men med en liten skillnad (de röda bokstäverna). Så fortlöper det i all evighet och nya varianter tillkommer.
 
Genom att jämföra DNA-sekvensen i detta område hos idag levande människor kan man beräkna graden av släktskap. I exemplet är individerna '''a''' och '''a1''' närmare (14 av 15 baser är lika och ger 93% matchning) släkt med varandra än vad individerna '''a1''' och '''d''' är med varandra (11 av 15 baser är lika och ger 73% matchning).
 
Denna typ av analys på en mångfaldigt mer detaljerad och komplex nivå, i kombination med studier av den geografiska spridningen av olika sekvenser, ger förutsättningar för att bestämma etnisk härkomst. En bidragande faktor till kartläggningen av folkslagens spridning är de fall av arkeologiska fynd där man lyckats extrahera DNA och därmed kunnat genomföra samma slag analys på detta material.


[[Fil:Kladd.JPG]]
[[Fil:Kladd.JPG]]