1 344
redigeringar
Civilförvaltningens organisation: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Civilförvaltningens organisation (visa wikitext)
Versionen från 10 november 2010 kl. 10.42
, 10 november 2010 kl. 10.42kategoriserade
Cognatus (diskussion | bidrag) |
Cognatus (diskussion | bidrag) (kategoriserade) |
||
| (4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
#'''[[Kunglig Majestät]]'''<BR>Det högsta beslutande organet inom den civila organisationen var [[Kunglig Majestät]]. | #'''[[Kunglig Majestät]]'''<BR>Det högsta beslutande organet inom den civila organisationen var [[Kunglig Majestät]]. | ||
#'''[[Centrala ämbetsverk]]'''<BR>Under 1600-talet lades i Sverige grunden till landets nuvarande kollegieorganisation, tiden strax efter Gustav II Adolfs död 1632. Kollegierna i den civila organisationen från 1634 års regeringsform var:<BR>''[[Kammarkollegiet]]'' (finns fortfarande kvar, det skapades ur den äldre myndigheten skattkammaren eller kammaren som Gustav Vasa inrättade), med riksskattmästaren som chef.<BR>''[[Kunglig Majestäts kansli|Kanslikollegiet]]'' (nuvarande regeringskansliet) med rikskanslern som chef, vilka med tiden blev den viktigaste av kungens förtroendemän och det viktigaste av kollegierna. Kollegiet ansvarade bland annat för utrikespolitik och inrikespolitik.<BR> | #'''[[Centrala ämbetsverk]]'''<BR>Under 1600-talet lades i Sverige grunden till landets nuvarande kollegieorganisation, tiden strax efter Gustav II Adolfs död 1632. Kollegierna i den civila organisationen från 1634 års regeringsform var:<BR>''[[Kammarkollegiet]]'' (finns fortfarande kvar, det skapades ur den äldre myndigheten skattkammaren eller kammaren som Gustav Vasa inrättade), med riksskattmästaren som chef.<BR>''[[Kunglig Majestäts kansli|Kanslikollegiet]]'' (nuvarande regeringskansliet) med rikskanslern som chef, vilka med tiden blev den viktigaste av kungens förtroendemän och det viktigaste av kollegierna. Kollegiet ansvarade bland annat för utrikespolitik och inrikespolitik.<BR> | ||
#'''[[Länsstyrelser]]'''<BR>När statsförvaltningen i Sverige (inklusive nuvarande Finland) reformerades år 1634 statsförvaltningen inrättades [[länsstyrelse]]rna. Under [[länsstyrelse]]n sker en uppdelning i det administrativa strukturen på städer och landsbygd, i städerna verkar ett [[magistrat]] och på landsbygden ett [[fögderi]].<BR> | #'''[[Länsstyrelse|Länsstyrelser]]'''<BR>När statsförvaltningen i Sverige (inklusive nuvarande Finland) reformerades år 1634 statsförvaltningen inrättades [[länsstyrelse]]rna. Under [[länsstyrelse]]n sker en uppdelning i det administrativa strukturen på städer och landsbygd, i städerna verkar ett [[magistraten|magistrat]] och på landsbygden ett [[fögderi]].<BR> | ||
:::'''Landsbygd'''<BR> | :::'''Landsbygd'''<BR> | ||
:::*'''[[Fögderier]]'''<BR> | :::*'''[[Fögderi|Fögderier]]'''<BR>[[Fögderi]] avsåg förr de lokala [[skattemyndighet]]ernas verksamhetsområde, vilka sorterade under respektive [[länsstyrelse]]. | ||
:::*'''[[Länsmansdistrikt]]''' och '''[[Fjärdingsmansdistrikt]]'''<BR> | :::*'''[[Länsmansdistrikt]]''' och '''[[Fjärdingsmansdistrikt]]'''<BR>[[Länsmansdistrikt]] och [[Fjärdingsmansdistrikt]] var de jurisdiktionsområden som i vilken [[länsman]]nen och hans biträden [[fjärdingsman|fjärdingsmännen]] utövade sitt ämbete. | ||
:::'''Städer''' | :::'''Städer''' | ||
:::*'''[[Magistrater]]'''<BR>I Sverige var | :::*'''[[Magistraten|Magistrater]]'''<BR>I Sverige var [[magistraten]] från medeltiden till kommunreformen 1862 beteckningen för det högsta styrande organet för städer med egen jurisdiktion. Ordföranden i magistraten var stadens borgmästare. De övriga medlemmarna var rådmännen. Medlemmarna var alltså desamma som i [[rådhusrätt]]en. | ||
== Källor == | == Källor == | ||
| Rad 26: | Rad 26: | ||
[[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]] | [[Kategori:Civil förvaltning i Sverige]] | ||
[[Kategori:Släktforskarlexikon]] | |||