1 344
redigeringar
Civilförvaltningens organisation: Skillnad mellan sidversioner
Civilförvaltningens organisation (visa wikitext)
Versionen från 8 november 2010 kl. 13.52
, 8 november 2010 kl. 13.52ingen redigeringssammanfattning
Cognatus (diskussion | bidrag) |
Cognatus (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Civilorganisation.JPG |350 px|mini|höger|Den svenska civilförvaltningens organsiationsstruktur från 1630-talets mitt till 1900-talets början. ''Källa: Björn Asker, Hur riket styrdes, Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920. Riksarkivet, 2009.'']] | [[Fil:Civilorganisation.JPG |350 px|mini|höger|Den svenska civilförvaltningens organsiationsstruktur från 1630-talets mitt till 1900-talets början. ''Källa: Björn Asker, Hur riket styrdes, Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920. Riksarkivet, 2009.'']] | ||
[[ | '''Civilförvaltningens organisation''' är den struktur av instanser som den världsliga (till skillnad från den [[Kyrkans organistation|kyrkliga organisationen]]) makten i riket skapat för att genomföra och upprätthålla dess politik. Mycket av det material som man som släktforskare kan använda sig av idag har sin grund i myndigheternas behov av att förvalta Sveriges rike. Detta behov har genererat all den dokumentation som bland annat rör [[folkbokföring]] ([[husförhörslängd]]er, [[församlingsbok|församlingsböcker]] mm) och [[taxering]] ([[mantalslängd]]er) men det finns även ett oerhört stort material i den kommunikation som skett i upp- och nedåtgående led i denna organisation ([[riksregistraturet]] mm). Därtill kan man lägga den [[rättsliga organisation]] som skapats för att upprätthålla denna förvaltning ([[domböcker]], [[bouppteckning]]ar mm). En närmare beskrivning av vilka källor till forskning som finns presenteras i allmänhet i en artikel för respektive instans. | ||
Civilförvaltningens organisation har sett i stort sett likadan under en stor del av den period som brukar vara intressant för den genomsnittlige släktforskaren, från och med antagandet av 1634 års regeringsform fram till början på 1900-talet med bland annat fögderireformen 1918. | |||
= Den svenska civilförvaltningens organsiationsstruktur från 1630-talets mitt till 1900-talets början. = | = Den svenska civilförvaltningens organsiationsstruktur från 1630-talets mitt till 1900-talets början. = | ||
| Rad 19: | Rad 21: | ||
=== Länsstyrelser === | === Länsstyrelser === | ||
När statsförvaltningen i Sverige (inklusive nuvarande Finland) reformerades år 1634 statsförvaltningen inrättades | När statsförvaltningen i Sverige (inklusive nuvarande Finland) reformerades år 1634 statsförvaltningen inrättades [[länsstyrelse]]rna. En landshövding tillsattes som chef i varje [[län]] och som blev [[konungens befallningshavare]] i länet. [[Länsstyrelse]]ns främsta uppgifter blev att vara länets högsta [[polismyndighet]], övervaka att lag och rätt skipades av [[domstol]]arna, mota oro och uppror, söka undersåtarnas bästa, samt att kontrollera fogdarna så att skatterna drevs in på rätt sätt, vilket skatteförvaltningen numera sköter. Landshövdingen benämndes vid denna tid "[[Konungens befallningshavare]]" och länet kallades "Hövdingadömet". | ||
==Landsbygd== | ==Landsbygd== | ||
| Rad 26: | Rad 28: | ||
'''Fögderi''' avsåg förr de lokala [[skattemyndighet]]ernas verksamhetsområde, vilka sorterade under respektive [[länsstyrelse]]. År 1991 omorganiserades skatteväsendet och fögderierna kom att avskaffas och istället ersättas med en skattemyndighet för varje län. År 2004 kom dessa att slås samman med dåvarande [[Riksskatteverket]] (RSV) till det nya [[Skatteverket]]. Till fögderiernas ansvarsuppgifter hörde bl.a. [[mantalsskrivning]], [[taxering]] och uppbörd av skattemedel. Ansvarig för fögderiets verksamhet var innan år 1918 [[fogde]]n, eller [[kronofogde]] som denne också kallades. Vidare fanns även en [[häradsskrivare]], vilken efter år 1918 övertog chefsverksamheten för fögderiet, liksom en eller flera [[Kronolänsman|kronolänsmän]], vilka hade [[Fjärdingsman|fjärdingsmän]] som biträden. Kronolänsmännen omvandlades år 1918 till landsfiskaler. Fögderierna hade sitt ursprung i de medeltida [[slottslän]]en, till vilka landområden fördes för att svara för en borgs underhåll. I praktiken [[Förläning|förlänades]] slottets [[hövitsman]] då rätten att uppbära skatt från traktens bönder. | '''Fögderi''' avsåg förr de lokala [[skattemyndighet]]ernas verksamhetsområde, vilka sorterade under respektive [[länsstyrelse]]. År 1991 omorganiserades skatteväsendet och fögderierna kom att avskaffas och istället ersättas med en skattemyndighet för varje län. År 2004 kom dessa att slås samman med dåvarande [[Riksskatteverket]] (RSV) till det nya [[Skatteverket]]. Till fögderiernas ansvarsuppgifter hörde bl.a. [[mantalsskrivning]], [[taxering]] och uppbörd av skattemedel. Ansvarig för fögderiets verksamhet var innan år 1918 [[fogde]]n, eller [[kronofogde]] som denne också kallades. Vidare fanns även en [[häradsskrivare]], vilken efter år 1918 övertog chefsverksamheten för fögderiet, liksom en eller flera [[Kronolänsman|kronolänsmän]], vilka hade [[Fjärdingsman|fjärdingsmän]] som biträden. Kronolänsmännen omvandlades år 1918 till landsfiskaler. Fögderierna hade sitt ursprung i de medeltida [[slottslän]]en, till vilka landområden fördes för att svara för en borgs underhåll. I praktiken [[Förläning|förlänades]] slottets [[hövitsman]] då rätten att uppbära skatt från traktens bönder. | ||
=== Länsmansdistrikt === | === Länsmansdistrikt/Fjärdingsmansdistrikt=== | ||
[[Länsmansdistrikt]] och [[fjärdingsmansdistrikt]] var de jurisdiktionsområden som i vilken [[länsman]]nen och hans biträden [[fjärdingsman|fjärdingsmännen]] utövade sitt ämbete. | |||
==Städer== | ==Städer== | ||
| Rad 43: | Rad 44: | ||
== Källor == | == Källor == | ||
Björn Asker, Hur riket styrdes, Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920. Riksarkivet, 2009. (ISBN 978-91-88366-77-1) | Björn Asker, Hur riket styrdes, Förvaltning, politik och arkiv 1520-1920. Riksarkivet, 2009. (ISBN 978-91-88366-77-1) | ||
Wikipedia | |||