1 344
redigeringar
Civilförvaltningens organisation: Skillnad mellan sidversioner
Civilförvaltningens organisation (visa wikitext)
Versionen från 8 november 2010 kl. 12.53
, 8 november 2010 kl. 12.53→Rådhusrätter och magistrater
Cognatus (diskussion | bidrag) (→Städer) |
Cognatus (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 31: | Rad 31: | ||
==Städer== | ==Städer== | ||
=== | ===Magistrater=== | ||
I Sverige var '''magistraten''' från medeltiden till kommunreformen 1862 beteckningen för det högsta styrande organet för städer med egen jurisdiktion. Ordföranden i magistraten var stadens borgmästare. De övriga medlemmarna var rådmännen. Medlemmarna var alltså desamma som i [[rådhusrätt]]en. | I Sverige var '''magistraten''' från medeltiden till kommunreformen 1862 beteckningen för det högsta styrande organet för städer med egen jurisdiktion. Ordföranden i magistraten var stadens borgmästare. De övriga medlemmarna var rådmännen. Medlemmarna var alltså desamma som i [[rådhusrätt]]en. | ||
Som utövare av administrativ myndighet började stadens råd ganska tidigt att benämnas magistrat. Från och med Magnus Erikssons stadslag från 1350 infördes efter tyskt mönster magistraterna i Sverige som städernas styrelser. Magistraten bestod av borgmästaren och rådet, vilka valdes av stadens [[borgerskap]], samt en av kungen utsedd [[fogde]]. Dessa innehade den högre dömande myndigheten under benämningen [[rådstuvurätt]]. | Som utövare av administrativ myndighet började stadens råd ganska tidigt att benämnas magistrat. Från och med Magnus Erikssons stadslag från 1350 infördes efter tyskt mönster magistraterna i Sverige som städernas styrelser. Magistraten bestod av borgmästaren och rådet, vilka valdes av stadens [[borgerskap]], samt en av kungen utsedd [[fogde]]. Dessa innehade den högre dömande myndigheten under benämningen [[rådstuvurätt]]. | ||